Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstÄ vÄra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrÄn symbolisk interaktionism som Àr ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus pÄ samspelsprocesser. I vÄrt resultat har det framkommit att de anhöriga har pÄverkats och formats pÄ mÄnga olika sÀtt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett Äterkommande och centralt begrepp i vÄrt resultat Àr begreppet skam som Àr en stark emotion som har pÄverkat vÄra informanter i deras vardagsverkligheter.

Bakgrund: Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken nÀstefter hjÀrtinfarkt och tumörsjukdom. Ett insjuknande i stroke medför stora konsekvenser i livet, inte bara för personer som insjuknat utan Àven för deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva hur det Àr att vara anhörig till en person som för första gÄngen insjuknat i stroke, och Àr utskriven frÄn sjukhuset utan kommunala insatser. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet visade pÄ olika kÀnslor som intervjupersonerna upplevde den första mÄnaden.

Avsikten med undersökningen Àr att klarlÀgga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill Àven efterforska vad som styr innehÄll, lÀrande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare och förskolechefer. Undersökningen har utförts pÄ kommunala och privata förskolor i tvÄ större kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollÀrarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lÀrande frÀmst utifrÄn sÄng, rörelse och matematik, vilket gÄr att hÀrröra till LÀroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). NÀr det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi dÀremot inte att alla delar som kartlÀggning, planering, utvÀrdering och uppföljning för att synliggöra barns lÀrande och för att utveckla verksamheten förekommer..

KlimatförĂ€ndringar befaras ge en mĂ€ngd olika konsekvenser för samhĂ€llet. Ökade översvĂ€mningsrisker Ă€r bara en av dessa. De ökade översvĂ€mningsriskerna kommer att pĂ„verka den möjliga markanvĂ€ndningen och mĂ„nga omrĂ„den som idag anses sĂ€kra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvĂ€mning i ett framtida klimat. I samhĂ€llets anpassningsprocess ligger nödvĂ€ndigheten att skydda befintlig bebyggelse men ocksĂ„ att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till sĂ€kra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan pĂ„verka bebyggelsens placering och utformning.

SmÄföretagare Àr ekonomiskt kÀnsliga och lagstiftningen kan dÀrför utgöra ett stort problem dÄ den ofta har sin utgÄngspunkt i de större företagen. I denna uppsats behandlas tre helt olika omrÄden som smÄföretagare upplever problematiska. För ett litet företag Àr det ett stort steg att anstÀlla personal. Nya regler och kostnader tillkommer och ett litet felsteg kan bli förödande. Uppsatsen behandlar dÀrför som första omrÄde nÄgra av de viktigaste reglerna som aktualiseras vid en anstÀllning.

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Coaching har blivit en trend i vÄrt samhÀlle och denna studie kan ses som en resa genom ?coachingdjungeln?. Undersökningen bestÄr av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier dÀr syftet var att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning NLP ? neurolingvistisk programmering ? förekommer i coaching av arbetslösa och hur det anvÀnds. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 lÀn och bestÄr av kommunala, privata och statligt anstÀllda jobbcoacher som arbetar med individer som stÄr utanför arbetsmarknaden.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Det huvudsakliga syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka attityder och förhÄllningssÀtt till begreppet mÄngkulturell vÀgledning hos verksamma studie- och yrkesvÀgledare i den kommunala sektorn. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om mÄngkulturell vÀgledning per definition anvÀnds i den dagliga verksamheten och vilka premisser den i sÄ fall förutsÀtter.Undersökningen har en kvantitativ ansats och grundar sig pÄ en enkÀt som har mailats ut till 100 studie- och yrkesvÀgledare som arbetar i en skola dÀr antal elever med annat etniskt ursprung överstigit 40 %.Av resultatet framkom att majoriteten av vÄra respondenter tolkar begreppet mÄngkulturell vÀgledning som ett förhÄllningssÀtt. Den etniska tillhörigheten tillskrivs liten betydelse i ett vÀgledningssamtal dÄ inte heller en sÀrskild metodik tillÀmpas. Mot detta vÀgs en intressant parallell som visar ett uttalat behov av sÀrskild kompetens i det fleretniska mötet. Slutsatser vi drar Àr att det finns en klar enighet i den teoretiska tolkningen av begreppet mÄngkulturell vÀgledning men att det i praktiken finns en stor diskrepans i begreppets tillÀmpning..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument pÄ lokal nivÄ. Antagandet att vÀl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkrÀva ansvar av bÄde politiker och tjÀnstemÀn genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer Àr komplexa och dÀrmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte Àr en rÀttvisande bild av verkligheten bekrÀftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer Àr komplexa och att dess informella strukturer och normer gör ansprÄk pÄ utformning av kommunen dÀr den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och dÀrmed sÀkerstÀlla att inga beslut fattas i ett ansvarsmÀssigt tomrum.

SammanfattningI denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjÀnstemannamÀssiga organisation under de sista 20 Ären. Jag ville ta reda pÄ varför man förÀndrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angÄende varför man har förÀndrat sin organisation var att man ansÄg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansÄg att dagens samhÀlle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som Àger rum inom skolorganisationen Àr att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning.

 I denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjÀnstemannamÀssiga organisation under de sista 20 Ären. Jag ville ta reda pÄ varför man förÀndrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angÄende varför man har förÀndrat sin organisation var att man ansÄg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansÄg att dagens samhÀlle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som Àger rum inom skolorganisationen Àr att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning.