Denna litteraturstudie är skriven på uppdrag av Malmö Stad och behandlar barn som bevittnat våld och hur dessa skall förhöras samt huruvida barn är kompetenta vittnen. Resultatet visar att barn kan vara kompetenta vittnen som kan ge korrekta och tillförlitliga utsagor om de förhörts på ett korrekt sätt som varit anpassat till barnets utvecklingsnivå. Vidare visade även studien att barns påverkan av suggestion är starkt kopplat till deras utveckling och hur barnets utveckling den kan ha påverkats av att bevittna våld men även under vilka förhållanden barnet förhörts..

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Spelutbudet för barn med autism är litet. Eftersom varje barn med autism har individuella svårigheter och funktionsnedsättningar är det svårt att göra ett spel som generellt passar alla barn. Dagens teknik har förutsättningarna för att göra det möjligt och enklare för dessa barn att träna upp sina nedsatta förmågor. Syftet med examensarbetet var att framställa en prototyp av ett interaktivt spel för barn med autism till surfplatta och/eller telefon. Spelmomenten skulle kunna backas upp med medicinsk fakta för att hålla en kvalitativ nivå.

Varje år drabbas mellan 200-300 barn av cancer. Föräldrarna till dessa barn ställs inför en ny verklighet där hela tillvaron vänds upp och ner. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser när ett barn drabbas av cancer. Studien baserades på tre självbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehållsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar föräldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

ABSTRACTSusann   Paulsson- Sitt här och språka med mig. En studie om förskolepersonals tankar och resonemang om språkutveckling och barn med språkstörning-Sit down and talk to me. A study of preschool pedagogues beliefs about language development and children with specific language impairmentAntal sidor: 46Syftet med studien är att få en inblick och en förståelse för förskolepersonals  resonemang och tankar om språkutveckling och barn med språkstörning. Mitt syfte är också att studera om det finns tillräckligt med en förståelse på en förskola om barn med språkstörning. Jag vill fördjupa förståelsen för hur ett urval av förskolepersonal tänker och resonerar därför har jag valt att studera en förskola närmare, syftet med studien är inte att kunna dra generella slutsatser om hur all förskolepersonal tänker.

Syftet med denna studie är att undersöka om det går att synliggöra barns utveckling och lärande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker även hur RUS-modellen förhåller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som använts i genomförandet av studien består av fyra kvalitativa intervjuer på två förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgångspunkter som vi utgått ifrån har till största del behandlat barns språkutveckling men vi har även belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter när det gäller flerspråkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra är en förlegad syn på barns utveckling. Nyckelord: språkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att bidra till en ökad förståelse kring kostens betydelse för barns kognitiva utveckling samt deras förmåga till inlärning:Vilken påverkan har kosten förbarns inlärning och kognitiva utveckling? Metoden är en kunskapsöversikt med 13 analyserade artiklar. Resultatet visar att lång amningstid ger färre ADHD symtom, hyperaktivitetoch impulsivitet hos barnet. Mycket snabbmat, salt, friterad mat, rött kött, söta drycker och sötsaker bidrar till en sämre minnesfunktion och inlärningsproblem. Att äta hälsosam mat med mycket fisk, frukt och grönt bidrardettatill en god hälsa och mindre symtom av ADHD, hyperaktivitet, impulsivitet och bättre akademiska resultat..

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.  Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan..

Bakgrund: Att föda barn är en av de mest betydelsefulla händelserna i en kvinnas liv. Direkt efter förlossningen sker den första interaktionen mellan mamma och barn. Om barnet behöver avancerat omhändertagande bryts den första interaktionen. Tidigare forskning visar att interaktion och tidig hud mot hud kontakt mellan mamma och barn är betydelsefullt för anknytningen. För att kunna främja anknytningen och stödja den nyblivna mamman måste barnmorskan ha kunskaper i vad som påverkar mammors upplevelser av en separation med deras nyfödda barn.

