I Sverige amputeras cirka 2500 personer varje år, 80 procent av dessa beror på cirkulationsrubbningar, andra orsaker kan vara trauma eller olycka. Vi lever genom våra kroppar och när kroppen förändras kommer även livsvärlden att förändras. När en person genomgår en plötslig amputation påverkas personens välbefinnande och det blir också en omtumlande upplevelse att tvingas in i en ny livssituation, då arbetsliv, sociala livet och personliga livet påverkas av skadan. Då sjuksköterskans uppgift är att främja patientens hälsa och minska dennes lidande, är det viktigt att han/hon vet hur det är att ha drabbats av en plötslig amputation och hur patientens livsvärld har förändrats. Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter upplever att livsvärlden förändrats efter en plötslig amputation.

AbstractRoos, Fredrica: En kamp på liv och död. Livsåskådningen i Mahlers Uppståndelsesymfoni. C-uppsats i musikvetenskap, 60 hp. Uppsala 2012.Syftet med denna uppsats är att analysera livsåskådningen i Mahlers Uppståndelsesymfoni, d.v.s. hur existentiella frågeställningar om livet, döden och religionen kommer till uttryck i musiken, samt att utifrån detta härleda verket till Mahlers personlighet och religionsuppfattning.

Bakgrund: En njurtransplantation är nödvändig som behandling om en person drabbas av en irreversibel njursvikt. Det är den vanligaste formen av transplantation i världen. En njur-transplantation förbättrar livskvaliteten avsevärt men efter operationen sker en transition mellan sjukdom och behandling som kan påverka faktorer i patientens livskvalitet. Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av sin livssituation efter en njurtransplantation. Metod: En allmän litteraturstudie.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Många kvinnor som får diagnosen bröstcancer, blir ofta tvungna att göra ingrepp på sitt ena bröst, som resulterar i att hela eller delar av bröstet måste avlägsnas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst utifrån kvinnlig kropp och identitet, sexualitet och relationen med partnern. 12 kvalitativa internationella publicerade artiklar har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre stycken kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av en förändrad kropp och att få en ny identitet, Saknad i det sexuella livet, Att få stöd och känna rädsla i sin relation.

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 13000 kvinnor i Sverige i hjärtinfarkt. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män innebär att sjukdom och hälsa kan upplevas olika. Kvinnor har beskrivit insjuknandet i hjärtinfarkt som en overklig känsla och en skam över att bli sjuk.

Att leva är att befinna sig i olika världar. Samtidigt som vi lever med vår inre världsbild, är vi också en del av en hel omvärld. ?Möte mellan världar?, är ett arbete som berör dessa båda dimensioner. Då vår postmoderna tid bl.a.

Syftet är att undersöka orsakerna till varför före detta alkoholberoende kvinnor valde att förändra sina liv och hur de fått livet att fungera nyktert. Frågeställningarna är: ? Vilka har varit de bidragande orsakerna till att kvinnorna valde att förändra sina liv? ? Har det varit behandlingen, den eventuella eftervården eller andra faktorer som hjälpt kvinnorna till ett nyktert leverne?? På vilket sätt ser kvinnorna annorlunda på sig själva och sin kvinnlighet, före och efter behandlingen?Studiens har gjorts genom en kvalitativ metod som bestått av sju intervjuer med kvinnor ur passande målgrupp. Analysen har gjorts utifrån tre teman, behandling, nykterheten i vardagen och kvinnlighet. De teorier som använts har varit genusperspektiv, Kasam, Coping och Bourdieus begrepp kapital, habitus och fält.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos levertransplanterade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är sökta i databasernaElin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO Host, CINAHL (EBSCO), PubMed, Wiley, inter Science. Sammanlagt analyserades 15 artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades.Resultat: Detta resulterade i tio kategorier; känslan av hopp och glädje samt oro, känslan avatt förlora kontrollen, tacksamhetskänsla, identitet, stöd och trygghet i återhämtningsprocessen, relation till andra och sig själv, plågsam smärta, emotionellt och fysiskt välbefinnande,önskan om att återgå till det normala livet och upplevelser av sjukvårdspersonalensstöd.

Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas också Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjärtdöd. Den vanligaste indikationen för att få en ICD är en bakomliggande hjärtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkänd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmåga men kan medföra flera orosmoment.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför livets slutskede med ICD.Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar.

Människor med stroke upplever det svårt att förlora sin självständighet och bli beroende av andra. De upplever sig mer motiverade, tar mer initiativ och känner större ansvar över sitt liv om rehabiliteringen sker i hemmet. Syftet med denna studie var att beskriva människors upplevelser av självständighet och beroende ett år efter stroke. I studien deltog fem personer med stroke. En kvalitativ latent innehållsanalys användes för att analysera intervjutexten.

Omkring 50 000 personer i Sverige besväras av svårläkta bensår. Bensår kan påverka livet på olika sätt och orsaka stort lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternaserfarenheter av att leva med bensår och den behandling och omvårdnad som gavs. Data samlades in genom sökning i databaser. Artiklarna lästes och jämfördes för att finna meningsbyggande innehåll.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor som drabbar drygt 7000 kvinnor i Sverige varje år. I och med bröstcancern blir livets värden mer tydliga och bland kvinnorna ökade medvetenheten om personliga begär, behov och meningen med livet. Lidandet som bröstcancern för med sig öppnar upp för existentiella frågor och det finns ett behov av att få stöd och uttrycka lidandet. Sjuksköterskan har här en viktig stödjande roll till bröstcancerdrabbade kvinnor och måste kunna bemöta kvinnornas existentiella lidande vid deras förändrade livssituation. Syftet med studien är att belysa innebörder i det existentiella lidandet så som det kan upplevas av kvinnor med bröstcancer.

IntroduktionLivskvalitet är ett subjektivt begrepp och det finns flera olika definitioner Merparten definierar det som en patients tillfredsställelse av någon del av livet. Ett av de viktigaste målen med palliativ vård i livets slutskede är att främja livskvalitet hos patienter. SyfteSyftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad som främjar livskvaliteten i livets slutskede inom palliativ vård, ur ett patientperspektiv. MetodLitteraturstudien följde de nio stegen enligt Polit & Becks modell (2012). Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Efter en granskning av kvaliteten resulterade det i tio artiklar. Tre kvantitativa artiklar och sju kvalitativa artiklar genomgick tre urval och kvalitetsgranskades.

"Oj, det hade jag aldrig trott om dig, kan du vara deprimerad?" är ett examensarbete om varför män tar livet av sig oftare än kvinnor. Två tidigare suicidala män berättar om tiden när de ville ta sina liv. En nära vän till en man som tog sitt liv berättar om de händelser som ledde fram till självmordet och hur vården svek. Forskare och experter ger förklaringar till varför män är överrepresenterade i självmordsstatistiken..

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande.