Den här uppsatsen handlar om de odefinierade rummen i staden. Det är mellan det strukturerade och planerade i staden som dessa rum återfinns. Det är de övergivna, överblivna och till synes ?tomma? ytorna vilka är svåra att definiera då de inte svarar mot någon speciell funktion. Målet är att, genom litteraturstudier, ta reda på vilka värden de här rummen kan ha för människan i staden.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Den här studien undersöker vad det finns för samband mellan akademikers identitet i stockholmsområdet och deras vardagsrum. Fyra intervjuer har gjorts hemma hos akademiker för att undersöka hur deras förhållande till vardagsrummet speglar synen på den egna identiteten. Fokus i uppsatsen ligger på att analysera hur vardagsrummen hjälper informanterna att visa upp sin identitet och hur de själva pratar om rummet. I uppsatsen tar jag också upp informanternas förhållande till tv och hur det hänger samman med deras identitet. Slutsatsen i min uppsats är i korthet att mina informanter verkar ha en uppfattning om vad deras egen identitet innebär och att försöker inreda sina vardagsrum så att de ska spegla denna bild både för andra och sig själva.

De offentliga rummen är de platser i staden som är tillgängliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med åren. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck från stat och kyrka men också platser där folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet då städerna växte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste årtiondena har våra offentliga miljöer många gånger fått komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har länge legat på objekten och inte på vad som finns emellan dem.

Elin Redin: When Space Takes Place in Music ? About Room, Music an Meaning in the Swedish ChurchSökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgångspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet är att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan påverka vår reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre organister från Växjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrån ett teologiskt och historiskt perspektiv.

Stationsmiljön ? ökad tillgänglighet till de tre huvudfunktionerna: köpa biljett, kolla tåg tider och vänta, är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram ett nytt designförslag åt Eskilstunas stationshus, som visar hur man med hjälp av den rumsliga formgivningen kan öka tillgängligheten till stationshusens tre huvudfunktioner, i denna besökstäta och intensiva miljö.Under arbetet har observationer och rumsanalyser genomförts för få en ökad förståelse resenärernas rörelsemönster i rummet samt för att få en förståelse för hur tillgängligheten till de tre olika funktionerna fungerar i rummet i dag. Under dessa metoder har det konstaterats att det finns brister i den rumsliga utformningen gällande tillgängligheten till dessa tre funktionerna på de mindre stationshusen.Jag har med hjälp av resultatet från metoderna, teorier och litteratur samt prototyping tagit fram ett nytt designförslag. Det nya designförslaget bygger på att utnyttja ytorna effektivare i rummet, samt genom god informations design vägleda resenärerna fram till de olika funktionerna.Slutsatsen i det här arbetet bygger på att de olika funktionerna behöver separeras i rummet för att inte stoppa upp flödet i rummet och därmed öka tillgängligheten till dessa.

Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna.

Denna uppsats tittar närmare på fyra verk av Jenny Holzer. Hennes konstnärskap jämförs även med Guerilla Girls. Huvudmetoden utgörs av bildanalyser och jag presenterar också tolkningsmöjligheter utifrån ett genusperspektiv. Utöver detta har jag med en konsthistoriografisk undersökning fått fram hur den generella bilden av Holzer ser ut..

Med de traditionella metoderna har företagen haft problem med att värdera, bedöma och uppfölja sina IT-investeringar. I första hand på grund av att det har varit svårt att beräkna investeringars lönsamhet och produktivitet. Under de senaste åren har nya metoder utvecklats. De skall hjälpa företagen att lösa sina IT-investeringsproblem. I litteraturen står att offentliga sektorn har samma problem som företagen när det gäller värdering av IT-investeringar.

I denna studie har den offentliga sektorns påverkan på tillväxt i OECD-länderna undersökts. Studiens frågeställning är: Hur påverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillväxt i OECD-länder? Undersökningen är gjord för åren 2007-2010 i en så kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvård, varor och tjänster, sociala avgifter samt övriga utgifter.I undersökningen har sex modeller används för att få fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken på den offentliga sektorn och ekonomisk tillväxt.

Denna studie karaktäriseras av ett kvalitativt inifrånperspektiv och ger inblick i några unga kvinnors perspektiv på personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar här närmare på hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som påverkar deras syn..

De offentliga rummen är de platser i staden som är tillgängliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med åren. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck från stat och kyrka men också platser där folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet då städerna växte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste årtiondena har våra offentliga miljöer många gånger fått komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har länge legat på objekten och inte på vad som finns emellan dem. I Karlskrona har länge stora delar av staden varit stängda för allmänheten på grund av militären och det är också det militära som till stor del styrt stadsbyggandet.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov.

Kan trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och trygghet. ?Säkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i Det offentliga rummet.

The aim of this project was to design a furniture that raises thoughts and curiosity about how to relate to people you share furniture with. Luova, a changing piece of furniture for public spaces is a bench where the user can choose the degree of social interaction. Furniture for public spaces has a diverse audience ranging from children to adults. Some come alone, others in group. Some are sitting down for a short time while others stay for longer.