Det har beskrivits hur upplevelserna av anknytningen till barnet kan variera beroende på mammans levnadshistoria. Med hjälp av anknytningsteorin förklarades anknytningsmönstrets betydelse för hur det sociala samspelet med omgivningen ser ut. Syftet med studien var att beskriva mammans upplevelser av att ej kunna knyta an till sitt nyfödda barn och problemområdet belystes med hjälp av självbiografier i en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet redovisades under följande fyra kategorier: anknytningen blev inte som förväntat, prestationsångest och osäkerhet i mammarollen, känsla av att inte vara en bra mamma och ville inte vara med barnet. Slutsatsen blev att mammans upplevelser behöver lyftas fram och tydliggöras så att sjuksköterskan kan hjälpa igång och stödja mamman för att den livsviktiga anknytningen skall kunna slå rot..

För det nyfödda barnet är det viktigt att direkt få hud mot hud kontakt och därmed en bra möjlighet att knyta an till sina föräldrar. En tidig anknytning ligger till grund för barnets utveckling och välbefinnande. Efter ett kejsarsnitt separeras mamman och barnet de första timmarna postpartum. Denna studie var en beskrivande litteraturstudie med syfte att beskriva om anknytningen påverkas mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Relevant litteratur har söks genom databaserna Medline och Cinahl.

Den medicinska och psykologiska forskningen har bekräftat betydelsen av den allmänna omvårdnaden i livets början. Detta har lett till utvecklandet av neonatal samvård, där ett ökat fokus finns på familjen. Som en följd av detta har barnsköterskans roll förändrats. Syftet med studien var att undersöka hur barnsköterskor inom samvården upplever det fokusskifte som ägt rum ? från barnet till familjen.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur man kan arbeta med inkludering av barn i behov av särskilt stöd och varför inkludering är viktigt. Arbetet utgår från en rektor och fyra lärares syn på ämnet. Arbetet innehåller även en begreppsgenomgång av de mest relevanta begreppen. Relevant litteratur och tidigare forskning tas också upp. I resultatet framkom att inkludering är en process som sker kontinuerligt. Grunderna för denna process är att de vuxna har kunskap och förståelse för både barnet och dess behov.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur tre förskollärare i förskolan beskriver att stödet för barn med autism är utformat och organiserat. För att precisera syftet utgår studien från tre frågeställningar:? Hur beskriver förskollärarna att stödet kring barnet med autism ser ut? ? Hur beskriver förskollärarna det stöd de själva får kring barnet med autism? ? Hur beskriver förskollärarna samarbetet kring barnet med autism?Metod Studien baseras på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare. För att finna svar på frågor angående förskollärarnas beskrivningar av hur stödet för barn med diagnos autism är utformat och organiserat har intervjuerna baserats på processfrågor. ResultatResultatet visar att gruppstorlek, en tydligt strukturerad och visualiserad verksamhet är viktiga delar i hur stödet är organiserat och utformat.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Metoden vi använde oss av är en kvalitativ under-sökning och en kvalitativ och delvis kvantitativ bearbetning av resultaten. Under- sökningen gjordes på sex förskolor där antalet pedagoger varierade. Sammanlagt lämnade vi ut trettiosex enkäter på dessa förskolor. Vi e-mailade även frågor till tre rektorer som ansvarar för dessa förskolor, då vi ville få deras syn på bemötandet av barn i behov av särskilt stöd och om det finns några resurser för dessa barn.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger på två olika förskolor och en specialpedagog, ställde jag halvstrukturerade frågor kring följande områden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivå, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, är olika på förskolorna och påverkas av omständigheterna.

Jag har ett huvudsyfte och ett delsyfte med denna uppsats. Huvudsyftet är att studera familjehemmet som ett komplement till det biologiska hemmet och delsyftet är att se i vilken utsträckning John Stuart Mills teorier är tillämpbara i Förenta Nationernas (FN) konvention om barns rättigheter. För att kunna genomföra studien kommer jag att ha följande frågeställningar: Vilka barn ska enligt lagstiftningen placeras i familjehem? Vilka mål finns det med en familjehemsplacering? Hur går en utredning till när ett barn ska placeras i familjehem? Vad krävs av familjehemmet för att barn ska placeras där? Jag behandlar endast familjehem i Sverige och de barn som uppfyller kraven för att placeras i familjehem. Slutsatsen är att barn som utsätts för bland annat misshandel och sexuella övergrepp i det biologiska hemmet kan placeras i familjehem.

