Sök:

Sökresultat:

166 Uppsatser om Det vilda - Sida 6 av 12

Tjänstemännen och mångfald. En studie av inställning till mångfald inom Göteborgs stads förvaltning

BakgrundFörskolegården erbjuder barnen motorisk träning och utmaningar för deras rörelsebehov.Verksamhet som vanligtvis bedrivs inomhus, kan med fördel flyttas till uterummet. I eninspirerande och ständigt föränderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptäckarlustan hos såväl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptäckare i barnens lek och det ställs krav på de miljöer som förskolan har att erbjuda.SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur barnen, med tyngdpunkt på motorisk utveckling, använder förskolans lekplatser. Syftet är vidare att höra hur barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemål, gällande lekplatsernas framtida utformning.MetodStudien utgår från en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet består av tolv stycken femåriga pojkar och flickor, på två olika förskoleavdelningar.ResultatBarnen beskriver sin dagliga utevistelse på förskolegården i mestadels positiva ordalag.Gjorda observationer har utvisat att barnen för det mesta är sysselsatta med någonting som de själva valt att göra under uteleken.

Grönt andrum i "storstadspulsen" : - en processbeskrivning

Det här examensarbetet har fokuserat på betydelsen av gröna miljöer för stressade människor i stadsmiljö. Flera vetenskapliga studier som presenteras i detta arbete visar att de gröna miljöerna är positiva för människors hälsa och kan fungera stressreducerande. Det finns även indikationer på att gröna miljöer sänker vår stressnivå mer än bebyggda miljöer. Studierna visar också att utformningen och innehållet i grönytan har betydelse för hur restorativ miljön är.  När man gestaltar en grön miljö med funktionen att reducera stress hos besökaren bör man tänka på såväl besökarens stressnivå, ytans form, storlek som innehåll. I denna studie ges en rad konkreta gestaltningsrekommendationer.

Hon tar vad man vill ha : en studie av sexuella maktrelationer i samtida relationsromaner

The aim of this study is to analyse the sexual power relations in contemporary urban novels of Swedish female writers.I have identified a discourse in these novels as a heteronormative matrix which power is ruled by norms and assumptions about normality in both the heterosexual and lesbian stories. For this purpose I have related to Ivar B. Neumanns theory that individuals always find a way to confront the discourse by three different strategies. These strategies are used in my study as tools to organise these novels, because it is possible to see that the protagonists find at least one of these strategy?s to her protest.The first strategy I studied was the docile.

Komplexa artrika planteringar i urbana miljöer

Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom än vad vi är vana att se i urbana miljöer. Syftet med arbetet är att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan användas i urbana miljöer. Benämningen komplexa artrika planteringar är skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehåller främst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas även mindre grupplanteringar samt användning av sorter som uppstått genom växtförädling, med dubbla blommor eller brokiga blad. Arbetet har tre frågeställningar: Vad är en komplex artrik plantering (definition och innehåll) och hur kan den se ut? Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svårigheter med dem? I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad är det för kunskaper som behövs för att skapa dem? Frågorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jämförelse av Skogens trädgård i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och Skärholmens perennpark. Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, Växtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, Förlängd säsong, Estetik, Biologisk mångfald, Succession och Fyllda nischer. Arbetets slutsats är att komplexa artrika planteringar kan bidra med många fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hållbara stadsmiljöer är det viktigt att växtgestaltare tänker på att ta hänsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..

Utveckling och design av spegelskåp för badrum

This report is a documentation of a Master?s thesis of 20 credits performed at the educational program of Technical Product- and Production Development with Design at Halmstad University. The project is carried out in cooperation with Hafa AB in Halmstad.The purpose of this project was to bring forth a concept of a bathroom cabinet for Hafa?s new selection Young through creative design methods. The selection is supposed to attract the younger purchaser but also a target group that dare to experiment with home furnishing and appreciates new design.

Tuberkulos hos elefanter

Tuberkulos (TB) är en relativt ny sjukdom hos elefanter. Det är främst elefanter på djurparker i Nordamerika samt tama elefanter i Asien som drabbas. Bakterien Mycobacterium tuberculosis är vanligast orsakande agens men även fall orsakade av Mycobacterium bovis finns beskrivna. Typiska symptom är viktnedgång, anorexi, svaghet, hosta och slem från snabeln, men ofta syns inga symptom alls. Post mortem syns lesioner i lungor, bronker och trachea samt inkapslade granulom i lungorna. Det kan vara svårt att diagnosticera TB hos elefanter. För isolering av M.

Skillnader i migrationsframgång mellan vild och odlad laxsmolt (Salmo salar L.)

