Syftet med denna studie är att söka svar på i vilken omfattning barn har getts möjlighet att uttrycka sin åsikt inom socialtjänstens förhandsbedömningar som inte har lett till utredning. Detta genom att mäta i vilken omfattning barnets närvaro har dokumenterats inom ramen för en förhandsbedömning som inte har lett till utredning. För att besvara studiens syfte användes utvalda variabler för att ta reda på om det finns eventuella omständigheter som kan ha påverkat om barnet har getts möjlighet att uttrycka sin åsikt. Barnets ställning inom socialtjänsten är stärkt på ett flertal vis och denna studie tar avstamp i vad socialtjänstlagen (SFS 2001:453), FN:s konvention om barnets rättigheter och Stockholms stads riktlinjer för socialtjänsten fastställer om barnets möjlighet till att uttrycka sin åsikt i ärenden som rör dess person.  Studien är en kvantitativ aktstudie och empirin består av 384 förhandsbedömningar som inte lett till utredning. Förhandsbedömningarna är genomförda av samma stadsdel inom Stockholms stad under 2013.

Bakgrund: När ett barn får cancer förändras livet för hela familjen. Den tuffa behandlingen är påfrestande på alla medlemmar i familjen. En okunskap om hur syskonens hälsa påverkas finns både hos föräldrar och sjukvårdspersonal.Syfte: Att belysa hur syskon till cancerdrabbade barn upplever sin hälsa.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl användes för sökning av vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en latent innehållsanalys användes.Resultat: I resultatet uppkom 5 kategorier kring syskon till cancersjuka barns behov och brister som påverkade hälsan.

Syfte: Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och föräldraledighet under barnets första levnadsår. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrautbildningen bör inriktas mer på det gemensamma föräldraskapet än på graviditet och förlossning.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för hur genus kan påverka barnets identitetsskapande. Studiens forskningsfråga är: hur kan genus påverka barnets identitetsskapande? I litteraturgenomgången belyses studiens forskningsfråga utifrån olika aspekter, såsom vilka förväntningar det finns på flickor och pojkar, språkets betydelse för barnets identitetsskapande och hur genus och identitet skapas. Studiens problemprecisering är: hur beskriver barnskötare och förskollärare verbalt att deras genusperspektiv kan påverka barnets identitetsskapande? För att besvara studiens problemprecisering har två barnskötare och fyra förskollärare intervjuats utifrån en kvalitativ intervjuform.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om föräldrasamverkan samt hur de förhåller sig till sitt särskilda ansvar enligt styrdokumenten som behandlar förskola och hem. Undersökningen utgår ifrån följande frågor: Vilka olika samverkansformer finns det och används i förskollärarens arbete? Hur beskriver förskollärare sitt arbete/uppdrag kring föräldrasamverkan? Hur talar förskolläraren om sitt särskilda ansvar? Det sociokulturella perspektivet är uppsatsens teoretiska utgångspunkt, där tyngdpunkten ligger på samspel och kommunikation mellan människor. Kommunikationen och samspelet blir två betydande faktorer då uppsatsen handlar om samverkan mellan hem och förskola. Vidare i litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning om föräldrasamverkan.

Ett väl utforskat område inom sociologin är hur föräldrar påverkar sina barn. Få studier har dock gjorts på hur barn i sin tur kan påverka sina föräldrar, därmed behandlar denna studie ett outforskat område. Hälsogruppen, som har sin verksamhet i en kommun i södra Sverige, arbetar med att skapa livsstilsförändringar hos överviktiga barn och ungdomar. Förutom att verksamheten har positiva hälsoeffekter på barnet uppger vissa av föräldrarna att även deras hälsa har förbättrats, som ett resultat av deras barns medverkan. Syftet med den här studien är att utforska hur barn indirekt kan påverka sina föräldrars upplevda hälsa positivt genom att vara deltagare i en hälsofrämjande verksamhet.

Utgångspunkten i studien är det beroende och den ömsesidighet som finns inom familjen. Barnet är beroende av sina föräldrar för sin utveckling och sin hälsa. Föräldrarnas resurser och välbefinnande påverkar i sin tur hur de knyter an till barnet. Syftet är att ta reda hur BVC- sjuksköterskor arbetar med att identifiera särskilt behov av stöd för barn och deras familjer. Metoden är en litteraturstudie av vetenskapliga, kvalitativa artiklar.

