Trots den ostabila lönen som oftast utgörs i form av provision, vÀljer mÄnga att arbeta som fastighetsmÀklare. Statistiken visar att antalet fastighetsmÀklare ökar för varje Är som gÄr och inte en enda gÄng under dessa Är visar det motsatsen. I och med det riktar sig studien mot om det Àr belöningssystem som motiverar fastighetsmÀklare i slutÀndan eftersom de fortsÀtter vara verksamma inom branschen. Det finns tvÄ typer av belöningar som vi kan utgÄ ifrÄn, dessa Àr finansiella och icke-finansiella belöningar. Finansiella belöningar bestÄr av provision, lön och olika typer av förmÄner samtidigt som de icke-finansiella innebÀr uppskattning, beröm eller kundnöjdhet.

Titel: Integrerad rapportering ? Ett nytt sa?tt att rapportera Datum: 2014-06-03LÀrosÀte: Ma?lardalens ho?gskola, Va?stera?s Institution: Akademin fo?r ekonomi, samha?lle och teknik Kurs: Magisteruppsats i fo?retagsekonomi, 15 hpFörfattare: Dalida Kalifa & Awat Safari Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, ha?llbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporterExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: - Vad inneba?r begreppet integrerad rapportering? - Vilka fo?rdelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i sa? fall vad ligger bakom behovet?Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka vad begreppet integrerad rapportering inneba?r och vilka fo?rdelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medfo?r. Vidare a?r syftet att underso?ka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov.Metod: Metoden i studien a?r av en kvalitativ karakta?r med en deduktiv ansats. Prima?rdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter.Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till a?r att en integrerad rapportering a?r ett fo?ra?ndrat synsa?tt da?r fo?retag ska sa?tta lika stort va?rde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa.

Based upon theories founded on social constructionism, and criticism raised against these theories, this study aims to present a more complex perspective on non-heterosexuality from what has earlier been presented in Swedish lesbian, gay, bisexuality and transsexuality research. Fourteen semi-structured interviews with non-heterosexual women were analyzed using a discourse analytic approach. Four discourses about sexuality were described: "definition, preferably as either-or (heterosexual or homo-sexual)", "normality", "sexuality as constant and unchangeable", "sexuality as homogenous". Different ways of relating to and challenging the positions offered through these discourses were discussed. In conclusion, the study discussed which implications these findings have for psychologists working with non-heterosexual women, and how discursive positioning can be understood from within a psychological framework..

Titel: Belöningssystemets pÄverkan pÄ revisionsföretag: En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyrÄerFörfattare: Carl SchönInstitution: Ekonomihögskolan i VÀxjöDatum: 2011-05-30Problemformulering: Hur Àr fallföretagets belöningssystem utformat? Hur pÄverkar belöningssystemet de anstÀlldas motivations- och prestationsförmÄga?Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudieundersökning och har baserats pÄ kvalitativa intervjuer med Directors pÄ fallföretaget. Forskaren har valt ut och anvÀnt sig av bÄde tryckta och elektroniska kÀllor, med hÀnsyn till dess relevans för det i uppsatsen behandlade Àmnet. Vid genomförande av studien har forskaren anvÀnt sig av ett deduktivt synsÀtt.Syfte: Författaren Àmnar genomföra en fallstudie pÄ ett av Sveriges största revisionsföretag med syftet att beskriva hur revisionsföretags belöningssystem Àr uppbyggda samt belysa vilken pÄverkan olika typer av belöningar, finansiella och icke finansiella, har pÄ revisionsföretagets anstÀllda.Resultat: Genom denna undersökning har forskaren kommit fram till att fallföretagets belöningssystem bestÄr av bÄde monetÀra- och icke monetÀra belöningar. De monetÀra belöningarna utgörs av regelbundna bonusar som tilldelas Directors och Partners vid mÄluppfyllelse och tillfÀlliga gratifikationer som kan tilldelas övriga anstÀllda.

Scania Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lastbilar för tunga transporter, bussar samt industri- och marinmotorer. I SödertÀlje finns bland annat deras axelmontering. Axelmonteringen Àr indelad i tre monteringslinjer; bakaxelline, framaxelline och specialaxelline.Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga nuvarande specialaxelline och utvÀrdera denna med hjÀlp av olika metoder frÄn lean produktion.DÀrefter identifiera aktiviteter för att minska slöserier, för att optimera monteringslinjen med avseende pÄ volym och/eller bemanning.KartlÀggningen av nulÀget visade att drygt 40 % av de aktiviteter som montörerna utför Àr icke-vÀrdeskapande, dÀr den största slöserikÀllan Àr olika typer av rörelse. Det gick Àven att se att belÀggningen pÄ de olika positionerna varierar stort och generellt Àr lÄg.UtifrÄn dessa insikter arbetades 15 förbÀttringsförslag fram. Förslagen delades in i tre grupper beroende pÄ om de kan införas med omkostnader, investeringar eller produktförÀndringar.

Denna studie grundar sig pÄ tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar pÄ en gymnasieskola i StockholmsomrÄdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick pÄ skolan och var 18-22 Är. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad pÄ narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som anvÀnds i berusningssyfte. De frÄgestÀllningar vi arbetat efter var följande:Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat?Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhÀllsansvar?Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fÄtt argumentera, definiera och motivera hur dessa grÀnser görs.

En undersökning av en nÄgot ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikÀmnet vÀljer bort genom att inte lÀmna svar pÄ problemlösningsuppgifter av icke trivial natur..

