The Swedish alcohol market has for many years been in the hands of the government. The question of the monopoly, its being or not being, has for a long time engaged both Swedish citizens and politicians. Since joining the European Union it has also been on the European agenda, trying to adapt Sweden to the more liberal alcohol politic in Europe.The suppliers find themselves acting on a completely different market than a market based on free competition. The suppliers are faced with one retail channel to the stores which creates dependence and uneven power balance towards the retailer. In addition to this, their marketing activities are strictly limited due to the laws and claims.

Den svenska alkoholpolitiken bygger på bevarandet av folkhälsan i landet. En konsekvens av den politiken är inrättningen av Systembolaget som har Detaljhandelsmonopol på alkoholhaltiga drycker. När Sverige nu börjar utvecklas mer och mer till ett vinland av verklig potential så har diskussionen om gårdsförsäljning av lokalproducerade viner börjat engagera både vinodlare, politiker och journalister. Idén till denna uppsats skapades i samband med att regeringen tillsatte en utredning som hade till uppgift att undersöka huruvida ett alkoholmonopol parallellt med gårdsförsäljning var förenligt med EU-rätten. Att utveckla vingårdarna i Sverige kan skapa tillväxt på landsbygden genom besöksnäringen.

Jag kommer med denna uppsats behandla den juridiska konflikten vid distansförsäljning av alkohol i Sverige med koncentration på det rättsfall vars utgång kan komma att förändra Sveriges alkoholpolitik ännu en gång. Sedan Sverige trädde in i EU har de kvoter på den mängd alkohol som får föras in vid så kallad resandeinförsel höjts. Idag finns inga egentliga kvoter utan mängden bestäms utifrån begreppet ?eget bruk?. På grund av EG-rätten har Sveriges monopol på partihandel av alkohol avkaffats men detaljhandeln genom Systembolaget har fått bestå.

Apotekets Detaljhandelsmonopol i Sverige är i gungning och socialdepartementet har tillsatt en utredning om en möjlig omreglering av detaljhandeln med läkemedel i Sverige. Motivet för att konkurrensutsätta marknaden är framförallt att öka nyttan för konsumenten. Men vem är denna konsument och vad är det för nytta som vi talar om? Företag på marknaden har ett vinstintresse i att påverka utformningen av en framtida reglering så att den passar deras syfte och mål. I och med att konsumentnytta ska vara i fokus för en framtida omreglering, är det ett retoriskt effektivt grepp i debatten att framhäva hur företags förslag kan skapa nytta för denna konsument.