Sökresultat:
381 Uppsatser om Det rättfärdiga kriget - Sida 13 av 26
Den nye kusinen från Öster : Svensk riksdagsdebatt om Estland från 1985 till idag sett ur ett
Uppsatsen behandlar hur Sveriges syn på Estland, uttryckt i Riksdagsdebatten, förändras från 1985 till 2008, analyserat ur ett identitetspolitiskt perspektiv. Identitetspolitik innebär att självidentifikationen av en stat primärt bygger på identifieringen av "de andra" och att upprättandet av en gräns gentemot "de" skapar utrikespolitik. Undersökningen bygger på en kvalitativ analys av riksdagstryck från den berörda perioden och fokuserar på beskrivningen av Estland i debatten. Författaren menar att det under denna tid finns ett flertal tydliga tendenser till förändring som mynnar ut i Estland går från att vara något som omnämns ytterst försiktigt och endast med bakgrund av Kalla Kriget till att bli ett europeiskt Östersjöland som är en nära samarbetspartner för Sverige. Under loppet av denna utveckling blir både Östersjön och Europa viktiga identifikationer för Sverige medan Norden står tillbaka i relativa termer..
Minnen av krig : En analys av sex bosnien-kroatiska soldaters upplevelser av kriget i Bosnien och Hercegovina 1992-1995 och deras mottagande i Sverige
Friskispressen, en medlemstidning för Friskis&Svettis medlemmar med ca 6 nummer per år, studeras under åren 1981-2009 med nedslag ungefär vart 5:e år för att utreda Friskis&Svettis relation till tävlingsidrotten och de samhällssyften som ligger till grund Friskis&Svettis motionsträning. Uppsatsen tar avstamp i tidigare svensk idrottshistorisk forskning, speciellt den om kritiska röster mot den svenska idrottsrörelsen av bland andra Johnny Wijk. Friskispressen visar sig tidigt ha tagit en kritisk inställning mot tävlingsidrotten så till den grad att Jympan, Friskis&Svettis främsta träningsform, framstår som speciellt utformad för attskilja sig från tävlingsidrotten och som en manifestation av idrottskritik. Senare under studieperioden avtar denna uttalade tävlingsidrottskritik och på 2000-talet förekommer flera av de centrala aspekter som Friskispressen kritiserade hos tävlingsidrotten i Friskis&Svettis samtidigt som jympan får en allt mindre central roll i Friskispressens rapportering..
Ryska markstridskrafters förmåga på taktisk nivå under Georgienkriget
I augusti 2008 utspelades ett litet, men betydelsefullt krig mellan Ryssland och Georgien. Ryssland vann kriget övertygande, men ändå beordrades en nästan total omstrukturering av de ryska väpnade styrkorna. Den nya idén var att initiativ och beslutsfattning skulle tryckas ned på brigad- och bataljonchefer och mycket pekar på ett införande av manöverkrigföring på den taktiska nivån, likt länderna i väst. I den här uppsatsen undersöks vilka förutsättningar som fanns för ett eventuellt införande av manöverkrigföring på den taktiska nivån. Med utgångspunkt i just manöverteorin genomförs en fallstudie av Rysslands senaste reguljära krig, Georgienkriget.
Inget stöd, FN:s död - FN:s behov av andra aktörer för framgångsrik medling i mellanstatliga konflikter
I en tid då allt fler röster höjs angående FN:s ineffektivitet har vi valt att undersöka hur organisationen behandlar medlingsuppdrag i mellanstatliga konflikter. Utifrån den pågående konflikten på Cypern och kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet ser vi hur FN som tredje part har agerat dels utifrån ett systemperspektiv och dels på medlingsnivå. De valda konflikterna grundar sig i liknande frågor om nationell identitet, etnicitet och gränsdragning. För att täcka flera problemområden använder vi oss av realism, socialkonstruktivistisk organisationsteori samt erkända medlingsteorier.Efter att ha analyserat konflikterna har vi sett att FN är i behov av reformer som stärker möjligheterna att medla fram lösningar i konflikter, då rådande omständigheter gör FN beroende av stöd från andra aktörer och egna medlemsländer..
Världens sista hinduiska kungarike blir republik - Varför vann den maoistiska rörelsen folkets stöd?
