Många mammor vars barn vårdats på en neonatalavdelning har känt sig oförberedda på situationen med stor oro för barnets liv och hälsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för både den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en särskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vård under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vård på neonatalavdelning kan vara komplicerat och kräva tålamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning på neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ettvälkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift.

Syfte: Är att beskriva hur sjuksköterskan upplevelser att vårda barn med cancer.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.  Huvudresultat: Att tillgodose barnet och föräldrarnas behov, sjuksköterskans upplevelse av den egna förmågan att vårda barn med cancer, sjuksköterskans relation till barnet samt hur sjuksköterskan upplever att vårda barnet i det palliativa skedet var fyra teman som identifierades. Några viktiga aspekter som framkom var att barnet och föräldrarna skulle involveras i barnet omvårdnad, sjuksköterskan tankar kring sitt agerande, att sjuksköterskan inger hopp till barnet och att sjuksköterskan kan känna hjälplöshet och maktlöshet när barnet befinner sig i det palliativa skedet.Slutsats: Sjuksköterskan som möter barn med cancer har ett psykiskt och känslomässigt påfrestande arbete. Varje dag utsätts sjuksköterskan för olika utmaningar i mötet av barnen, sjuksköterskan har som roll att försöka inkluderade både föräldrarna och barnet i sjukdoms förlopp.

Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans läroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestämma vad ett barn är. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet ? mästersignifikanten ? Barnet med innehåll har jag velat kartlägga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ?det ofärdiga barnet?, ?det kompetenta barnet?, ?det situerade barnet?, ?barnet som natur? samt ?det individuella barnet? skrivs fram i läroplanen, hur de förhåller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lärande fungerar som meningsskapare åt Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare uppfattar skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Arbetet syftar också till att undersöka hur det går att använda elevers naturliga lek på skolgården för lärande i matematik. Fyra lärare har intervjuats om skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Elevers naturliga lekar på skolgården har observerats, och studerats utifrån lekarnasmatematiska innehåll inom området geometri. På basis av de fyra lärarintervjuerna, och skolgårdsobservationerna, planerades och genomfördes en utomhuslektion i matematik.

Lepidosaphes ulmi ? kommasköldlusen har dykt upp som skadegörare i svenska äppelodlingar de senaste åren. Svenska äppelodlare har efterfrågat mer information kring kommasköldlusen och dess naturliga fiender, och därför gjordes denna litteraturstudie. Kommasköldlusen är en pansarsköldlus med ett hårt skyddande skal. Även äggen läggs under skalet och de är därför svåra att bekämpa.

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Bakgrund:I litteraturen som framhålls i bakgrunden står att läsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsätt är att barnet är kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lära. Pedagogen har en mycket viktig roll för att låta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptäckare. Inom filosofin är miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall få upptäcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling används dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgår från kvalitativ metod och redskapen som använts är intervju och observation.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjälp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhället i boken i jämförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhället sett ut i barnlitteratur, där drar jag även paralleller till Burtons bok. Därefter gör jag en analys av relationen mellan föräldrarna och barnen i boken i jämförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa på hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag går sedan över till att diskutera relationen till andra karaktärer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berättelser..

Vi har valt att göra en studie baserad på kvalitativa intervjuer med tre olika professioner, logoped, specialpedagog och förskollärare.Syftet med vårt arbete är att utöka kännedomen om aktörernas samarbete och rollfördelningen dem emellan när det handlar om de insatser som görs för barn med tal-, språk- och kommunikationssvårigheter.  I vårt analysresultat utgår vi från tre huvudområden samarbete, bedömning och insatser, som ger oss svar på de frågeställningar som studien bygger på.Analysresultatet visar att samarbetet är betydelsefullt för barnets kommunikativa utveckling och lärande. Barnets närmaste omgivning och andra nätverk är också viktiga för progressionen inom det språkliga området. Vårdnadshavarna fungerar som ?spindel i nätet? och bär det yttersta ansvaret för att adekvat information ska föras vidare mellan logoped, specialpedagog och förskollärare.

Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Varje år drabbas ungefär 300 barn av olika typer av cancer i Sverige. När barnet drabbas av cancer så hamnar föräldrarna i en krissituation, och då kan de behöva mer stöd för att hantera denna svåra situation. Föräldrarna är länken till barnet, är inte mamma och pappa starka och mår bra så kan inte barnet heller må bra. Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelser när barnet har drabbats av cancer. För att besvara syftet har vi valt att göra en litteraturstudie som bygger på kvalitativa artiklar.

 Syftet med denna studie är att få en bild av hur förskollärare arbetar med barns inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken förskollärare på sju förskolor. Vi intresserar oss för hur inflytandet ter sig bland 4-5-åringar. Demokrati, barnsyn och makt utgör stora delar av denna undersökning. Resultaten av studien visar att demokrati kan gestaltas genom att man förverkligar värdena solidaritet, frihet, förståelse, jämlikhet, tillit, ömsesidig respekt samt tolerans.

Mitt syfte är att ta reda på hur det goda barnet konstrueras i läseböcker från tre olika perioder. Jag tittar även på hur det goda barnet konstruerades i relation till genus, familj, skola och samhälle. Det goda barnet konstrueras antingen som pojke eller som flicka och detta görs genom att de identifieras i motsats till varandra. Pojkar och flickor görs till en dikotomi. Det goda könsspecificerade barnet sätts sedan in i olika sammanhang som familj, skola och samhälle.