Av de barn som föds i Sverige behöver cirka 10 % vård eller övervakning på en neonatalavdelning. Detta kan leda till försening i kontakten med modern och ett ömsesidigt samspel kan störas.Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor upplever det att separeras från sitt barn efter förlossningen då barnet behöver vård på en neonatalavdelning. Sex stycken kvinnor har intervjuats. En kvalitativ metod har valts, inspirerad av fenomenologisk livsvärldsansats och analyserad med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet presenteras i fem kategorier som beskriver upplevelsen av att separeras från sitt barn efter förlossningen. Dessa kategorier är: Att inte vara medveten, Att sakna kraft, Rädsla och oro för barnets hälsa, Att lämna över sitt barn i någon annans händer samt Att inte få vara nära sitt barn.Då barnet behövde vård på en neonatalavdelning uttryckte kvinnorna i studien ett lidande som präglades av rädsla över barnets hälsa.

Bakgrund: Allt f?rre m?drar v?ljer att helamma sina barn trots att amning har visat sig vara den b?sta f?dan f?r barn under sex m?nader. Tidigare forskning har visat att pappor kan spela en avg?rande roll f?r huruvida kvinnan v?ljer att amma eller inte. Om pappan har en positiv inst?llning till amningen, har deltagit i amningsutbildningar och st?ttar mamman p?verkar det amningen i positiv riktning.

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade läroplanen för förskolan har fått ett nytt avsnitt som handlar om utvärdering där det ställs krav på att dokumentera varje barns utveckling och lärande. Vad denna ökande bedömningskultur kan få för konsekvenser i relation till barns olika förutsättningar, är en av frågor som problematiseras i studien. Studien har hämtat inspiration från poststrukturalism och som metod används diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer där tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har använts som diskussionsunderlag.

Intresset för studien härrör sig från många års arbete med läsinlärning i skolår ett som lågstadielärare. Där har jag sett stjärnögon tändas när barnet knäckt koden men också sett ögon släckas när hon/han inte lyckats. Jag har länge funderat över vad pedagoger kan göra och hur de kan samspela med barnet för att se så många ögon som möjligt tändas i glädje över att ha knäckt koden.Syftet med studien är att undersöka hur erfarna lågstadielärare säger sig arbeta med läsinlärning och då hur de utnyttjar samspelet, samt även att lyfta fram vilka möjligheter som finns i dessa situationer. Perspektivet har varit lärarens. Studien är en del i ett större projekt i en kommun i mellansverige.Metoden har varit att kombinera intervjuer med observationer.

Syftet med den här studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till två frågeställningar: Hur barns koncentrationssvårigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig.För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp där barnen var ett till fem år gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frågeställningarna. Därefter kategoriserades de.Resultatet visade att koncentrationssvårigheter kan visa sig på en mängd olika sätt.

För att barn med hörselnedsättning skall kunna få en normal tal- och språkutveckling samtkognitivt beteende är det av stor betydelse att hörselnedsättningen upptäcks tidigt.En av de beteendebaserade metoderna för att uppskatta spädbarns hörseltröskelvärden ärVisual Reinforcement Audiometry, VRA. Det är en konditionerande procedur där barnetassocierar ett ljud med ett visuellt mål. En audionom kontrollerar om barnet vrider på huvudetmot det visuella målet, som en reaktion på ljud stimuli, och belönar då barnet med en visuellförstärkning, så som en animerad bild på en skärm eller en mekanisk leksak.En ide på hur man kan göra VRA mer objektivt och mindre tidskrävande finns. Idén är attanvända eye tracking teknik som registrerar spädbarnets ögonrörelser och användaögonrörelserna istället för huvudvridningar som reaktioner på ljud stimuli.Detta examensarbete syftar till att testa och avgöra om VRA med eye tracking har godaframtidsutsikter. En prototyp i form av en datorapplikation har byggts och testats.Tester har utförts på tolv vuxna och nio spädbarn.