Denna studie syftade till att synliggöra de könskonstruktioner som etablerades, överträddes eller upprätthölls på en förskola i Uppsala. Barn mellan 3 och 5 år samt förskolans pedagoger observerades för att vi skulle kunna besvara vår frågeställning: Vilka genuskonstruktioner skapas i interaktionen mellan barn-pedagog och barn-barn i den fria leken? Kan interaktionen sägas återskapa eller dekonstruera traditionella könsroller? Vi observerade vid ett flertal lektillfällen hur både barn och pedagoger genom sin interaktion med varandra upprätthöll traditionella könsroller eller genusmönster. Vi fann att leksaker förde med sig olika begränsningar och att dessa kan sägas representera stereotypt feminina eller maskulina egenskaper. Barns lek konstruerades vid vissa tillfällen kring genus som särskiljande egenskap, till exempel de tillfällen då barnen lekte i olika lag.

Innehåll: Uppsatsen tittar på hur de senaste årens tekniska utveckling har påverkat musikbranschen och hur musikbolagen bör utforma sin affärsstrategi för att klara av dessa förändringar. En litteraturstudie har genomförts för att diskutera begreppet affärsstrategi på ett teoretiskt plan, och två fallstudier tittar närmare på musikindustrin. Fallstudierna behandlar MP3.com och Napster, två företag som såg de nya möjligheterna som Internet förde med sig, medan de traditionella musikbolagen fortfarande var fast i gamla mönster. Slutsatsen är att de traditionella musikbolagen fortfarande är alltför rädda för riskerna med piratkopiering för att våga satsa fullt ut på kundorienterade lösningar..

Skolinspektionen har anmärkt på att förskolorna i vår kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första läroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Det här ämnet har alltid intresserat oss, så Skolinspektionens anmärkning såg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det står till.Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar på ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. Våra frågeställningar var hur arbetslag förhåller sig till barn vid lämningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig åt samt hur personalen tänker och beskriver hur de arbetar med ämnet. Som metod har vi både observerat i verksamheten och intervjuat två arbetslag.

Familjestrukturer och föräldraroller är i förändring. Stereotyper av föräldraskap har bidragit till rådande attityder där män och kvinnor i icke traditionella familjestrukturer bedöms mindre fördelaktigt (Brescoll & Uhlmann, 2005). Studiens syfte var att se om attityder påverkas av huruvida föräldern är karriärist eller föräldraledig samt man eller kvinna. En pilotstudie genomfördes för att generera egenskaper för föräldraskap och bestod av 30 deltagare. I huvudstudien deltog 115 personer, varav 69 kvinnor och 46 män.

Den här studien undersökte nyhetsvanor hos teknologistudenter i Stockholm. I dagens föränderliga nyhetsklimat tappar studier snabbt sin relevans, vilket ställer krav på kontinuerliga efterforskningar. 40 studenter svarade på en enkät och 16 av dessa deltog i intervjuer. Resultaten visar att ?moderna? nyhetskanaler som webbsidor och sociala medier var klart mer populära än ?traditionella kanaler? som dagstidningar och TV-nyheter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur praoverksamheten ser ut och fungerar i dagens grundskola. Vi vill även få en insikt i rektorers och studievägledares åsikter om praon, dess för- och nackdelar. Hösten 2006 beslutade Varbergs kommun att helt ta bort den traditionella praoverksamheten efter att de fått varningar ifrån arbetsmiljöverket att skärpa säkerheten för eleverna då de är ute på prao. Denna händelse väckte en debatt huruvida det är dags för en förändrig av praoverksamheten och det är med detta i åtanke vi genomförde vår undersökning. I undersökningen ställer vi oss frågor som: Vilka för- och nackdelar finns det med traditionell resp.

Purpose: The purpose of this study is to examine whether hedge funds generate higher risk-adjusted returns than traditional managed funds in Sweden.Methodology: This study was based on quantitative data about the funds historical returns. The funds historical returns were taken from the database Morningstar and the risk-free rate from the Swedish central bank. Random samples of 36 funds have been divided into three portfolios in the form of a hedge fund portfolio, stock portfolio and mix fund portfolio.Result & Conclusion: The study concluded that the stock portfolio has shown the highest average yield for the study period where all portfolios below market index. Hedge fund portfolio has achieved the highest risk-adjusted return calculated by the portfolios Sharpe Ratio. Of all hedge strategies, arbitrage had the highest average return and risk-adjusted returns..

