Cancer Àr en sjukdom som kan drabba vilket barn som helst. NÀr det intrÀffar pÄverkar det inte bara barnet utan Àven hela familjen. Tidigare forskning beskrev hur förÀldrar upplevde sitt barns cancer och vilka kÀnslosamma konsekvenser det ledde till. Denna studie ville fÄ fram hur hela förloppet upplevdes, frÄn cancerbeskedet till att barnet avled. Detta var för att fÄ en djupare kunskap och förstÄelse av vad dessa förÀldrar upplevde och gick igenom.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra pedagogers tankar kring arbetet med barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan. KoncentrationssvÄrigheter Àr vanligt förekommande i förskolan i dag och allt fler barn bedöms ha dessa svÄrigheter. Pedagoger i förskolan kommer förr eller senare att stöta barn som har dessa svÄrigheter (Nordin-Hultman, 2008). Om ett barn inte fÄr det stöd det behöver i förskolan kan det leda till att barnet drabbas av problem senare i livet, dÀrför fÄr förskolan en betydande roll för barnet och dess utveckling.För att fÄ en förstÄelse om hur nÄgra pedagoger reflekterar kring sitt arbetssÀtt med barn som har koncentrationssvÄrigheter i förskolan genomfördes sex kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med hjÀlp av en intervjuguide.

Barns smÀrta Àr en vanlig orsak till kontakt med sjukvÄrden. I omvÄrdnadsarbetet ska barnets behov och smÀrtsignaler tolkas och bemötas sÄ att relevanta omvÄrdnadsinsatser sÀtts in. Syftet med litteraturstudien var att utifrÄn barns beskrivningar belysa omvÄrdnad som lindrar barns smÀrta. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr Ätta kvalitativa, tvÄ kvantitativa dÀr en av artiklarna innehÄller en mixad metod av kvalitativ och kvantitativ design. vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers ansvarstagande och instÀllning till anmÀlningsplikt av barn som far illa. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om de Àndrar sitt förhÄllnings- och arbetssÀtt gentemot det utsatta barnet och barngruppen samt om pedagogerna anser att de fÄr tillrÀckligt med stöd vid en anmÀlningsprocess.I studien har vi valt att anvÀnda oss av enkÀter. Vi delade ut enkÀterna till alla pedagoger pÄ tvÄ olika skolor. Av 44 utdelade enkÀter fick vi tillbaka 33 och vi anvÀnde oss av 32 stycken.Resultatet visar att flertalet av pedagogerna var medvetna om anmÀlningsprocessen av barn som far illa. De som anmÀlt misstanke om barn som far illa till socialtjÀnsten kÀnde kÀnslor som exempelvis ledsamhet, osÀkerhet och psykisk pÄfrestning.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilka sÀtt leken anvÀnds inom arbetsterapi. Litteratursökningen utfördes i databaserna Academic Search, AMED, Cinahl, Medline och OT seeker och begrÀnsades till Ären 1995-2006. I studien inkluderades 15 artiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats. Analysen resulterade i tre kategorier: ?lekens anvÀndning för bedömning av förmÄgor?, ?leken i behandling för utveckling av förmÄgor? och ?leken för att se till miljöns pÄverkan?.

Det har gjorts mÄnga studier kring barns sprÄkproduktion medan kunskaperna om hur och nÀr förstÄelsen utvecklas Àr mindre. Forskare Àr eniga om att förstÄelsen i stort föregÄr produktionen Àven om vissa grammatiska strukturer produceras innan barnet har en full förstÄelse för dem. Att testa sprÄkförstÄelse Àr svÄrt dÄ barnet behöver utföra nÄgon form av handling för att visa vad det förstÄr. Syftet med denna studie Àr att jÀmföra tvÄ grammatiska förstÄelsetest, Nya SIT och TROG-2, dels resultatmÀssigt och dels innehÄllsmÀssigt. Sjuttiosex fyraÄriga barn, ensprÄkiga med svenska som förstasprÄk och flersprÄkiga, testades med bÄda testen.