Laxen är en anadrom fiskart som reproducerar sig i sötvatten men lever huvuddelen av sitt vuxna liv i saltvatten. På grund av vattenkraftens dammbyggen hindras laxen att göra dessa habitatbyten och reproduktionen drabbas. För att kompensera för minskade laxstammar sätter vattenkraftbolagen varje år ut miljontals odlad laxsmolt i vattendrag som mynnar ut i östersjön. I Umeälven släpps 80000 laxsmolt ut årligen. Tidigare rapporter visar att överlevnaden hos dessa är lägre än hos vild smolt.

Är djur lämpliga att ha på svenska cirkusar? : med fokus på djurens välfärd

Just nu pågår en debatt om huruvida djur är lämpliga på cirkus. Argument emot djur på cirkus säger bland annat att djurens naturliga beteende inte tillgodoses och att djuren måste stå ut med ett odrägligt liv bara för att underhålla oss. Argument för djur på cirkus är bland annat att djuren på cirkus ofta har det bättre än till exempel våra sällskapsdjur som ofta får vara ensamma stor del av dagen. Det vi känner är att det ofta saknas tillräcklig kunskap i diskussioner om hur djuren på cirkus lever och att det är svårt att kunna ta ställning till om djur är lämpliga på cirkus eller inte, när vi inte har en objektiv grund att utgå ifrån. För att få en inblick i både domesticerade djurs och mer exotiska djurs liv på cirkus och kunna avgöra om något djurslag eventuellt passar bättre än andra på cirkus, har vi valt att fördjupa oss i två domesticerade djurslag (hund och häst) och tre icke- domesticerade djurslag (elefant, sjölejon och lama), som förekommer på cirkusar i Sverige. Frågeställningar som vi ska försöka besvara: ? Hur lever djuren på cirkus? ? Vilka lagar och bestämmelser skyddar cirkusdjuren och vad säger de? ? Hur lever de djurslag som vi har valt att skriva om i Det vilda och vilka särskilda naturliga beteenden och behov har de? ? Är djur lämpliga på cirkus sett utifrån hur de har utvecklats evolutionärt? ? Vilka eventuella beteendestörningar, skador och sjukdomar kan djuren få av ett liv på cirkus? Utifrån dessa frågeställningar försöker vi hitta och sammanställa relevant forskning och statistik för att sedan kunna diskutera hur lämpliga olika djurslag är på cirkus, samt ge en bas åt allmänheten för vidare diskussion..

Dynglevande skalbaggar i Västra Götalands län : En jämförelse av dyngbaggefaunan på två olika habitat

De dynglevande skalbaggarna är en stor tillgång för naturen och för människan. Dyngbaggarna lever både i skogen och på öppna marker och bryter ner spillning från såväl vilda som tama djur. En stor del av de dynglevande skalbaggarna tillhör gruppen bladhorningar (Scarabaeidae) och hela 29 arter av totalt 61 är med på den svenska rödlistan. För att ta reda på hur dyngbaggefaunan ser ut på en ekologisk gård i Tämta, Västra Götalands län, gjordes inventeringar vid tre tidpunkter under sommaren 2009. Varje inventeringstidpunkt bestod av två delinventeringar, en på öppen betesmark och en på betesmark i skog, detta för att se om det fanns några skillnader i artantal och om det var samma arter på de olika habitaten.

From Tyresta with love : ett förslag om att attrahera barn och unga i Tyresta nationalpark och naturreservat

Naturen har en inneboende dragningskraft på många av oss. Genom att bara vara tillgänglig för alla ger naturen oss minnen och lärdomar för livet. Flera av oss kan känna igen den roll som naturen spelar i barndomen. Leken med kottar där de i fantasin blev till djur, vattenpölen där jakten på pirater utspelade sig eller kojan längst in i skogen, dit ingen vuxen någonsin kom. Naturens roll i vår barndom har en nära relation till den vuxnes syn på och engagemang kring miljö och natur.

Är ekologiska slaktkycklingar sjukare än konventionella?

Den ekologiska produktionen styrs av många olika lagar och regler som den konventionella produktionen inte behöver följa. Dessa regler kan ses som en välfärdsgaranti i den ekologiska slaktkycklingproduktionen då reglerna främst är skrivna för att kycklingarna ska kunna utföra sina naturliga beteenden i en passande miljö. Rastgårdar ska finnas till de ekologiska kycklingarna för att de ska få beta, få motion och få chansen att bygga upp sitt naturliga immunförsvar. I många fall ses rastgården som en positiv aspekt av den ekologiska produktionen, men det finns även problem relaterade till utevistelsen då exempelvis vilda djur kan lockas till slaktkycklingarna och på så vis stressa upp dem, smitta dem med parasiter och patogener eller äta upp dem. Det är vedertaget att den ekologiska produktionens dödlighet är högre än den konventionella produktionens på grund av rovdjuren och sjukdomarna och de ekologiska kycklingarna utsätts i många fall för fler smittorisker på grund av utevistelsen.

