Sociala och miljömässiga faktorer har kommit att få allt större betydelse för företag i såväl deras verksamhet som för deras fortlevnad. Medvetenheten kring ansvarsfullt företagande har ökat på dagens marknad och med avseende på lönsamhet och marknadsvärde är syftet med denna uppsats att undersöka huruvida betydelsen för Corporate Social Responsibility (CSR) har ökat. Undersökningen genomförs genom att testa korrelationen mellan CSR och lönsam-het (ROA) respektive marknadsvärde (E/P-tal), för företag noterade på Stockholmsbörsen mellan åren 2006 och 2009. För att ytterligare kunna uttala oss om huruvida sambandet mel-lan CSR och lönsamhet stärkts över perioden genomförs Fishers Z-transformation, där likhe-ten mellan korrelationskoefficienter testas. Resultaten för undersökningen påvisar ett positivt samband mellan CSR och lönsamhet, men däremot ges inget stöd för att sambandet mellan CSR och lönsamhet stärkts över den undersökta perioden.

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor.

År 1991 förändrades läget för Sveriges fåmansföretag i samband med att en ny skattereform infördes. Reformen medförde förmånligare beskattning på utdelning och kapitalvinst för fåmansföretagsägare med kvalificerade aktier. Samtidigt infördes även de så kallade 3:12-reglerna för att förhindra fåmansföretagsägare, med kvalificerade aktier, från att omvandla faktisk arbetsinkomst till kapitalinkomst. I inkomstskattelagens 57 kap 4§ anges förutsättningarna för när en aktie ska anses vara kvalificerad. Enligt denna paragraf anses aktierna i ett fåmansföretag bland annat kvalificerade om ägaren eller någon närstående, under de senaste fem åren, varit verksam i ett annat fåmansföretag som bedriver ?samma eller likartad verksamhet?. 3:12-reglerna har vid ett flertal tillfällen förändrats genom åren och två av de mer väsentliga förändringarna genomfördes år 1995 samt 1996 och berörde begreppet ?samma eller likartad verksamhet?.

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida ett samband finns mellan institutionellt ägarskap och svenska företags utdelning. Om ett samband råder är avsikten att med statistisk signifikans säkerställa sambandet utifrån olika ägarkategoriseringar. Undersökningen baseras på 2007 års resultat av 261 företag på Stockholmsbörsen och NGM Equity Resultatet påvisar ett signifikant negativt samband mellan ägarkategorierna alla och övriga institutioner. Försäkringsbolag, pensionsrelaterade företag och fondförvaltare har ett negativt samband som inte går att statistiskt säkerställa. Resultatet kan tolkas utifrån två olika ägarstrategier, aktivt och passivt ägande, vilket medför att de har olika synsätt på utdelning..

I Sverige finns det ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt Bokföringsnämnden skall företagen utföra löpande bokföring samt upprätta ett bokslut. När företagen redovisar skall detta göras i enlighet med god redovisningssed och rättvisande bild. Det är Bokföringsnämnden som har ansvaret för att utveckla god redovisningssed samt upprätta allmänna råd. Bokföringsnämnden startade K-projektet, vilket är allmänna råd.

De svenska bankernas osäkra exponering mot Baltikum har varit en stor debatt i svensk media under en lång period. Den här uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan de tre baltiska ekonomiernas aktiemarknader och de fyra svenska storbankerna. Vi har valt att lägga stor fokus på storbankernas kreditriskexponering, eftersom den har haft stor fokus på sig i media. För att förbättra trovärdigheten för uppsatsen har vi valt att undersöka ett generalindex för hela Baltikum och jämföra det med den svenska aktiemarknaden. Vi gör det i syfte att kontrollera att sambandet mellan de två marknaderna inte är för stark, eftersom de övriga sambanden vi hittar mellan storbankerna och de baltiska indexen då kan vara ett resultat av en större samvariation.

Syftet för uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning sambandet mellan socioekonomisk status och ohälsa hos den äldre populationen beror på de arbetsförhållanden de haft under de yrkesverksamma åren. Vi har för detta ändamål genomfört analyser med hjälp av ordinala logistiska regressioner där vi kontrollerat den fysiska och psykiska arbetsmiljöns inverkan på sambandet mellan två mått av socioekonomisk status och sex olika ohälsoutfall. De olika ohälsoutfallen har baserats på ett befintligt datamaterial från den nationellt representativa Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) som genomförts åren 1992, 2002 och 2004. Bakgrundsinformationen avseende socioekonomisk status och arbetsmiljöförhållanden har hämtats från den nationellt representativa Levnadsnivå-undersökningen (LNU) från åren 1968 och 1981.  Kombinationen av de två har möjliggjort för longitudinella studier, vilket innebär att vi kunnat följa respondenterna över tid - från tiden de varit yrkesverksamma till pensionsålder. Av studiens analyser framkom att de starkaste effekterna uppvisades när vi kontrollerade för den fysiska arbetsmiljöns verkan på sambandet mellan måtten på socioekonomisk status och de två ohälsoutfallen rörelsesmärta och fysisk funktionsnedsättning.

