Bakgrund: Skolsköterskan har möjlighet att upptÀcka barn som blivit vÄldsutsatta och det Àr en svÄr uppgift att samtala med dessa barn. En god kommunikation Àr ett villkor för att hjÀlpa barnet klara av lidande och finna mening i sin upplevelse. Trygghet och sÀkerhet Àr ett viktigt stödjande element för att kunna hjÀlpa ett vÄldsutsatt barn. Skolsköterskor har en unik möjlighet att göra skillnad som kan förÀndra dessa barns liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av samtal med vÄldsutsatta barn.

1 juli Är 2013 trÀdde en ny skollag i kraft i Sverige. Den nya lagen ger papperslösa barn i Sverige rÀtt till utbildning. Detta gÀller bÄde om barnet har fÄtt avslag av Migrationsverket pÄ sin uppehÄllstillstÄndsansökan och om barnet lever gömt och inte sökt uppehÄllstillstÄnd. Idag har papperslösa barn rÀtt till utbildning men detta innebÀr inte att dessa barn har en skolplikt, utan det avgör barnet sjÀlv eller familjen till det papperslösa barnet om rÀtten ska nyttjas. Denna valfrihet leder till att flera papperslösa barn inte utnyttjar sin rÀtt till utbildning.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsÀttning pÄ förskolan. Det handlar ocksÄ om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsÀttning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd som exempelvis barn med synnedsÀttning. Detta har tagits reda pÄ med hjÀlp av frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagoger pÄ en förskola med ett barn som har synnedsÀttning och Àr i behov av resurs/extra stöd? Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valdes att intervjua tre pedagoger pÄ en förskola.

Studiens syfte Ă€r att beskriva och analysera hur skolkuratorn arbetar för att uppmĂ€rksamma, upptĂ€cka och stödja barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar alkohol och/eller andra droger. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:- Hur arbetar skolkuratorn för att upptĂ€cka barn som lever i familjer dĂ€r nĂ„gon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger och hur gĂ„r kuratorn tillvĂ€ga dĂ„ sĂ„dana misstankar finns?- Hur arbetar skolkuratorn dĂ„ det finns bekrĂ€ftat att ett barn lever i en familj dĂ€r nĂ„gon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger?- Hur kan skolkuratorns kontakt med barnet se ut och hur hanterar kuratorn dilemmatmellan att ha barnets förtroende och att samverka med andra aktörer?Resultatet Ă€r baserat pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och visar att det Ă€r svĂ„rt att identifiera barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar eftersom det inte finns nĂ„gra specifika och lĂ€ttidentifierade tecken som man kan kĂ€nna igen hos barnen. Överkonsumtion i hemmet Ă€r ofta nĂ„got som inte syns, och nĂ€r det syns kan det ta sig uttryck hos barnen pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt. Barn Ă€r ocksĂ„ lojala mot sina förĂ€ldrar och vill eller vĂ„gar inte avslöja en familjehemlighet.

Bakgrund: UtifrÄn erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmÀrksammat hur stereotyper kring kön finns starkt nÀrvarande i sjukvÄrden. VÄrden Àr dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrÄn patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som Àr manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vÄrd? Förminskas patienten frÄn att vara en individ till att bli en generalisering utifrÄn genusnormer? Kan sjukvÄrden bortse frÄn fördomsfulla vÄrdkulturer gÀllande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus pÄverkar den personcentrerade vÄrden. Metod: Examensarbetet Àr en empirisk intervjustudie som anvÀnder en kvalitativ manifest innehÄllsanalys av obearbetat material.

MÄnga mammor vars barn vÄrdats pÄ en neonatalavdelning har kÀnt sig oförberedda pÄ situationen med stor oro för barnets liv och hÀlsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för bÄde den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en sÀrskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vÄrd under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vÄrd pÄ neonatalavdelning kan vara komplicerat och krÀva tÄlamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning pÄ neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur familjehemsfo?ra?ldrar upplever att deras anknytning samt förÀldraroll pÄverkas utifrÄn att barnen Àr familjehemsplacerade. Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativ och elva familjehemsförÀldrar frÄn Ätta familjehem intervjuades. Studiens empiri analyserades med hjÀlp av anknytningsteori samt systemteori. Resultatet visade att samtliga intervjuade familjehem i nÄgon mÄn pÄverkades av komplexiteten i familjehemsuppdraget, vilket pÄverkade deras förÀldraroll och anknytning till de placerade barnen.

