Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en sociokulturell teori, redogöra för pÄ vilket sÀtt smÄbarn bjuds in till delaktighet under samlingen i förskolan. FrÄgestÀllningarna vi har haft som utgÄngspunkt Àr; PÄ vilka sÀtt inbjuds barnen till delaktighet vid samlingen i förskolan? Vad Àr det som möjliggör respektive förhindrar delaktighet?Datainsamling skedde genom observationer och videoinspelning pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i Halmstad. UtifrÄn resultatet vi har erhÄllit, visar det sig att barnen till viss del sjÀlva skapar delaktighet genom att bjuda in varandra i aktiviteter och tillsammans skapa en gemenskap under samlingarna. Barnens delaktighet Àr dock frÀmst beroende av pedagogernas förhÄllningssÀtt, dÄ det Àr pedagogerna som besitter makten att styra verksamheten och vÀlja huruvida barnens idéer och tankar fÄr komma till uttryck eller ej.

Hunden och mÀnniskan har levt med varandra i ca 15 000 Är och vÄr relation har stÀndigt utvecklats. Det finns mycket forskning som bevisar de positiva hÀlsoeffekter som hundar har pÄ mÀnniskor, men vad betyder vÄr relation för hunden? Vad fÄr den ut av det hela? Syftet med denna rapport Àr att beskriva hur hundar tolkar vÄr icke-verbala kommunikation, hur mycket den förstÄr och pÄverkas av vÄr sinnesstÀmning, vad Àgaren betyder för hunden och vad vi som hundÀgare kan göra praktiskt för att pÄverka hunden positivt. Hundar har ett naturligt sÀtt att förstÄ vÄra signaler, hur subtila eller tydliga de mÄ vara, pekningar som blickar. Hundar kan urskilja detaljer i vÄrt ansiktsuttryck och förstÄ nÀr vi Àr glada och föredra den kÀnslan över nÀr vi Àr neutrala, Àcklade eller rÀdda. De reagerar t ex pÄ ett specifikt sÀtt nÀr vi grÄter, men i dagslÀget Àr det svÄrt att sÀga vad det Àr hunden reagerar pÄ.

Bakgrund: Att beröra nÄgon annan ger kÀnslor och kÀnslouttryck hos bÄde individen som utför handlingen och mottagaren. MellanmÀnsklig beröring Àr ett uttryck för kÀrlek eller tillgivenhet inom familjer och Àven i andra miljöer. I kliniska sammanhang Àr beröring viktigt p.g.a. den lugnande effekt och emotionella pÄverkan som sker. Att lÀgga handen pÄ nÄgon som lider kan skapa trygghet.

Syftet med detta examensarbete Àr att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgÄr sorg. Vi vill genom detta arbete fÄ kunskap om hur pedagoger bör förhÄlla sig till barn som sörjer. Genom att utgÄ frÄn litteraturen som finns inom Àmnet och intervjuer med förskollÀrare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjÀlpa dem. Resultatet visar att barn sörjer pÄ olika sÀtt och att de sörjer i perioder. DÄ barn inte har den verbala förmÄgan att utrycka sin sorg kan de istÀllet göra det genom att till exempel leka och rita.

I mitt arbete som lÀrare i sÀrskolan har jag kommit i kontakt med sociala berÀttelser och seriesamtal, som Àr en pedagogisk metod som kan anvÀndas för personer som har svÄrt att förstÄ den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstÄ. Sociala berÀttelser och seriesamtal Àr skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur man kan arbeta med sociala berÀttelser och seriesamtal med elever i sÀrskolan. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod dÀr jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berÀttelser och seriesamtal kan anvÀndas som en metod att kommunicera med elever i sÀrskolan.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

LÀrare befinner sig i en central roll nÀr det gÀller att motverka krÀnkningar genom sitt sÀtt att vara nÀrvarande i barnens aktiviteter men ocksÄ utifrÄn hur de planerar innehÄllet i verksamheten. I bakgrunden beskrivs olika former av relationer som kan förekomma mellan barn, lÀrares förhÄllningsÀtt till etiken men ocksÄ till barnet, krÀnkande behandling och kamratkulturers olika dimensioner.     Syftet med min studie har varit att ta reda pÄ hur de vanligaste krÀnkningarna ser ut men ocksÄ i vilka sammanhang de förekom och hur organisationen pÄverkade barns sÀtt att behandla varandra.Studiens material har samlats in genom observation och bearbetats utifrÄn en kvalitativ modell. Insamlingen av material har gjorts i en förskoleklass. Undersökningen följer VetenskapsrÄdets etiska principer.Resultatet visar pÄ krÀnkande attityder mellan barnen som hotfulla fysiska och verbala uttryck, negativa tillrÀttavisningar, lekens maktspel samt kritiska aspekter som riskerar att öka krÀnkningar mellan barn.     .

