Syftet med studien Àr att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid förÀldrars plötsliga och ovÀntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och ovÀntat dödsfall hos en förÀlder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tÀnkas gÄ igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka kÀnsloreaktioner pÄ olika sÀtt efter förÀldrarnas plötsliga och ovÀntade dödsfall, i form av overklighetskÀnslor och misstro, rÀdsla, ansvarstagande, skuldkÀnslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet intrÀffat. Gemensamt för barn som förlorat en förÀlder Àr att sorgen efter den döde Àr en gemensam angelÀgenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande förÀldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att lÄta barnet uttrycka sin sorg Àr det av vikt för barnet att fÄ trÀffa utomstÄende professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det intrÀffade.

Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva likheter och skillnader mellan sjuksköterskors anvÀndning av metoder för att lindra smÀrta vid vaccination av barn (0-5 Är) vid BVC i Sverige och internationella sjukhus i Kina, och beskriva vad som pÄverkar sjuksköterskors val av metod.Bakgrund:MÄnga barn upplever vaccination som plÄgsamt. Enkla metoder för god smÀrtlindring finns, men anvÀndningen av metoder Àr begrÀnsad beroende pÄ kulturella aspekter, kunskapsbrist och ointresse.Metod:Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av Ätta barnsjuksköterskor i Sverige och Kina. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades med deskriptiv innehÄllsanalys.Resultat:Sjuksköterskorna anvÀnde sig av en rad olika metoder vid smÀrtlindring som till exempel avledning och Emla. Sjuksköterskans val av metod pÄverkades av arbetsplatsen, sjuksköterskan, barnet och förÀldrarna.Slutsats:Sjuksköterskorna var intresserade av att smÀrtlindra barnet, men metoderna var inte alltid vetenskapligt förankrade. Författarna föreslÄr en utökad spridning av information för förstÄelse och kunskap om smÀrtlindring hos det lilla barnet i samband med vaccination..

I sjuksköterskans dagliga arbete möter han eller hon mÄnga olika individer i olika Äldrar. Ett gott bemötande frÄn vÄrden kan resultera i att individen upplever en trygghet och vÄgar uppsöka vÄrden vid lidande. I Sverige finns det ett flertal barn som har en förÀlder med en somatisk sjukdom med minst en veckas sjukhusvÄrd. DÄ barn inte fÄr utrymme till att hantera den ovana situationen kan barnet skapa vanförestÀllningar om att det Àr barnets fel att förÀldern vÄrdas pÄ sjukhus. Sjuksköterskan bör möta varje individ utifrÄn dennes förutsÀttningar och anpassa kunskapsnivÄn efter detta.

Syftet med min studie Àr att belysa hur pedagoger i förskolan ser pÄ sin roll att stimulera och utveckla barns sprÄk. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollÀrare.Resultat av studien visar pÄ att det utförs ett medvetet arbete för att utveckla och stimulera barns sprÄk pÄ förskolan. Detta görs frÀmst genom att pedagogerna tar tillvara pÄ de tillfÀllen och stunder som ges i vardagen. DÀrigenom stimuleras barnen till att sjÀlva anvÀnda sig av sprÄket, och att de i förskolan omges av ett rikt och nyanserat sprÄk bÄde i tal och skrift. Genom att barnen möter vuxna som aktivt lyssnar och tar sig tid för barnet sÄ ökar barnets lust att uttrycka sig.

Arbetet undersöker hur omrÄden som döden, sorg och barns aktörskap gestaltas inom modern barnlitteratur. Studien bestÄr av en ideologianalys av Ätta bilderböcker som alla blivit utgivna under Ären mellan 1999 ? 2011. Syftet Àr att granska vilka kunskaper och vÀrderingar som kommer till uttryck i barnlitteraturen och hur dessa kan relateras till den forskning som idag existerar om barn i sorg och barns förstÄelse om döden. Undersökningens fokus kommer vara hur det krisdrabbade barnet skildras i böckerna och vilken syn pÄ barnet som förmedlas.    Ideologianalysen genomförs med analysverktyget parametrar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvÄrdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strÄlning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som pÄverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. NÀringsintaget försÀmrades ofta pÄ grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försÀmrades samt tillvÀxt och utveckling pÄverkades negativt. Olika sÀtt fanns för att upprÀtthÄlla gott nutritionsstatus.

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om olika lÀsinlÀrningsmetoder, hur lÀsutveckling sker samt vilka eventuella förkunskaper barnet bör ha innan det ska lÀra sig lÀsa. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser lÀrarna pÄ lÀsutveckling? Hur tÀnker lÀrarna kring lÀsprocessen? Vilka eventuella förkunskaper anser lÀrarna att barnet bör ha nÀr det ska lÀra sig lÀsa? Vilka lÀsinlÀrningsmetoder anvÀnder lÀrarna sig av ute i verksamheten?. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat Ätta yrkesverksamma lÀrare i Äk 1-3..

