Syftet med undersökningen var att uppnå en djupare förståelse av olika professioners bild av mobbningsoffers upplevelse kring sin utsatthet på kort och lång sikt. Vidare var syftet att närmare förstå hur mobbningen påverkar offrets studiesituation på gymnasiet. Utifrån det just nämnda utvecklades tre frågeställningar där svar försökte sökas efter vilken bild olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård har av mobbningsoffers utsatthet samt vilka effekter som skapas hos offret och hur studiesituationen påverkas.Metoden som valdes var kvalitativ eftersom syftet var att finna svar av djupare karaktär. Det genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård; en skolsköterska, en kurator och två psykologer på barn- och ungdomspsykiatrin och en psykolog på ungdomsmottagningen.Resultatet visar att vardagen för mobbningsoffret är otroligt jobbig. Personen känner skam och upplever ett socialt trauma.

Uppsatsen ?Det skyldiga offret och den oskyldiga förövaren? är en kritisk diskursanalys som syftar till att undersöka om våldtäktsmyter finns närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013. Tidigare forskning inom området visar att våldtäktsmyter är vanligt förekommande globalt, därför är syftet att se om dessa även finns i svensk kriminaljournalistik. Resultaten diskuteras utifrån tre teoretiska utgångspunkter, vilka är genus, kriminaljournalistik samt våldtäktsmyter. De våldtäktsmyter som uppsatsen kommer att undersöka utgår ifrån Helen Benedicts (1992) elva våldtäktsmyter som sägs vara vanligt förekommande i medier.

Syftet med föreliggande kandidatuppsats har varit att utifrån forskning om riskfaktorer, redogöra för vilka riskfaktorer gärningsmän har som utövar dödligt våld mot en kvinna i en nära relation. En nationell och internationell forskningsöversikt genomfördes samt en kvantitativ innehållsanalys av tio domslut från olika Tingsrätter i Sverige. Sammantaget så visar nationell och internationell forskning att de vanligaste riskfaktorerna för dödligt våld är separationsproblematik hos gärningsmannen, drog/alkoholmissbruk, tidigare utsatt offret för partnervåld, samt arbetslöshet. Innehållsanalysen av domsluten bekräftar den vetenskapliga forskningen där de vanligaste riskfaktorerna för brottet är en problemfylld relation, utsatt offret för tidigare hot om våld, kontrollbehov, separationsproblematik samt sexuell svartsjuka. Mer forskning efterfrågas kring depression hos gärningsmannen vid brottet, som både litteraturgenomgången och innehållsanalysen visade vara en riskfaktor. Ytterligare forskning efterfrågas också om styvbarn och hög åldersskillnad mellan offer och gärningsman, som den internationella forskningen visade verka som riskfaktorer.

Denna uppsats är en litteraturstudie och diskursanalys kring våld i nära relationer där kvinnanär förövaren och mannen offret. Frågor som uppsatsen behandlar är huruvida kvinnor ochmän är lika benägna att begå partnerrelaterat våld eller inte, samt varför mäns våld motkvinnor är mer uppmärksammat än kvinnors våld mot män. Syftet med uppsatsen är att belysakvinnors våld mot män och inte att ta bort fokus från mäns våld mot kvinnor.Uppsatsen går igenom såväl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter ställer sig till våld i nära relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat påvisa med studien är att våld i nära relationer är någonting både kvinnoroch män faller offer för i ett heterosexuellt förhållande. Män och kvinnor är således likabenägna att begå partnerrelaterat våld.

Hot och våld på arbetsplatsen är ett fenomen som under de senaste årtiondena lyfts fram av forskning som ett återkommande och påtagligt problem inom den sociala sektorn. Denna studie syftar till att undersöka i vilka situationer anställda inom tvångsvården upplever sig utsatta av sina klienter. Vidare undersöks även vilka konsekvenser denna utsatthet kan medföra för den anställde. För att finna svar på syftet valdes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Det är den mest passande metoden för att söka svar på syftet utifrån respondenternas perspektiv.

I ordet förlåtelse ingår det många olika tolkningar beroende på vem det är som definierar. I vårt arbete har vi valt att inrikta oss på förhållandet mellan offret och förövaren när det gäller grova gärningar som mord, övergrepp och misshandel. Vår frågeställning är om det är möjligt att förlåta onda gärningar fullt ut? Kan ett offer förlåta en förövare fullt ut som genom sina onda handlingar har orsakat offret lidande? Finns det någon rättvisa med tanke på den obalans som uppstår genom ondskefulla gärningar. Vi har valt att utgå ifrån rättvise teorin eftersom samhället har en rättvisa som grund när det gäller brott och straff.

Ett aktivt jämställdhetsarbete har under de senaste decennierna bedrivits inom den svenska skolan. Trotsdetta är det fortfarande olika verkligheter som möter flickor och pojkar i skolan. De kan räkna med att fåolika mycket hjälp och behandlas på olika sätt av lärare. För att motverka dessa traditionella könsmönster,en skyldighet lärare har enligt läroplanerna, är det en förutsättning att rådande könskonstruktioner belyses.Av den anledningen har en diskursanalys gjorts med syfte att studera könsdiskursen i tidningen Skolvärldengenom att analysera hur flickor och pojkar konstrueras i tidningens artiklar från år 2004. Analysen somvilat på en socialkonstruktionistisk grund har organiserats utifrån fyra teman: skolarbetet och läsningen,tonårstiden och vuxenblivandet, idrotten och friskvården, samt hoten och våldet.