I FN: Barnkonvention står det bland annat att barnets bästa ska komma i det främsta rummet. Syftet med den här studien var att se hur barnets bästa efterlevs på förskolor utifrån ett barnperspektiv och ett barns perspektiv. För att ta reda på detta  utfördes intervjuer av förskolepersonal på två olika förskolor i en kommun i mellersta Sverige. Under intervjuerna  framkom det att det är viktigt att man ser till att barnen känner sig trygga och att man har en bra kontakt och en god relation till barnets föräldrar. Att säga vad som är barnets bästa är dock väldigt svårt om inte omöjligt, då det är något som man inte riktigt kan veta i förväg.

Syfte: Syftet med arbetet är att belysa hur sjuksköterskan utifrån forskning ochWHOs riktlinjer kan stödja och vägleda HIV-smittade mammor i U-länder om amning och infantfeeding vid risk för smittoöverföring från mamma till barn samt undersöka vilka hinder och möjligheter för genomförande av HIV-preventivt arbete för att hindra smitta mellan mamma och barn som finns. Studien syftar även till att undersöka om det finns skillnad i kunskap och attityd om HIV-smitta och amning mellan män och kvinnor. Bakgrund:Nya riktlinjer frånWHO 2010 öppnar möjligheten för medicinsk behandling under barnets 6 första månader samt amning även för HIV-smittade mammor men den medicinska behandlingen når inte alla. De som inte har tillgång till medicinsk behandling kan räddas genom rätt omvårdnadsinsatser. Metod: Examensuppsats utformad som en litteraturöversikt baserad på 23 vetenskapliga artiklar.

Syftet med uppsatsen har varit att hitta förhållningssätt och arbetsmetoder för att skapa en god lärmiljö för barn som växer upp under sociala svårigheter. I litteraturdelen belyser vi olika faktorer som kan vara avgörande för barnets uppväxt. Vi vill i vår lärarroll tidigt kunna upptäcka signaler och symtom hos dessa barn. För att möta barnet på ett naturligt sätt har vi valt att redogöra för leken och kommunikationens betydelse som arbetsmetoder. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer där de intervjuade har bestått av sex kvinnliga lärare med lång erfarenhet inom förskola/skola.

Vi har valt att, i vår kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollärare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien omfattar 30 förskollärare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien är fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebär att studien baseras på förskollärares egna uppfattningar gällande deras bemötande av barn i socioemotionella svårigheter.Vi har använt oss av enkäter med öppna frågor, eftersom förskolläraren själv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berätta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svårigheter.Att barn i förskolan har olika behov och förutsättningar, samt ibland även olika sociala och emotionella svårigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svårhanterligt men väldigt viktigt samt grundläggande område, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det är en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jämförelse med för ett par år sedan, gällande de uppgifter som ska hinnas med. De här uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsättningar och behov.Resultatet i studien visar att förskollärares uppfattning kring barn i socioemotionella svårigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel.

Syftet med detta arbete var att ta reda på och synliggöra hur pedagoger ser på sitt eget arbete med barns inflytande i verksamheten samt hur de tror att deras egen syn på inflytande påverkar arbetet. Vi ville ta reda på hur synen på inflytande kan skilja sig pedagoger emellan och vad de får för stöd från förskolechefen för att kunna uppfylla strävansmålen framställs i Läroplanen för förskolan. Metoden vi använde för att genomföra studien var semistrukturerade intervjuer där pedagoger och förskolechefer från fyra olika förskolor har deltagit. Med utgång i ?det kompetenta barnet? som perspektiv, så har vi analyserat materialet vi samlat in och resultatet visar bl.a.

Studien belyste en föräldrautbildning som ges av Familjestödsenheten i Göteborg till föräldrar som har barn med inlärningssvårigheter. Syftet var att undersöka hur föräldrar som har gått kursen beskriver den, 6 månader efteråt och vad kursen hade för inverkan på dem i beskrivningen av deras föräldraförmågor. Vilka svårigheter beskriver föräldrarna i sin föräldraroll? Beskriver föräldrarna att kursen har utvecklat deras föräldraförmåga, utifrån familjens behov? Beskriver föräldrarna att vissa situationer i vardagen har blivit lättare att hantera? Hur beskriver föräldrarna kursens värde efter 6 månader? Detta var frågeställningarna som låg till grund för att besvara syftet. Studien hade både en kvantitativ och en kvalitativ ansats och baserades på enkäter som skickats till 257 föräldrar.