Syftet med studien är dels att belysa och synliggöra på vilket sätt som ett adopterat barn blir bemött av lärare vid inskolning samt att få en föreställning om hur vårdnadshavarna uppfattar inskolningen.Studien vilar på Bowlbys anknytningsteori och utgår från följande frågor:? På vilket sätt beskriver lärarna en inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vårdnadshavarna förskolans inskolning?Vi intervjuade två vårdnadshavarpar till adopterade barn och två lärare som har inskolat adopterade barn på förskolan. Barnen som är med i studien var tre respektive fyra år när de började på förskolan. De hade då varit ungefär ett år hos sina vårdnadshavare här i Sverige.Genom att intervjua lärare och vårdnadshavare till adopterade barn har vi fått fram fakta om hur inskolningar kan vara. När vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser är viktiga inslag för en bra inskolning.

Syftet med studien är dels att belysa och synliggöra på vilket sätt som ett adopterat barn blir bemött av lärare vid inskolning samt att få en föreställning om hur vårdnadshavarna uppfattar inskolningen.Studien vilar på Bowlbys anknytningsteori och utgår från följande frågor:? På vilket sätt beskriver lärarna en inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vårdnadshavarna förskolans inskolning?Vi intervjuade två vårdnadshavarpar till adopterade barn och två lärare som har inskolat adopterade barn på förskolan. Barnen som är med i studien var tre respektive fyra år när de började på förskolan. De hade då varit ungefär ett år hos sina vårdnadshavare här i Sverige.Genom att intervjua lärare och vårdnadshavare till adopterade barn har vi fått fram fakta om hur inskolningar kan vara. När vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser är viktiga inslag för en bra inskolning.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som användes på en neonatalavdelning för att främja amningen hos prematura barn. Arbetet är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. Litteraturgenomgången visade att det fanns ett flertal metoder för att främja amning av prematura barn på neonatalavdelningen. Föräldrarna behöver få hjälp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstå att det är dem som är av största betydelse för barnet.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur samverkan ser ut i dag mellan hem och skola. Vi har valt att se det både ur pedagog- respektive föräldraperspektiv. Finns det ett väl fungerande samarbete eller är det något man vill förändra? Vi ville också ta reda på om föräldrars och pedagogers bild stämmer överens om hur samarbete kan gå till och om man är beredd att mötas med tillgång och efterfrågan. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori bygger på att det är samspelet mellan de olika miljöerna kring barnet som påverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna såsom hemmet och skolan är beroende av varandra och hänger ihop därför är det vikigt att dessa kan samspela med varandra och ha en fungerande relation.

Hembesök hos nyblivna föräldrar har sedan länge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhälsovården för att lära känna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna föräldrar. En god relation mellan distriktssköterska och föräldrar är en förutsättning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hälsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen på flera håll i landet. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna föräldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.

Det krävs mycket av en människa som måste fly sitt hemland. När dessutom ett barn flyr utan sina föräldrar eller andra anhöriga är det möjligt att barnet har tvingats av sin familj att ge sig av och familjen lägger allt sitt hopp till att barnet ska lyckas i västvärlden. Kraven och förväntningarna på dessa flyktingbarn är svåra att förstå. För att få en djupare förståelse för de ensamkommande flyktingbarnens situation utformades studiens syfte till att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn upplever barnens känsla av sammanhang, vilket föranledde frågeställningarna: 1) Hur upplever personalen att de ensamkommande flyktingbarnens känsla av sammanhang ser ut? 2) Vilka faktorer anser personalen som inflytelserika för barnens känsla av sammanhang? I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats, innefattande semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som är personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn.

När ett barn drabbas av cancer berör det både barnet och föräldrarna. Föräldrarnamåste hantera sina egna känslor och funderingar och samtidigt finnas där för detdrabbade barnet. Känslorna kan vara överväldigande och kommer att påverka bådebarnets men framförallt föräldrarnas vardagsliv. Syftet var därför att belysa föräldrarscopingstrategier när deras barn drabbas av cancer. Det genomfördes en systematisklitteratursökning som gav 13 stycken vetenskapliga artiklar.

Denna studies syfte har varit att utifrån föräldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemål som funnits när det gäller verksamhetens innehåll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemål har föräldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehåll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos föräldrar och assistenter angående assistentens roll och ansvar kring tal och språkutveckling hos barn med CI samt vilken påverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och språkutveckling?Den metod som har använts för att kunna undersöka dessa frågor är en kvalitativ intervjumetod med föräldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrån vårt transkriberade material. Det resultat som framkom från intervjuerna var att föräldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en påverkan på tal och språkutveckling för barnet med CI.