När man hör Nepal dras tankar till Mount Everest, trekking och vackra vyer. Men politiskt är landet mycket instabilt, ett krig där över 12 000 människor förlorat sina liv har nyligen kommit till sitt slut. Det varade i tio år mellan åren 1996 och 2006. Dess mål var att förvandla världens sista hinduiska kungadöme till en republik, ett mål som nu blivit verklighet.Ansvarig för kriget är den nepalesiska maoistiska rörelsen och frågan som behandlas i denna uppsats är varför dessa maoister vann folkets stöd och inte den neoliberala staten.Detta sker i form av en fallstudie vars främsta uppgift är att syna rörelsens sociala framing samt landets politiska, sociala och ekonomiska situation..
Politiska mord- en rättfärdig strategi i kriget mot terrorismen?
After the 9/11 attack the United States declared war against terrorism, which launched a conflict between indefinable transnational networks and states. In this war it became clear that the strategies used in traditional wars between states were not sufficient. New strategies have been discussed, but without any concrete results.In this thesis assassinations of terrorist leaders ordered by states is being presented as a possible strategy in the war against terrorism. Assassinations have been used in all times to shift political power but is today not morally accepted. This thesis aims to show that when used under the premisses of the just war theory, the strategy can be equally morally justified as any traditional war.
Statens skyddsroll och den individuella friheten: den svenska statens åsiktsregistrering av svenska medborgare under det kalla kriget
Under det kalla kriget hårdbevakades sammanslutningar på den yttersta vänsterkanten av de svenska säkerhetstjänsterna genom kontroversiella metoder såsom telefonavlyssning, buggning och skuggning. Vidare åsiktsregistrerades personer som visade sig ha samröre med dessa organisationer. Denna registrering syftade till att säkra det rådande statsskickets framtida existens. Enligt etablerad demokratiteori innehar alla individer en okränkbar rätt till liv, frihet och egendom. Den liberala staten syftar bland annat till att säkerställa att dessa friheter inte utsätts för kränkningar.
Daytonavtalet och dess konsekvenser
 Fokus i denna uppsats kommer att ligga på de etniska konflikter som fortfarande pågår mellan de tre folkgrupper och den nya konstitutionen i landet sedan Daytonavtalet undertecknades. Vid krigets slut i Bosnien för ca fjorton år sedan då landet låg i spillror implementerades Daytonavtalet. Daytonavtalets huvuduppgift var att sluta fred mellan de tre konfliktgrupperna samtidigt se till att landet utvecklas utan att minoriteterna skulle förtryckas. Medan Daytonavtalet lyckades stoppa kriget och uppehålla freden misslyckades den med statens sammanhållning och upprätthållning av en fungerande demokrati.Krisen i Bosnien har inte förändrats sedan krigets slut, de nationalistiska partierna av samtliga tre folkslag blir valda gång på gång, fattigdomen är fortfarande ett faktum och landet är fortfarande beroende av utländsk bistånd. Som det ser ut just nu går Bosnien inte en ljus framtid till mötes.?.
e-Rekrytering : -det nya vapnet i kriget om kompetent personal
Bakgrund: Förmågan att attrahera kompetent personal har blivit allt viktigare på de konkurrentutsatta arbetsmarknaderna. Ett sätt att marknadsföra företag som arbetsgivare och därmed locka till sig arbetskraft är genom användningen av företagets egen webbsida.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett företag använder den egna webbsidan för att tillgodose behovet av att attrahera kompetent personal. Vidare beskrivs marknadsföringens roll i denna process.Teori: Uppsatsen bygger på teorier kring attraktionsfasen i rekrytering, kopplingen mellan marknadsföring och rekrytering, viktiga aspekter i skapandet av virtuella rekryteringsmiljöer samt teorier kring kvantitet och kvalitet i kandidatbasen.Metod: Uppsatsens empiriska undersökning baserar på en kvalitativ ansats. Tre intervjuer har genomförts hos Fazer i Finland.Slutsats: Det huvudsakliga sättet Fazer använder den egna webbsidan för rekrytering är i form av rekryteringsportalen ?Gott arbete ger mersmak?.
