Svenska elevers läsförmåga har försämrats sedan mitten på 1990-talet. Den andel elever som tidigare har klarat av att vara textrörliga och använda olika lässtrategier har minskat kraftigt och andelen elever som räknas som svaga läsare har ökat med fem procentenheter på tre år. I intervjuer säger några lärare att de inte vet hur de skall arbeta med skönlitteratur i skolan för att hjälpa eleverna att utveckla dessa lässtrategier. En annan lärare säger att hon inte vill förstöra elevernas rena läsupplevelse genom att få eleverna att samtala om de skönlitterära texter de läser. Samtidigt får lärare mindre tid till lektionsplanering och även detta säger lärarna påverkar hur mycket de kan ta in skönlitteratur i undervisningen.

Min utgångspunkt i föreliggande studie har varit ett intresse att ta reda på hur pedagoger resonerar angående dokumentation i förskolan. Utvärdering av förskolans verksamhet är något som regleras i styrdokumentet ?Läroplan för förskolan? och har i den reviderade upplagan även fått en egen rubrik. Ett tillvägagångssätt för utvärdering som beskrivs i läroplanen är dokumentation av barn och verksamhet.I min studie har jag inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma i förskolan, sökt svar på pedagogers resonemang gällande dokumentation av barn och verksamhet i förskolan. Min teoretiska utgångspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där jag även belyst ett makt- och norm perspektiv.

Studies syfte är att undersöka hur förskollärare ser på små barns inflytande i verksamheten, med betoning på barn mellan 1-3 år. Här beskrivs förskollärares synsätt på små barns inflytande, deras tankar kring möjligheter och hinder med att små barn tillåts inflytande. Denna studie belyser även förskollärarnas syn på demokrati i förhållande till små barn i förskolan.Metoden vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer av tolv förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet förklarar hur förskollärare menar att inflytande hos små barn är av betydelse då det bl.a. stärker barnens självkänsla.

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital..

Ämnet för den här uppsatsen är engagemang och inställning till läsläxan i skolan. Syftet har varit att undersöka hur vanligt det är att vårdnadshavare lyssnar när barnet läser sin läsläxa och om det finns samband mellan barnets läsnivå och hur aktivt vårdnadshavare deltar i arbetet med läsläxan. Frågeställningarna är: 1. Hur ser sambandet ut mellan vårdnadshavare som lyssnar på barnets läsläxa och barnets läsnivå? 2.

SammanfattningBakgrund:Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom, i Sverige har cirka 350 000 människor sjukdomen och varje dag insjuknar två barn (0-18 år) i diabetes typ 1. Diabetes typ 1 drabbar främst barn och ungdomar där insjuknandet ofta sker ganska hastigt och kan upplevas som dramatiskt. När ett barn insjuknar berörs inte bara barnet utan också hela familjen. Den förändrade vardagen som sjukdomen för med sig lägger stort ansvar på föräldrarna, vilket kan leda till ett ökat känslomässigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1.

En kvalitativ studie om elevers olikheter utifrån ett lärarperspektiv. Till skolan kommer elever med olika behov, olika förmågor och olika sätt att lära. Skolans uppgift är att möta dessa olikheter och för att klara denna utmaning behövs kompetenta vuxna som samarbetar kring barnen, specialpedagogiska resurser samt en god inlärningsmiljö. Vi har studerat lärares uppfattningar av elevers olikheter som resurs, samt hur lärarens eventuella intentioner att lyfta elevers olikheter avspeglas i miljön. Vi har även försökt få svar på om, och i så fall hur, den specialpedagogiska kompetensen används i detta arbete.

Introduktion: Sjuksköterskor arbetar idag ett stort antal övertidstimmar vilket har negativa konsekvenser för deras hälsa. Övertid ingår i en sjuksköterskas arbete om arbetsgivaren kräver det, vilket gör att de inte alltid kan tacka nej till övertidsarbete. Idag använder många arbetsgivare övertid som en sätt att lösa en underbemanning av sjuksköterskor, vilket inte bara ger konsekvenser för sjuksköterskors hälsa, utan i längden också äventyrar patienters säkerhet. Syfte: Syftet är att granska på vilket sätt övertid drabbar sjuksköterskors hälsa negativt och med det som bakgrund undersöka varför sjuksköterskor ändå väljer att arbeta övertid. Metod: Metoden är en allmän litteraturöversikt gjord på tio vetenskapliga artiklar som har analyserats utifrån Friberg (2012).

