SammanfattningVi blev intresserade av skriftspråksutveckling genom lek, på grund av att vi läste kursen svenska/matematik och eftersom vi har haft egna barn som haft problem att knäcka koden när de mötte skriftspråket i skolan. Utifrån det blev vi intresserade av att få veta hur förskolepersonalen bemöter barn i deras skriftspråksutveckling. Syftet blev att se hur personalen i Sävsjö kommuns förskolor arbetar med skriftspråksutveckling genom lek. För det finns i Lpfö 98 ett strävansmål som säger, ?Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar [?] sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner? (2006, s 9).

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Att dokumentera och följa barns lärande och utveckling är en enormt viktig del i förskolans verksamhet, även att utvärdera den pedagogiska verksamheten har fått en betydande roll i förskolans läroplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fått en väsentligt plats i förskolans läroplan. Därigenom kommer vårt syfte i att få förståelse för valet av innehåll som pedagoger gör i barns lärprocesser inom ämnesområdet naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer från två förskolor med barn i åldrarna tre till fem år.

Utvecklingen inom radiologi- och bilddiagnostik går snabbt framåt och CT- undersökningar blir allt vanligare för barn som hjälp vid diagnostik och medicinska åtgärder. Att optimera stråldoserna vid pediatriska CT-undersökningar för att minska risken för stokastiska effekter är därför ett högaktuellt ämne. Syftet var att beskriva betydelsen av omvårdnadshandlingar och tekniska åtgärder för att minimera stråldosen till barnet vid CT-undersökningar. Vi gjorde en litteraturöversikt. I resultatet kom vi fram till att indikationen för CT-undersökningen måste vara korrekt.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att skapa en djupare förståelse för hur truppgymnaster och simhoppare på nationell elitnivå uppfattar kompetens samt dess betydelse för den inre motivationen att utöva sin idrott. Studien använder sig av self determination theory (SDT) som teoretisk ram och tar avstamp i följande frågeställningar: (1) Vad motiverar dessa idrottare att utöva sin idrott? (2) När upplever sig truppgymnaster och simhoppare kompetenta i sin idrott? (3) Vilken inverkan har den upplevda kompetensen på motivationen hos dessa idrottare? (4) Vilka strategier använder sig truppgymnaster och simhoppare av för att känna sig kompetenta i sitt idrottande?MetodStudien genomfördes med kvalitativa intervjuer med sju elitidrottare inom truppgymnastik och simhopp, vilka tillhör de främsta i sin idrott i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en framarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med utgångspunkt ur ett interpretativt tillvägagångssätt.

Syftet med denna uppsats är att medelst intervjuer lyfta fram vad barn och ungdomar som har medverkat i olika barnprogram i SVT har för synpunkter och tankar på sitt deltagande.Genom nio intervjuer med elva informanter i åldrarna 8-17 år belyses aspekter såsom inflytande, känsla av delaktighet och möjligheter till påverkan, betydelsen av att få medverka i TV samt tankar om kändisskap och att bli sedd. Nämnda aspekter sätts sedan i relation till barnrättskonventionen samt till olika barndomsdiskurser och föreställningar om barndom.Studiens teoretiska utgångspunkter har makt som övergripande tema och berör tre områden. Först belyses begreppen makt och diskurser, därefter diskuteras hur kulturstudier har försökt synliggöra de maktstrukturer som produceras i samhället genom bland annat media och slutligen presenteras teorier från barndomsforskning där maktordningen mellan barn och vuxna problematiseras.Genom intervjuerna framgår att ett vuxet förhandsarbete präglar TV-produktionerna och att de deltagande barnen har liten eller ingen möjlighet att göra några större förändringar i sitt deltagande. Vuxnas planerande av barnens agerande, utseende och repliker kan sägas gå stick i stäv med barnrättskonventionen. Barnen är därmed styrda och kan ses som symboler, eller representanter för en barndom som vuxna anser viktig att förmedla.

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, så att de får vara med och påverka. Syftet med vår undersökning är att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar både barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet på olika sätt kan ta sig uttryck i miljön.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka möjligheter den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken ger pedagoger för att utveckla barns kritiska tänkande. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en observation på en förskola som arbetar Reggio Emiliainspirerat. Det jag tittade på i studien var vilket huvudsyfte pedagogerna hade med sitt arbete med att utmana barnets kritiska tänkande, vad den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken gav för möjligheter respektive svårigheter i det arbetet samt hur pedagogerna använde sig av de möjligheter som uppstod. Resultat visade att det är viktigt att utmana barnen i deras tänkande för att få fram Det kompetenta barnet. Det framkommer också att möjligheterna är väldigt stora med detta arbetssätt och att pedagogerna är bra på att ta tillvara på de möjligheterna.