Det framkommer i bakgrunden att det i Sverige varje Är insjuknar ungefÀr 90 barn av sjukdomen leukemi. NÀr barnets sjukdom uppkommer Àr det inte bara barnet som drabbas utan Àven hela familjen och det kan utlösas en krisreaktion hos de inblandade. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser i samband med sjukhusansluten vÄrd i Sverige nÀr barnet i familjen drabbas av sjukdomen leukemi. Metoden som valdes var litteraturstudie innefattande tre skönlitterÀra böcker skrivna av barnets förÀldrar. Analysmetoden som anvÀndes var Burnards (1996) innehÄllsanalys, som görs i fyra steg.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger inom förskolan uppfattar barn med funktionsnedsÀttningars delaktighet i leken/samspelet med andra barn samt hur de arbetar för att öka denna delaktighet. Detta arbete har inriktat sig pÄ en kvalitativ metod dÀr intervjuer med fem pedagoger har anvÀnts för datainsamling. Enligt resultatet frÄn intervjuerna upplevde nÄgra pedagoger ett dilemma kring sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att gÄ pÄ möten med olika team som arbetar omkring barnet/barnen med behov av stöd. De pedagoger som var resurspersoner för barnen upplevde att det ligger mycket ansvar pÄ dem om barnet ska fÄ vara med pÄ olika planerade aktiviteter. Alla pedagoger sÄg pÄ delaktigheten som en central och otroligt viktig del men Àven att det mÄnga gÄnger kan vara svÄrt att verkligen fÄ delaktigheten att fungera.

VÄrt arbete Àr ett utvecklingsarbete som vi genomfört i tvÄ förskoleklasser. I en tidigare kurs i vÄr utbildning kom vi i kontakt med tvÄ metoder "sociala berÀttelser och seriesamtal" som anvÀnds inom neuropsykiatrin till personer med Autism,Asbergers syndrom, AD/HD 0sv. Det Àr skrivna och ritade smÄ berÀttelser som förklarar bÄde barnets beteende samt hur andra tÀnker och kÀnner. Metoderna anvÀnds för att arbeta bort ett oönskat beteende eller trÀna barnet i olika sociala sammanhang. Det visuella stödet i berÀttelserna tydliggör hÀndelser och pÄ sÄ sÀtt skapar meningsfulla sammanhang för barnet.

Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sÀtt att lÀra sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. MÄnga barn tillbringar lÄnga dagar i förskolan och dÀrmed Àr förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem Àr att hjÀlpa barn som inte förstÄr och behÀrskar andra barns leksignaler. Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsÀtt personal i förskolan har pÄ barns lek samt vilka arbetssÀtt och metoder de anvÀnder för att hjÀlpa barn som saknar förmÄga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med Ätta intervjupersoner.

SAMMANFATTNINGAtt förlora en förÀlder under barndomen Àr inte ovanligt, trots det Àr kunskaperna om dessa barns behov av stöd och hjÀlp förhÄllandevis begrÀnsade. Barns sorgereaktioner och behov av stöd skiljer till vissa delar frÄn vuxnas. Syftet med studien var att belysa faktorer i ett barns livssituation som pÄverkar sorgearbetet i samband med en förÀlders död. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats och resultatet utgjordes av en granskning av vetenskapliga artiklar. En innehÄllsanalys har genomförts.

Detta Àr en kvalitativ studie gjord pÄ Barnhuset i Göteborg, en verksamhet med samverkan under gemensamt tak för barn som misstÀnks blivit utsatta för brott. Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppen Barnets BÀsta och Samverkan. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur samverkan gÄr till konkret pÄ Barnhuset i Göteborg, med utgÄngspunkt Barnets BÀsta. Uppsatsens frÄgestÀllningar: Vad innebÀr Barnets BÀsta för professionerna pÄ Barnhuset?Vad innebÀr Samverkan för professionerna pÄ Barnhuset?Hur kommer Samverkan barnet tillgodo pÄ Barnhuset i Göteborg? Datainsamlingsmetoden har skett genom en fokusgruppintervju och en halvstrukturerad intervju.

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och Àr i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen Àr att genom diskursanalys kartlÀgga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur ser Palatset pÄ begreppen barn och kultur, och hur förhÄller sig detta synsÀtt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmÀnna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material frÄn Palatset. Analysen synliggör barnet med rÀttigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

Syftet med undersökningen var att undersöka fyra förskollÀrares uppfattningar om ledarskap i förskolan i deras interaktion med barnen samt hur de skildrar relationers betydelse, genom att anvÀnda intervju som metod. Genom observation har jag undersökt en förskollÀrares interaktion med barnen i syfte att se hur förskollÀraren arbetar. I resultatet framkommer det att ledarskap för förskollÀrare innebÀr att vara lyhörd, att barn har olika viljor och att lyssna till barnet och ser barnet samt att förskollÀraren Àr tydlig med det som förvÀntas av barnen och av förskollÀraren. Resultatet visade vikten av att skapa goda relationer, att förskollÀraren kan anvÀnda sig utav humor och det ansÄgs att humor Àr en del av en lÀrares ledarskap. Under relationsarbetet var det viktigt att förskollÀraren bekrÀftar varje barn och visar intresse för barnet.