Årligen rapporteras det in ungefĂ€r 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan Ă„ldrarna 0-18 Ă„r. I vĂ„rden av cancersjuka barn Ă€r förutom barnen, Ă€ven förĂ€ldrarna i stort behov av stöd. För att öka vĂ„rdkvalitĂ©n behöver förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancer diagnos. Metoden som anvĂ€ndes var en systematisk litteraturstudie dĂ€r resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanstĂ€lldes.

Patientens kÀnsla av vÀlbefinnande Àr relaterat till om det finns en fungerande vÄrdrelation som utvecklas i ett vÄrdande möte, mellan vÄrdare och patient. VÄrdrelationen i mötet kan frÀmja eller motverka hÀlsa. BÄda parter i vÄrdrelationen Àr aktiva i nÄgon mening och det Àr distriktssköterskans ansvar att det blir ett vÄrdande möte. Barnet som besöker vÄrden Àr, som varje patient i en vÄrdsituation, utsatt - dels beroende pÄ sÄrbarhet och dels beroende pÄ underlÀgsenhet gentemot vÄrdgivaren, i det hÀr fallet distriktssköterskan. Utsatthet hos barn kan leda till att tillit, bÄde till andra och till sig sjÀlv, rubbas.

Studiens syfte Àr att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans vÀrld. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. FrÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver och motiverar nÄgra pedagoger det egna konkreta och pedagogiska ledarskapet? Vilka erfarenheter har pedagogerna av det egna pedagogiska ledarskapet? Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer dÀr pedagoger frÄn sÄvÀl förskolan och grundskolan samt fritidshemmet ger sin syn pÄ det egna pedagogiska ledarskapet. Samtliga pedagoger i studien anser att det Àr av yttersta vikt att utgÄngspunkt hela tiden ska tas utifrÄn barnet.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn en dokumentanalys med syftet att undersöka pÄ vilket sÀtt socialpedagogik tar sig uttryck i Socialstyrelsens rapport om utredningssystemet BBIC, Barns behov i centrum. Centrala begrepp för studien Àr socialisation och inklusion och det Àr Àven utifrÄn dessa vÄr frÄgestÀllning utgÄr ifrÄn. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av en riktad kvalitativ innehÄllsanalys med ett socialpedagogiskt perspektiv som tolkningsram. I vÄrt material fann vi tvÄ kategorier för inklusion och tvÄ för socialisation. Kategorierna för inklusion Àr Med barnet i fokus, dÀr vikten av barnet som en central del i allt som rör barnet betonas, och Delaktighet, dÀr innehÄllet tar upp vikten av mÀnniskors deltagande i barnavÄrdsÀrenden och i samhÀllets olika system.

Uppsatsens syfte var att öka förstÄelsen och kunskapen om de barn som bevittnat vÄld mellan nÀrstÄende i familjen. FrÄgestÀllningarna var: 1) Hur beskrivs barns, mödrars och behandlares röster i litteraturen om barn som bevittnat vÄld i familjen? 2) Vad har vÄldet för konsekvenser för barnen enligt mödrar och behandlare? 3) Hur diskuteras lagstiftning, insatser och behandling i litteraturen om barn som bevittnat vÄld i familjen? En selektiv kunskapsöversikt med en illustrativ intervju med en behandlare genomfördes för att besvara frÄgestÀllningarna. Resultatet analyserades ur ett multidimensionellt perspektiv med hjÀlp av socialkonstruktivistisk teori, anknytningsteori samt systemteori med ett rollperspektiv. Det som framkom i studien var att barn som bevittnat allvarliga vÄldshÀndelser i hemmet upplevde ett trauma vilket kunde leda till posttraumatiska stressyndrom hos barnet.