Mobbning är när någon eller några, vid upprepade tillfällen blir illa behandlad/e psykiskt och/eller fysiskt. Verbal mobbning, är den vanligaste förekommande mobbningsformen på svenska skolor. De två andra formerna av mobbning som man brukar tala om är fysisk och psykisk. Pojkar är de vanligaste förövarna när det gäller fysisk mobbning. Den psykiska mobbningen står främst flickor för.

För att tydliggöra och urskilja de förändringar som skett i hur författarna gestaltar sina vampyrer undersöks Dracula (Stoker, 1897), En vampyrs bekännelse (Rice, 1976) och Om jag kunde drömma (Meyer, 2005). Även de samhälleliga förändrigar som möjliggjort dessa förändringar, den förändring från folktron till den tidiga vampyrlitteraturen som skett och förändringen från monster till humanvampyrer undersöks. Detta görs genom närläsning och en deduktiv undersökning samt att narratologi och relevant faktalitteratur har använts som hjälp i vår analys.Resultatet av undersökningen är att vampyrerna i den tidigaste romanen är monster, men i Rices roman börjar vampyrgestaltningen humaniseras. Den största skillnaden i de kvinnliga vampyrernas förändring är att den sensuella gestaltningen anses som något negativt i Dracula, är jämställd mellan könen i Rices roman och inte finns alls i Om jag kunde drömma. De samhälleliga förändringar som skett och som påverkat vampyrgestaltningen är sekulariseringen och tillvägagånssättet att bli vampyr skiljer sig mellan folktron och vampyrlitteraturen.

Studiens syfte var att analysera hur Nationellt Råd för Kvinnofrid (NRK) valt att beskrivabrottsoffer och gärningspersoner i ett urval av de skrifter som de gav ut mellan år 2000 och2003. NRK verkade som ett rådgivande organ åt den dåvarande socialdemokratiskaregeringen och skrifterna har än idag ett visst inflytande över politiken och kanske främst ifrågor rörande kvinnofrid. Frågeställningen löd: hur skildras offer och gärningspersoner iskrifterna?Tidigare forskning visar att framställningen av brottsoffer i till exempel media ligger ilinje med Nils Christies resonemang kring idealiska offer. En av skrifterna som NRK gett utheter Världen sämsta brottsoffer, där NRK bland annat drar en parallell till just Christiesidealiska offer.

Den här uppsatsen undersöker hur svenska mans-och kvinnojourer konstruerar genus i relation till offer-och förövarroller när det kommer tillvåldi nära relationer. Detta har gjorts med en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys avderas respektive hemsidor.Materialet har bestått av åtta kvinnojourer och åtta mansjourers hemsidor, och anledningen till att det är åtta av varje är attdet inte finns fler mansjourer att utföra en analys på.Tvåfrågeställningar har legat till grund för uppsatsen: (1) Talas det huvudsakligen om kvinnan som utsatt och mannen som förövare på de svenska kvinno-och mansjourernas hemsidor? I så fall hur? (2) Råder det någon skillnad mellan hur kvinno-och mansjourerna konstruerar kvinnor och män som offer och förövare? I så fall på vilket sätt? Uppsatsen utgår vidare från debatten om asymmetri och symmetri, samt socialkonstruktivism, genus och det ideala offret. Resultatet pekar på att kvinno-och mansjourernaförhåller sig till enasymmetrisk linje, det vill säga mannen som den huvudsakliga våldsutövaren och kvinnan som det huvudsakliga offret. Kvinnojourerna vänder sig till kvinnor som fallit offer för det manliga våldet, och de framställer män och kvinnor som motsatser ?den skyldiga och den oskyldiga.

Syftet med denna uppsats är att undersöka diskursen kring hemlöshet i Göteborgs-Posten utifrån ett antal utvalda artiklar samt att undersöka hur hemlöshet och hemlösa framställs i dessa artiklar. Uppsatsens frågeställningar lyder: Finns det i de utvalda artiklarna en dominerande diskurs kring hemlöshet och hur ser den i så fall ut? Hur beskrivs hemlöshet och hemlösa personer? Hur kan beskrivningarna påverka hemlösas identitet? Metoden som används i uppsatsen är kvalitativ textanalys med diskursiv ansats. Som analysredskap används olika idealtyper för att hitta det vanligaste och viktigaste i beskrivningarna av hemlösa. Empirin utgörs av 45 artiklar från GP som har samlats in med hjälp av Internet.

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt.

Titel: ?Jag sa nej. Hur säger man ett nej så att det blir mer nej?? Författare: Kristin Westesson och Johanna Westergård Kurs, termin och år: C-uppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 16 785 Problemformulering och syfte: En av de våldtäkter som kvällstidningarna bevakade 2013 var en gruppvåldtäkt på en 15-årig flicka i Tensta. Den fick stor uppmärksamhet i kvällspressen efter att de misstänkta, sex jämnåriga pojkarna, friades i hovrätten.

Titel: ?Jag sa nej. Hur säger man ett nej så att det blir mer nej?? Författare: Kristin Westesson och Johanna Westergård Kurs, termin och år: C-uppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 16 785 Problemformulering och syfte: En av de våldtäkter som kvällstidningarna bevakade 2013 var en gruppvåldtäkt på en 15-årig flicka i Tensta. Den fick stor uppmärksamhet i kvällspressen efter att de misstänkta, sex jämnåriga pojkarna, friades i hovrätten.