Examensarbetet behandlar sambandet grav språkstörning och ADHD samt hur olika yrkesgrupper bemöter barn med grav språkstörning och tilläggsdiagnosen ADHD. För att samla material till vårt arbete har vi intervjuat specialpedagoger, logopeder och psykologer och vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuguide..

Titel: Mångfald på företag - nödvändigt ont eller en förutsättning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gällande sambandet mellan mångfald i personalsammansättningen på företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och påstår man inom den akademiska världen att sambandet är positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillräckligt mycket. Således saknas tillräckligt empiriskt stöd som kan rättfärdiga antagelserna. Vi har därför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjälp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap.

Samtliga företag ska varje år upprätta en årsredovisning. Syftet med årsredovisningen är att tillgodose investerare och till viss del långivare med information. För att attrahera kapital från dessa aktörer åligger det incitament för företag att anpassa sin årsredovisning med syfte att framställa dess finansiella ställning i bättre dager än den i själva verket är. Majoriteten av de metoder företag kan använda för att manipulera dess resultat går under begreppet Earnings Management eller Designad redovisning, där Big Bath Accounting ingår. Big Bath Accounting skildrar de åtgärder ledningen vidtar för att väsentligt minska en periods vinst för att öka nästkommande periods vinst.Tidigare forskning har inte kunnat demonstrera en koppling mellan Big Bath Accounting och förändringar i företagens aktiekurs eller vinst.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka sambandet mellan motorisk utveckling och inlärning hos barn i skolår 2 ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv.? Vad finns det för samband mellan motoriska svårigheter och inlärning?? Vad finns det för samband mellan motoriskt välutvecklade barn och inlärnings- förmåga?? Vad finns det för koppling mellan barns motoriska färdighet, självförtroende och inlärning?MetodI studien deltog 34 elever, uppdelade på två skolklasser i skolår 2. Barnen genomförde en motorikbana, baserad på motoriska baskunskaper, där de observerades och deras resultat noterades. Detta tillsammans med barnens läsutvecklingsresultat, sammanställdes och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivån sattes till p<0,05. Dessutom genomfördes intervjuer med två lärare.

Sambandet mellan de fyra räknesätten är en del i utvecklingen av den matematiska förståelsen. Syftet med denna studie är att analysera hur ett antal olika läromedel i matematik riktade till årskurs 1-3 tar upp dessa samband. Med läromedel menas då läroböcker, samt tillhörande lärarhandledningar. Resultatet visar att flertalet av de analyserade läromedlen inte tar upp alla samband, medan ett fåtal tar upp alla samband men i olika stor omfattning. Dessutom visar analysen hur viktig lärarhandledningen är för att ge eleverna fler övningstillfällen i att träna de fyra sambanden, eftersom en stor del av dessa tillfällen förekommer i lärarhandledningen och inte i läroböckerna.

Allt fler nya företag etableras på den svenska marknaden jämfört med tidigare år. För nystartade företag kan de första åren vara svåra att överleva samtidigt som finansieringsbehovet vanligtvis är stort. Banker är traditionellt sett försiktiga i sin kreditbedömning. Bedömningen av krediter till nya företag blir särskilt problematisk eftersom det som regel saknas relevanta historiska uppgifter i denna typ av företag. Företagsvärdet finns i de immateriella tillgångarna där ägarrättigheter inte kan definieras, vilket gör att få företag kan verka livsdugliga i den sårbara uppstartningsfasen.

Immateriella tillgångar, vilket innefattar redovisning av utgifter för FoU, är ett av de mer komplexa områdena inom redovisningsteorin. Det finns åtminstone två vedertagna tillvägagångssätt vid redovisning av FoU, en direkt kostnadsredovisning eller en tillgångsredovisning av utvecklingsutgifterna. Syftet med studien var att beskriva och förklara hur valet att redovisa utgifter för FoU påverkade lönsamheten i ett företag. En kvantitativ metod användes eftersom vi ville få en generell bild av fenomenet. Vi studerade totalt 16 företag som tillgångsredovisar utgifter för FoU.

Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att utreda och analysera i vilken utsträckning Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro är anpassad till småföretagen. Uppsatsen har även ett underliggande syfte, vilket består i att undersöka och beskriva småföretagens åsikter och attityder gentemot Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Metod: Kunskapssyftet i uppsatsen är explorativt och det har gripits an med hjälp av en induktiv metod. Studien har till störst del genomsyrats av den kvalitativa metoden för att skapa en större förståelse för problemområdet, men även vissa inslag av den kvantitativa metoden återfinnes i uppsatsen. Förstudien utgjordes av intervjuer på 6 stycken småföretag i Skåne De framkomna resultaten låg sedan till grund för den enkät som sändes ut till sammanlagt 150 småföretag i Skåne.