AnvÀndarna av extern redovisning fokuserar pÄ framtiden medan traditionell redovisning baseras pÄ historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrÄgar mer icke-finansiell information för att kunna göra bÀttre prognoser. Företagens Ärsredovisningar fungerar idag som informationsbÀrare och Àr ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de svenska förhÄllandena vad det gÀller redovisad och efterfrÄgad icke-finansiell information. Genom att studera svenska Ärsredovisningar samt tillfrÄga analytiker hur de stÀller sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frÄgor.

Medarbetaren utgör en allt viktigare komponent i dagens tjÀnstesamhÀlle och det görs mycket investeringar i humankapitalet. Problemet som vi ser Àr att mÀta om dessa insatser Àr lönsamma dÄ det i dagslÀget endast tillÀmpas icke-finansiella mÄtt. Eftersom det Àr vÀl kÀnt att sjukfrÄnvaro kostar företagen stora summor pengar Ärligen satsas det mycket resurser pÄ aktiviteter för medarbetarna och deras hÀlsa i syfte att hÄlla dessa kostnader nere, men det saknas tydliga bevis pÄ att detta samband förekommer. För att fÄ svar pÄ vÄr problemformulering; Hur vet företagen att de "mjuka" insatserna som görs idag leder till ett bÀttre finansiellt resultat i framtiden nÀr de Àr sÄ svÄra att mÀta i monetÀra termer? har vi genomfört intervjuer med personer frÄn fyra olika organisationer samt den före detta ansvarige för Health Management-programmet vid Högskolan i Kalmar.

Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr en naturlig och oundviklig företeelse efter ett kirurgiskt ingrepp. SmÀrtan Àr en subjektiv och individuell upplevelse som kan vara svÄr att förmedla till andra. Sjuksköterskan har en avgörande roll genom att identifiera faktorer som kan vara av betydelse vid bedömning av patientens smÀrta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som Àr av betydelse vid sjuksköterskans bedömning av patienter med postoperativ smÀrta. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

Fram till nu har en stor majoritet av allt berÀttande definierats som narrativt. Men dataspelen har möjliggjort berÀttande som inte passar in pÄ definitionen av ett narrativ. Det hÀr arbetet har granskat om det Àr möjligt att förmedla en hel berÀttelse endast med hjÀlp av icke-narrativa berÀttarmetoder. För att undersöka de icke-narrativa berÀttarmetoderna har en mod byggd pÄ Half-Life 2-motorn (Valve, 2004) skapats, dÀr dessa metoder implementerats. En testgrupp har fÄtt spela moden samtidigt som en strukturerad observation Àgt rum.

VÄldet i samhÀllet ökar. Detta vÄld sprider sig in pÄ vÄra arbetsplatser sÄ Àven inom hÀlso- och sjukvÄrden. SjukvÄrdpersonalen Àr utbildad i att vÄrda patienten utifrÄn omvÄrdnadsforskning och vetenskapliga medicinska rön. Verbala och fysiska aggressioner kan försvÄra omhÀndertagandet. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten och upplevelserna av hot och vÄld inom somatisk vÄrd.

Studien syftade till att undersöka skillnader i mun-asymmetrier mellan personer som stammar och normaltalande med hjÀlp av elektromyografi (EMG). Eventuella avvikande asymmetrier i muskelaktivitet antogs Äterspegla avvikande cerebral kontroll av talmotoriken. Studien Àmnade Àven jÀmföra mun-asymmetrier under stammat och stamningsfritt tal, samt studera eventuella samband mellan asymmetrier och stamningens svÄrighetsgrad. Tolv personer med stamning jÀmfördes med en kontrollgrupp bestÄende av nio personer under verbala och ickeverbala uppgifter. Ingen signifikant skillnad kunde pÄvisas mellan grupperna.

Syftet med denna studie var att via litteraturen beskriva eventuella effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid demensrelaterad agitation. Data samlades in genom sökning i databaserna Medline och Academic Search Elite..

Abstract Titel: Konfliktstrategier i förskolan ur ett genusperspektiv. Författare: Annette Gustavsson & Susanne Karlsson Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Barn Unga SamhÀlle, Barndoms- och Ungdomsvetenskap,(2009). Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn ett genusperspektiv se hur förskolebarn hanterar konflikter i den fria leken. VÄr frÄgestÀllning bestÄr av tvÄ frÄgor; Vilka konfliktstrategier anvÀnder förskolebarn? Vilka skillnader kan vi se i hur flickor respektive pojkar löser konflikter? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört observationer av barn i den fria leken som vi dessutom har filmat. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit konflikt och konfliktlösning samt utifrÄn ett könsperspektiv.