Efter Andra Världskriget och författandet samt ratificerandet av den traditionella folkrätten har huvuddelen av de väpnade sammandrabbningarna haft karaktären av icke-internationella konflikter med en asymmetrisk uppsättning aktörer. Samtidigt har den värst drabbade aktören kommit att vara civilbefolkningen.Syftet med denna uppsats är att problematisera skyddet av civilbefolkningen i den nya tidens konflikter.I uppsatsen genomförs en kvalitativ textanalys av Säkerhetsrådets resolutioner och missionsspecifika strategier för skydd av civila i de tre FN-missionerna UNMIS, UNAMID och MONUC. Resultatet av analysen problematiseras därefter utifrån van Crevelds non-trinitarian theory för att undersöka vilka problem det finns med att tillämpa det traditionella folkrättsliga skyddet av civila i nya tidens konflikter.Det sammanvägda resultatet av studien visar att det finns problem med att tillämpa det traditionella folkrättsliga skyddet av civila i nya tidens konflikter, och att ett av huvudproblemen är att skyddet endast tycks adresseras av världssamfundet..

Titel: Genus, skolan och barnet - En kritisk diskursanalys Författare: Maria Henningsson och Annika Olsson Detta arbete är en kritisk diskursanalys med fokus på talet om kön och genus, i förskolan och skolan. Syftet är att finna mönster, om det önskvärda respektive icke önskvärda barnet, som framträder i utvalda texter inom genusforskningen och genuspedagogiken. Relaterat till detta vill vi även närmare undersöka vilka föreställningar verksamma pedagoger har om genuspedagogik. De centrala frågeställningarna är: Vilka normativa föreställningar, såväl traditionella som nyare könsroller, framträder inom genusforskningen och genuspedagogiken? samt: Vad anses som önskvärda respektive icke önskvärda egenskaper hos barnet? Arbetet bygger på kvalitativa metoder i form av intervjuer och kritisk diskursanalys där metod och teori tillsammans hänger ihop.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

I detta examensarbete inom lärarutbildningen undersöks hur förskolepedagoger arbetar med matematik i kommunala förskolor. Förskolepedagogernas arbetssätt jämfördes i de traditionella respektive Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Fokus var på barnen i åldrarna 1-5 år. Fyra förskolepedagoger från de traditionella förskolorna och fyra från de Reggio Emilia inspirerade förskolorna intervjuades. Resultatet visade att alla försko-lepedagoger var positivt inställda till matematik och var medvetna om att det är viktigt att benämna de matematiska begreppen i alla vardagssituationer oavsett förskola.

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

Den traditionella transport- och speditionsnäringen har utvecklats till en logistiknäring där allt mer allomfattande tjänster erbjuds av logistikföretagen. Förutom de traditionella transport- och speditionstjänsterna erbjuder logistikföretagen även tjänster som enklare tillverkning, montering, utbildning etc. Köparen av den traditionella transportjänsten efterfrågar idag helhetslösningar och långsiktiga samarbeten, när det gäller materialflöden, snarare än enstaka transporter eller speditionstjänster. Rättsutvecklingen har inte följt med i den snabba utvecklingen inom logistiksektorn och frågan om hur logistikern skall betraktas juridiskt framstår som oklar i flera avseenden.Den för uppsatsen aktuella frågan är hur ett produktansvar, dvs. ett ansvar för en produkts skadebringande egenskaper, skall fördelas mellan säljaren av produkten och logistikern.

Syftet med denna studie var attstudera förskolebarns erfarenheter av genus utifrån bilderböcker. Studien är baserad på kvalitativa boksamtal, där tre böcker användes samt bildanalyser av barnens teckningar. Boksamtalen gjordes tillsammans med tio barn från två olika förskolor. Resultatet visade att barnens uppfattningar av genus skilde sig åt, majoriteten uppfattade genus genom de traditionella genusmönstren medan några barn utmanade dessa. Samtliga barn poängterade att den verkliga skillnaden mellan män och kvinnor är den biologiska olikheten.

Problembakgrund: idag finns ett hundratal etiska fonder där investerare kan välja att placera sina pengar och under de senaste åren har intresset för att investera ansvarsfullt ökat enormt. Det finns ingen formell definition av vad en etisk fond är, och därmed kan det vara svårt att skilja en etisk fond från en traditionell fond. Ett mått på hur väl företag jobbar med etik speglas i deras ESG-betyg. ESG står för Environmental, Social och Governance och används för att bestämma hur hållbara och ansvarstagande företag är. Det faktum att det inte finns någon formell definition av vad en etisk fond innebär, väcker funderingar kring ifall det finns en skillnad i ESG-betyg mellan etiska och traditionella Sverigefonder.Problemformulering: finns det någon skillnad i ESG-betyg gällande miljö och mänskliga rättigheter mellan traditionella Sverigefonder och etiska Sverigefonder?Syfte: studiens huvudsyfte är att undersöka huruvida det finns någon skillnad mellan etiska Sverigefonder och traditionella Sverigefonder gällande ESG-betyg.