Salmonella hos katt

Salmonella är en bakterie som skapar klinisk sjukdom hos människa och djur. Jag har valt att studera hur salmonellos manifesterar sig kliniskt hos katt, hur katten smittas, vad prevalensen för Salmonella är i olika kattpopulationer, huruvida det finns en risk att denna smitta överförs till människor samt vilka åtgärder som kan vidtas för att undvika smitta.De kliniska symtomen på salmonellos hos katt varierar stort, från gastroenterit med symtom som feber, kräkningar och sekretorisk diarré, till symtom som letargi, pneumoni, epistaxis, endotoxinemi och konjunktivit med avsaknad av gastrointestinala symtom. Katten kan smittas genom kontakt med andra katter eller deras faeces, genom kontaminerad miljö, jakt av vilda fåglar, intag av icke upphettat foder eller transplacentalt. Då prevalensen bland katter varierar beroende på undersökning krävs fler studier för att kunna dra slutsatser avseende utbredningen i den svenska kattpopulationen.Ett flertal studier visar på omständigheter som starkt tyder på att en zoonotisk potential föreligger. Fall där Salmonella-smitta har gått från katt till människa redovisas också.

Nattaktivitet hos Dvärgflodhästar (Hexaprotondon liberiensis) på Parken Zoo i Eskilstuna våren 2010.

Dvärgflodhästen (Hexaprotondon liberiensis) lever i Västafrika där den upptäcktes på 1800-talet, men det var inte förrän på 1900- talen som de introducerades första gången i djurpark. Studier på vilda dvärgflodhästen har visat sig vara svåra att genomföra, därför har de flesta studier gjorts på dvärgflodhästar i fångenskap. Dvärgflodhästen är ett mycket skyggt djur som lever i regnskogarna runt floder, träsk och sumpmarker. Den är ett nattlevande djur som ofta lever solitärt. I den här studien studeras tre utvalda dvärgflodhästar på parken zoo i Eskilstuna, vad de har för nattaktivitet och hur de använder sig utav miljöberikningen. Leah, Anton och Krakunia var de tre observerade dvärgflodhästarna.   Videokameror sattes upp för att filma fyra nätter för varje individ från kl.

Konflikten mellan människor och elefanter

SammanfattningUppsatsen beskriver konflikten mellan elefanter och människor kring Tarangire nationalpark. Som är en park som är mycket känd för mängden elefanter som de har, så det är ett växande problem. Själva fokusen ligger på hur elefanterna förstör för de lokala befolkningen och vad som kommer hända om elefanterna får fortsätta att öka i antal som de gör nu. Uppsatsen ska undersöka vad man kan göra för att bevara Det vilda djurlivet i synnerhet elefanterna, men samtidigt skydda jordbrukare mot elefanter som äter upp och förstör deras grödor.Men genom att befolkningen i Tanzania ökar gör det att människor flyttar allt närmare Tarangire nationalpark och dom korridorer som djuren använder för deras traditionella vandringar. Allt detta skapar stora problem genom att djurens habitat minskar, vilket resulterar i att bland annat elefanterna orsakar stora skador på jordbrukarnas fält, genom att de äter upp grödor eller trampar sönder grödorna.Alla jordbrukare kring Tarangire nationalpark hade detta problem och många kände en uppgivenhet eftersom ingen hjälpte dem, verken nationalparkerna eller regeringen.

Är populationsstorlek av guldsandbi (Andrena marginata) relaterad till förekomst av ängsvädd (Succisa pratensis)?

Vildbiet guldsandbi (Andrena marginata F.) har en central roll i jordbrukslandkapet som en viktig pollinatör av grödor och vilda växter. I Sverige hotas artens fortlevnad av biotopförlust, habitatfragmentering och födobrist. En av de viktigaste näringskällorna är växten ängsvädd (Succisa pratensis M.) som tidigare var vanligt förekommande men som nu minskar i sin utbredning. Syftet med denna studie var att utreda om populationsstorlekarna av guldsandbi och ängsvädd är relaterade. Guldsandbinas observationsbaserad populationsstorlek uppskattades samt att ängsväddens bestånd inventerades vid fyra lokaler i Övre Klarälvsdalen, i norra Värmland.

<- Föregående sida 6 Nästa sida ->