Bakgrund: SmÀrta Àr för intensivvÄrdspatienten en unik, subjektiv, obehaglig och flerdimensionell upplevelse. IntensivvÄrdssjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att lindra patienternas smÀrta. Verbalt icke-kommunicerandepatienter kan inte skatta sin smÀrta med hjÀlp av Numeric Rating Scale (NRS). PÄ en neurointensivvÄrdsavdelning (NIVA) i Stockholm har det beteendebaserade smÀrtskattningsverktyget- the Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT), implementerats. IntensivvÄrdssjuksköterskorna pÄ NIVA anvÀnder CPOT dagligen i sitt arbete.

Det finns ett stort utbud av benersÀttningsmaterial att anvÀnda vid sinuslyft i samband med implantatbehandling. Autogent bentransplantat har lÀnge varit ett populÀrt val trots nackdelar som t.ex. postoperativ smÀrta frÄn donationsomrÄdet och/eller eventuell sjukhusinlÀggning. AnvÀndning av substitut till autogent bentransplantat skulle kunna vara en lösning för att eliminera dessa problem. Vid utvÀrdering av implantatbehandling och tolkning av resultat anvÀnds olika mÀtparametrar som t.ex.

Synen en individ har pÄ arbete och tron pÄ sin förmÄga inom yrkeslivet formas i mÄnga fall redan under tonÄren. Anknytningsrelationerna till förÀldrarna och det sociala stödet inom en familj pÄverkar den enskilda individens karriÀrsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen pÄ tonÄren i efterhand gÀllande familjerelationer, skolgÄngen och synen pÄ arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriÀrsidentitet, och tron pÄ den egna förmÄgan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat pÄ att cheferna upplevde ett större socialt stöd frÄn sin familj under tonÄren, jÀmfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrÄn aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriÀrsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriÀrsidentitet.

Örlogsfartygens utveckling gĂ„r emot smygteknik, d.v.s. reducerade signaturer. Ett led i dettaĂ€r att spaningssensorer för luftspaning idag kan göras passiva. Smygfartyg utrustade medpassiv luftspaningssensor behöver en icke-röjande kommunikation mellan fartyg för att kunnaöverföra mĂ„ldata, utan att den upptĂ€cks s.k. ?tyst? kommunikation.Uppsatsen tar fram ett antal krav som stĂ€lls pĂ„ den ?tysta? kommunikationen mellan korvetteri ett luftförsvar av ett skyddsföremĂ„l (ett annat fartyg).

Den hÀr uppsatsen handlar om organisatorisk olydnad och motstÄnd. Vi vill genom denna uppsats bidra till tidigare forskning kring detta Àmne och genom vÄr studie ge en tydligare bild pÄ huruvida motstÄnd förekommer eller inte. Genom att detta Àmne vanligtvis har studerats genom kvalitativa studier önskar vi bidra till forskningen med ett nytt sÀtt att se pÄ motstÄndet genom att göra en kvantitativ studie. Uppsatsen Àr genomförd med 76 enkÀter varav hÀlften hos anstÀllda pÄ ett produktionsföretag och hÀlften hos tjÀnstemÀn pÄ ett annat företag.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka utbredningen av anstÀlldas motstÄnd under arbetstid och att fÄ en kunskap om hur det tar uttryck i arbetslivet vilket mÄste göras genom att undersöka olika arbetsplatser. UtifrÄn vÄrt syfte har vi tagit fram följande frÄgestÀllningar för att förtydliga meningen med studien:? Förekommer det nÄgot motstÄnd pÄ arbetstid och i sÄ fall hur ofta?? Vad gör anstÀllda pÄ sin arbetstid som kan definieras som motstÄnd?? Varför utför anstÀllda motstÄnd pÄ arbetstid?? Förekommer det skillnad pÄ hur mycket motstÄnd produktionsanstÀllda gör och hur mycket motstÄnd tjÀnstemÀn gör?Vi har i vÄr uppsats valt att koppla samman att anstÀllda utför en icke arbetsrelaterad aktivitet under arbetstid med att de gör ett motstÄnd.

Studien hade tvÄ huvudsyften: 1) att undersöka simmares mjÀltesvolym, mjÀlteskontraktion och dykrespons; 2) att utreda huruvida 2 veckors apnétrÀning kan sÀnka antalet andetag och förbÀttra simprestation, t.ex. genom att förbÀttra mjÀltesrespons och dykrespons. Elva simmare deltog, varav 10 i del 2: 6 kontrollpersoner och 4 apnétrÀningspersoner. Dessa genomförde apnétrÀning med 2 serier å 5 apnéer 6 dagar per vecka. Apnéerna separerades av 2 min, med hyperventilering sista minuten, och serierna av 10 min.

Den hÀr studien avser att med en kvalitativ metod nÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa mÀn och icke hemlösa personer har haft för mÀnnen under den tid dÄ de fick ett hem. I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med sÀrskilt fokus pÄ intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har ocksÄ AnvÀnt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvÀrldsintervjuer med före detta hemlösa mÀn har vi insamlat vÄrt empiriska material frÄn tre olika lÀnder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid dÄ mÀnnen fick ett hem, och att de dÀr fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig sjÀlva, vilket underlÀttade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förÀndring av sina livssituationer.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en individs liv kan pÄverkas av att vÀxa upp med en missbrukande förÀlder. UtifrÄn en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppvÀxt, deras sj?ÀlvkÀnsla och de sociala relationer de har idag. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning var ?Hur pÄverkas en mÀnniska av att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhÀllsmedborgare?? De Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras pÄ analyserades med grundlÀggande teorier frÄn socialpsykologin.