Svenska pansarförband i ökenmiljö
Risken för ett fullskaligt krig i svensk miljö och terräng, för vilken den svenska taktiken är utvecklad, ter sig mer och mer avlägsen. Däremot ser vi en ständig utveckling mot ökat deltagande i internationella insatser, varav ett flertal av världens konflikthärdar finns i ökenmiljö. Det är därför inte omöjligt att svenska pansarförband kan komma att sättas in i en miljö som motsvarar Persiska Viken 1991Som kriget 1991 visar är den amerikanska taktiken väl lämpad för krigföring i ökenmiljö medan den svenska är helt oprövad i ett reguljärt slag i dylik miljö. Därför är det intressant att jämföra dessa två koncept för att undersöka huruvida ett svenskt pansarförband har möjlighet att uppnå god effekt och nyttja armétaktiken i en kontext som skiljer sig från den ordinarie.Syftet med uppsatsen är således att undersöka huruvida det svenska taktiska konceptet är tillämpbart i en annan miljö än den svenska. Frågor som uppsatsen ämnar besvara är:Hur skiljer sig svensk taktik med mekaniserade förband mot amerikansk?Är nuvarande svensk pansartaktik tillämpbar i ökenmiljö?Hur stor inverkan har ökenmiljö och ökenterräng på taktik och metoder? .
Institutionell design och etnisk uppdelning i Bosnien och Hercegovina- Hur påverkar konstitutionen etniska relationer i Bosnien och Hercegovina
Det som idag är Bosnien och Hercegovinas konstitution är en del av Daytonavtalet, fredsavtalet för kriget 1992-1995. I den här uppsatsen granskar vi konstitutionen utifrån hur den påverkar de etniska gruppernas interaktion. Bosnien och Hercegovinas politiska uppbyggnad har många likheter med consociational democracy. Därför kommer vi använda Donald L Horowitzs kritik av consociational democracy i vår analys. Vi granskar närmare skolsystemet, valsystemet och ansvarsfördelningen mellan entiteterna och den federala regeringen och analyserar hur de påverkar tolerans och interaktion mellan de etniska grupperna i landet.
De facto-staters uppkomst och etablering - En fallstudie av de facto-staten Abchazien
Sedan Sovjetunionens fall har Sydkaukasus drabbats av en rad allvarliga konflikter. En av de allvarligaste och mest komplicerade konflikterna har utspelat sig i Abchazien i de nordvästra delarna av Georgien. Sedan kriget i början av 1990-talet har konflikten varit frusen.Pegg är en av de första och få att definiera begreppet de facto-stat, som är områden vilka i praktiken fungerar som självständiga stater men som inte är erkända av det internationella samhället och alltså saknar suveränitet. Vi applicerar de facto-begreppet och Cornells teori om autonomi som bidragande faktor till konflikt på Abchazien. Dessutom går vi igenom Peggs faktorer som gynnar uppkomsten av de facto-stater.
Ryssland och konflikten i Tjetjenien
År 1994 invaderade Ryssland Tjetjenien. Det politiska och ekonomiska läget var i Ryssland, som i Tjetjenien, kaotiskt. Detta arbete har fokuserat sig på varför Ryssland valde att ta till det yttersta våldet för att förhindra Tjetjenien att bryta sig ur federationen. Många teorier har lagts fram om detta ämne och jag har valt att studera nationalismen som teori i denna studie. Kriget har i dagsläget (dec.2006) pågått i över 12 år, officiellt tog redan slut 1996 men dagligen utkämpas stridigheter mellan ryska säkerhetsstyrkor och tjetjenska separatister.
När kan suveränitet begränsas och en intervention vara rättfärdigat? : föreställningar inom Europeiska Unionens riktlinjer och ramverk.
One of the big challenges for the European Union today lies in finding a common foreign policy for its 27 sovereign member states with their divided interests, experiences and traditions. New objectives set requirements on the Union to develop and intensify its military ability. The European Union´s view on when military force can be utilized sets concepts like sovereignty and intervention in focus. Can sovereignty be limited and if so can an intervention be justified? How did the Union argue regarding its participation in the intervention in Afghanistan, 2001? The Just War Theory gives the essay a normative framework against which to assess the Union´s view and guidelines for the use of military capabilities.
I stridens hetta
Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.