Denna studie är inriktad på hur utagerande barn bemöts i förskolans verksamhet. Forskning visar att om pedagoger har svårt att hantera och stötta de utagerande barnen under de tidigare åren som i förskolan, så löper de en större risk att fortsätta med beteendeproblem i vuxen ålder. För att uppnå syftet med studien valde vi att göra ett utvecklingsarbete som ska resultera i en verksamhetsanpassad handlingsplan. Dessa frågeställningar är utgångspunkten för studien; - Vilka kunskaper bör en pedagog ha i möte med utagerande barn? - Hur kan pedagoger anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån det utagerande barnets behov? Daniel Stern och Lev Vygotskij är två teoretiker som ingår i denna studie. Daniel Stern har bidragit till bilden av Det kompetenta barnet samt att han har försökt att belysa vad som händer i barnets inre, hur barnet uppfattar sig själv och omvärlden. Lev Vygotskij lade grunden till det sociokulturella perspektivet, då hans ide var att barns utveckling sker i samspel med sin omgivning.

Diagnosen ADHD har varit mycket omdiskuterad, dels för att läkare och forskare intehar varit överens om dess patologiska förklaring, behandling eller ens om dess existensoch detta har fångat författarnas intresse. Syftet är att belysa föräldrars upplevelse ochinställning till medicinering av sina barn med ADHD. Studien är en litteraturöversiktenligt Friberg med analys av sju kvalitativa artiklar. Resultatet presenteras i trehuvudkategorier: Familjen kring det diagnostiserade barnet, Barnet med ADHD ochAndras åsikter om diagnos/behandling av barnet med ADHD med tillhörande niosubkategorier. I diskussionen tas upp bland annat skillnaden mellan mödrar och fädersinställning till ADHD och medicinering och tankar kring anledningar till detta.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollärare säger om barns lärande, samt vilka principer de har som utgångspunkter. Vår teoretiska utgångspunkt är lärande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig är föränderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på deras respektive arbetsplatser.I resultatet framgår att förskollärarna ser lärande som något ständigt pågående och utgår från barnens intressen samt arbetar för att sätta barnen i centrum.

Syftet med denna studie var att undersöka om föräldrar till barn med ADHD/ ADD upplevde att barnet fick det stöd som det behövde i skolan samt hur barnet blev bemött av skolpersonalen. Vidare undersökte vi hur föräldrarna upplevde att samspelet mellan skolan och eleven påverkade deras barn. I studien användes en kvalitativ metod där det insamlade materialet tolkades utifrån symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Fyra föräldrar till barn med ADHD/ADD har intervjuats. Resultatet visade att föräldrarna upplevde att deras barn hade bristfälliga eller obefintliga stödinsatser där somliga av dessa barn bemöttes ofördelaktigt av skolpersonalen.

Syftet med vår studie är att utifrån ett föräldraperspektiv belysa behovet av förskolan och dess konsekvenser för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med föräldrar som har barn i förskolan undersöks hur föräldrar resonerar kring förskolan som valmöjlighet och som nödvändighet, hur de uppfattar sitt eget och sitt barns behov av förskolan samt vilka fördelar och nackdelar förskolevistelsen medför för barnet. Litteraturgenomgången utgår från tidigare föräldraundersökningar, annan litteratur och forskning. Våra resultat överensstämmer till stor del med vad tidigare forskning och litteratur visat.Kortfattat kan sägas att föräldrar ser förskolan som en nödvändighet, först och främst av ekonomiska skäl, men även för att tillfredsställa både barnets och föräldrars sociala behov. Föräldrar har ett behov av att få stimulans genom sitt arbete, medan barnet har ett behov av att träffa andra barn och leka.

Syfte:Att beskriva föräldrars upplevelse av faktorer om har inverkan på deras närvaro hos sitt extremt underburna barn som vårdats på intensivvårdssal på neonatalavdelning.Material och metod: Semistrukturerade djupintervjuer utifrån en intervjuguide genomfördes under 2010 och 2011. Tretton föräldrar deltog i studien. De inspelade intervjuerna transkiberades ordagrant, och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat:Föräldrar till extremt underburna barn som vårdais på intensivvårdssal beskrev skilda upplevelser av vården och uttryckte olika behov. Vårdtiden innebar ett känslomässigt pendlande från chock till en känsla av kontroll. Faktorer som underlättade närvaron hos barnet var möjlighet till boende på avdelningen.