Varje Ă„r Ă€r 47 000 barn med om att deras förĂ€ldrar separerar. I de flesta fall kan frĂ„gor om vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge lösas utan en vĂ„rdnadstvist, men i flera fall blir barnen föremĂ„l för utredningar och domslut som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge. Svensk lagstiftnings utgĂ„ngspunkt Ă€r att barnets bĂ€sta ska vara avgörande i frĂ„gor som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge. Även barnkonventionen Ă€r tydlig med detta och betonar ocksĂ„ vikten av att utreda barnets vilja och lĂ„ta det vĂ€ga tungt.SYFTE: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vad rĂ€ttsreglerna i förĂ€ldrabalkens sjĂ€tte kapitel sĂ€ger om barnets bĂ€sta och barnets vilja vid tvistefrĂ„gor som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge samt att studera hur dessa rĂ€ttsregler anvĂ€nds i praktiken, det vill sĂ€ga hur domstolar förstĂ„r och dömer utefter rĂ€ttsreglerna.METOD: Uppsatsen anvĂ€nder juridisk metod, vilket innebĂ€r att man tittar pĂ„ rĂ€ttsregler och tolkningen av dess innebörd i enskilda fall för att förstĂ„ regeln och konsekvenserna av att anvĂ€nda den regeln i det sĂ€rskilda fallet. Uppsatsen undersöker först gĂ€llande rĂ€ttsregler och studerar sedan 22 domar frĂ„n tingsrĂ€tten för att klargöra hur gĂ€llande rĂ€ttsregler fĂ„r praktisk tillĂ€mpning.TEORI: UtifrĂ„n uppsatsens juridiska metod anvĂ€nds rĂ€ttregler som teoretiskt förhĂ„llningssĂ€tt.

Studiens syfte var att fÄ djupare förstÄelse för de professionellas erfarenhet av ADHD-diagnosens innebörd för barnet. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur ADHD-diagnosen pÄverkar barnets relationer och sjÀlvbild och detta har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sju professionella som arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Studien redogör för tidigare forskning som berör Àmnet och för att öka förstÄelsen för diagnosens pÄverkan grundades studiens analys pÄ tre olika perspektiv med fokus pÄ stÀmpling, stigma och socialisation. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att det skett en förÀndring i bÄde samhÀllet och skolsystemet vilket bidragit till en snÀvare syn pÄ vad som uppfattas som "normalt". Detta har lett till att allt fler barn som har diagnosen ADHD avviker frÄn samhÀllets normer vilket kan innebÀra att barnet utesluts frÄn de sociala relationerna och blir stÀmplad.

Sjuksköterskor har ansvar för att barn Àr behandlade i överensstÀmmelse med barnens rÀttigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar pÄ dem. Barn Àr sÄrbara eftersom de Àr underlÀgsna bÄde sina förÀldrar och sjuksköterskorna beroende pÄ deras bÄde ÄldersmÀssiga och kunskapsmÀssiga övertag. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan fÄ dem att kÀnna sig inkluderade, respekterade och lyssnade pÄ som individer. PÄ sÄ sÀtt kan sjuksköterskor kommunicera trygghet.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ nÄgra förskollÀrares erfarenheter och Äsikter gÀllande TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). FrÄgestÀllningen i studien utgÄr frÄn vilka erfarenheter och Äsikter förskollÀrare och resurspersonal uttrycker angÄende: TAKKŽs pÄverkan pÄ kommunikation barn/vuxen och hur de uppfattar kommunikationen mellan barn/barn? Personalens förhÄllningssÀtt till metoden TAKK? AnvÀndningen av TAKK i vardagen? Upplevelse av fördelar och nackdelar angÄende anvÀndandet av TAKK? Studien Àr baserad pÄ intervjuer. Resultatet visar att TAKK upplevs som positivt för sprÄkutvecklingen av de intervjuade förskollÀrarna. Fördelar som bland annat uppkommit i intervjuerna Àr att det alltid finns tillgÀngligt konkret för förskollÀraren och barnet.