Inledning: Bröstmjölk är den bästa näringskällan för spädbarn. Alla friska mödrar rekommenderas att exklusivt amma sina barn upp till sex månaders ålder samt därefter fortsätta amma och ge annat födotillägg upp till två års ålder eller längre. Flertalet faktorer kan dock påverka beslutet om att välja att amma eller inte.Syfte: Syftet med denna studie var att undersökta iranska invandrarkvinnors uppfattningar och bruk angående amning och bröstmjölksersättning.Metod: En kvalitativ studie med strategiskt urval genomfördes där tio iranska invandrarkvinnor intervjuades. Intervjuerna bestod av tolv frågor och spelades in och sedan transkriberades. Innehållsanalys användes.Resultat: Resultaten delades in i fem kategorier: ?Hälso- sjukvårdskontakt i Sverige och i Iran?, ?Typ av föda som givits barnet?, ?Information och råd angående amning och bröstmjölksersättning?, ?Faktorer som påverkar valet att amma? samt ?Slutgiltig uppfattning angående valet att amma?.

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsföräldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primär vårdgivare åt de placerade barnen samt hur detta påverkar livet i familjen. Studiens frågeställningar var: Hur beskriver familjehemsföräldern uppdraget som familjehem och på vilket sätt detta påverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsföräldern sin roll som primär vårdgivare? På vilket sätt har familjehemsföräldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem själva, förändrat synen på uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsföräldrar, två män och två kvinnor. Studiens teoretiska utgångspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

Vårt arbete behandlar en förskola som är belägen i storstadsmiljö. Vårt syfte med arbetet är att beskriva en storstadsförskolas verksamhet utifrån dess fysiska miljö. Vi vill med vårt arbete redogöra för hur en barngrupp, pedagoger och föräldrar tänker om den miljö som barnen befinner sig i under förskoletiden. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur tänker de utvalda pedagogerna kring sin förskolas fysiska miljö? Hur ser det ut på en förskola i storstadsmiljö? Var i den fysiska miljön på Skattkistan trivs barnen bäst? Vad anser föräldrarna om Skattkistans fysiska miljö? Våra frågeställningar har besvarats genom observation av en barngrupp, intervjuer med berörda pedagoger och enkäter till föräldrarna.

Sammanfattning Regner, Anna (2014). En fallstudie av samarbete mellan förälder och olika aktörer kring barn med språkstörning. (A case study of cooperation between parent and various actors around children with language disorders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Bakgrund: Språket, som är en mycket viktig del av individen, är komplext och består av olika delar; form (fonologi och grammatik), innehåll (semantik) och användning (pragmatik).

BakgrundI dagens samhälle är diagnos är ett sätt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter från vårdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser så som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. Vår teoretiska utgångpunkt är det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv på segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den här undersökningen är att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi på om barnet upplevs få en sämre/ bättre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.

Introduktion: Barn i ung ålder är beroende av att föräldrarna tar hand om barnets astma. Föräldrar ska skapa en omsorgsfull och trygg omgivning för deras barn. Ett barn med astma involverar oftast hela familjen vilket innebär en förändring. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter att leva med ett barn med astma. Metod: I denna litteraturstudie användes 25 artiklar som analyserades och samanställdes av båda författarna.

AbstraktSyfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa familjens upplevelser av palliativ omvårdnad av barn med cancer.Bakgrund: Varje år får cirka 300 svenska barn och ungdomar en cancerdiagnos. En fjärdedel dör av sin sjukdom. Barnets sjukdom påverkar föräldrarnas roller, inbördes och mot barnen och även syskon blir åsidosatta. Vetskapen om att det inte går att bota barnet upplevs för föräldrarna som oerhört stressande, samtidigt som de vill leva ett så normalt liv som möjligt.Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades, vilka var publicerade mellan åren 1997-2007.Resultat: Resultatet visar att informationen kring barnets behandling och kommande död ansåg föräldrarna vara viktig för att vården skulle vara av god kvalitet.