NÀr ett litet barn har utsatts för övergrepp av en vuxen och detta har anmÀlts till polis, kommer barnet i kontakt med rÀttvÀsendet. HÀr inleds en process som Àr anpassad  och utformad efter vuxnas perspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att försöka klargöra vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr ett barn kommer i kontakt med rÀttsvÀsendet och hur barnet barnets utsaga bemöts och vÀrderas. Hur vÀl tillgodoses de rÀttigheter som alla barn tillförsÀkras enligt Barnkonventionen nÀr det finns prejudicerande domar som stadgar att utsagor av barn under tre Är inte ska tillmÀtas nÄgon trovÀrdighet. Vidare behandlas vilka rÀttigheter barnet har som mÄlsÀgande och vem som ska se till att dessa efterlevs samt hur de olika aktörer som berörs samarbetar för att tillgodose barnets rÀttigheter under brottmÄlsprocessen.

AnmÀlningar av barnmisshandel ökar för varje Är. I mÄnga av dessa fallen Àr det misshandel i hemmiljö som gör att barnet tillsammans med sin mamma mÄste fly till en kvinnojour. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur barns vardag ser ut nÀr de bor pÄ en kvinnojour. För att undersöka detta har följande fyra frÄgestÀllningar anvÀnts: Hur ser personalen pÄ barnens vardag i allmÀnhet? Hur arbetar personalen med att hjÀlpa barnen med skolarbete, aktiviteter och kontakter? Hur anser personalen att deras kunskapsnivÄ Àr för att möta barnen i deras vardag? Hur fungerar barns vardag nÀr de bor pÄ kvinnojour?För att finna svar pÄ detta har enskilda intervjuer genomförts med personalen vid sex olika kvinnojourer i Göteborg och i nÄgra av de angrÀnsande kommunerna.

Bakgrund: FödoÀmnesallergi hos barn innebÀr pÄverkan pÄ livskvaliteten, hos barnet sÄvÀl som hos förÀldrarna. Som vÄrdgivare och beskyddare innebÀr det att alltid vara pÄ sin vakt vad gÀller det som barnet stoppar i sig. FörÀldrar har ocksÄ ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begrÀnsningar. VÄrdpersonal kan hjÀlpa förÀldrarna att minska deras Ängest och oro genom en större förstÄelse för deras vardagssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa förÀldrars upplevelser, med fokus pÄ livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoÀmnesöverkÀnslighet.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrÀttens beslutsunderlag om omhÀndertagande enligt LVU. VÄrt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rÀtt att komma till tals överensstÀmmer med lagstiftning och tillÀmpning i domslut. VÄr studie Àr empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har anvÀnt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet bestÄr av tio domar frÄn förvaltningsrÀtten. Resultatet visar att barns rÀtt att komma till tals i förvaltningsrÀtten följer rÄdande lagstiftning.

Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors tankar och upplevelser kring situationer dÀr barn misstÀnks fara illa och en anmÀlan till de sociala myndigheterna övervÀgs. Studien genomfördes genom personliga intervjuer av sex strategiskt utvalda distriktssköterskor, verksamma vid barnavÄrdscentraler (BVC) i Dalarnas och VÀrmlands lÀn och som hade erfarenhet av att trÀffa familjer med olika sociala problem. Intervjuerna inleddes med frÄgan; ?BerÀtta om ett möte med förÀldrar dÀr Du anar att barnet far illa.? En intervjuguide med tre frÄgeomrÄden anvÀndes dÀrefter för att sÀkerstÀlla att syftet tÀcktes in. Efter genomförandet analyserades intervjuerna utifrÄn fenomenologisk metod, sÄ kallad meningskoncentrering.Resultatet visade att samarbetet med socialtjÀnsten prÀglades av stora brister.

HÄllande Àr ett begrepp som anvÀnds i utrednings- och behandlingsarbete med förÀlder-barn relationen. VÄrt syfte har varit att försöka göra fenomenet/begreppet hÄllande konkret, samt att se pÄ hur det omsÀtts i det praktiska arbetet. VÄra frÄgestÀllningar har dÀrför varit: Hur förstÄr personal, som arbetar med förÀlder-barn relationen, begreppet hÄllande? Hur omsÀtter de sin förstÄelse i praktiken? Hur stÀmmer deras förstÄelse överens med teori och tidigare forskning? Vi har intervjuat sju personer som arbetar pÄ ett behandlingshem, som riktar sig till spÀdbarnsfamiljer dÀr det finns svÄrigheter i förÀldraskapet. Materialet har analyserats med hjÀlp av en fenomenologisk, kvalitativ metod.

Anknytningsbegreppet Àr aktuellt inom flertalet barn? och familjerelaterade omrÄden. Mitt syfte med den hÀr studien har varit att se hur förÀldrar till internationellt adopterade barn har upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen i förhÄllande till sitt/sina barn. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur har man som adoptivförÀlder upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen mellan sig och barnet? Hur har man upplevt att barnet knutit an? Hur har man som adoptivförÀlder gÄtt tillvÀga för att utforma en förÀlder?barn relation mellan sig och barnet? I vilken utstrÀckning upplever man att man har fÄtt det stöd och den handledning man har behövt frÄn myndigheter och andra aktörer? Hur mottog omgivningen beskedet att man skulle bli förÀlder genom internationell adoption? Har dessa eventuella reaktioner pÄverkat förÀldrarna? Jag har intervjuat sex förÀldrar som genom internationell adoption har fÄtt barn under 1970?, 80?, 90? och/eller 2000?talet.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.