Med detta arbete vill vi undersöka om personalen i förskolan använder samtalet som en språkutvecklande metod även utanför den planerade språkträningsstunden. I förskolan lägger man grunden till barnens språkliga utveckling, och för att barn ska kunna utveckla sitt språk måste de ha bl.a. vuxna som lyssnar, stödjer och bekräftar det barnen säger. Vår litteraturgenomgång tar upp barnets tidiga språkutveckling och hur man redan här kan se att barnet är inställt på kommunikation med omgivningen, samt hur man gör när man samtalar för att det ska vara språkutvecklande för barnen. För att få en djupare kunskap om och förståelse för hur personalen i förskolan använder samtal har vi valt att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ metod, dvs.

Vårt syfte är att skapa kunskap om hur pedagoger i förskolan tar ansvar och arbetar för att möta barn som befinner sig i krissituationer, så att tryggheten och lärandet hos det enskilda barnet och gruppen tas tillvara. Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 2006) innefattar mål om att lägga grunden för ett livslångt lärande, där verksamheten ska erbjuda en trygg och lärorik miljö för alla barn som deltar och där även omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet. Vår problematisering är hur dessa mål kan uppfyllas då ett eller flera barn befinner sig i krissituationer eftersom tryggheten kan raseras och lärandet bli hämmat. För att komma fram till vårt resultat och besvara vårt syfte har vi utgått från tre forskningsfrågor och använt kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av vår problematisering är att omsorg, fostran och lärande i krissituationer kan bilda en helhet därför att de är beroende av varandra även om de olika delarna inte tar lika stort utrymme.

Bakgrund: Allt fler prematura barn överlever. En trygg anknytning är positivt för barnets utveckling både fysiskt och socialt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva anknytning mellan föräldrar och prematura barn samt sjuksköterskans betydelse vid anknytning. Syftet var även att granska kvalitén gällande datainsamlingsmetod i de valda artiklarna.Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserad på 14 artiklar, varav hälften var kvantitativa och hälften kvalitativa. Artiklarna är sökta och påträffade i databaserna PubMed och Cinahl. Analys av artiklarnas resultat ledde fram till fem rubriker.

Syftet med denna studie är att undersöka var, när och hur Marte meometoden används i samspelsbehandling. Resultatet bygger dels på enkät ställd till medlemmar i Marte meoföreningen, dels på intervjuer med fyra Marte meoterapeuter. Enkäten visade att Marte meo används på olika platser i landet, inom olika verksamheter och av många yrkeskategorier, främst socionomer och pedagoger. Metoden kombineras med andra metoder och interventioner, oftast samtal. Marte meobehandlingen anpassas efter det enskilda barnets behov och interventionerna modifieras efter barnets utvecklingsnivå. Metodens fördelar anges av de intervjuade vara att den är konkret och har fokus på barnet. Möjligheten att tillämpa ?the three r´s? enligt Sameroffs modell för Marte meobehandling diskuteras.

Vi är två blivande pedagoger som läser på Lärarutbildningen i Malmö. Genom vår verksamhetsförlagda tid samt genom olika vikariat i förskola och skola har vi fått uppleva massage som ett inslag i den dagliga verksamheten och vill därför fördjupa oss i ämnet. Vår studie avser att undersöka hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola och vilka effekter massage har på barnet och barngruppen. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan massage i förskolan och skolan. Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan? Och Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage påverkar barnet och barngruppen? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer.

Syftet med mitt utvecklingsarbete var att studera vilket förhållningssätt förskollärare har till leken och dess betydelse för lärandet i förskolan. Jag har intervjuat fyra förskollärare i en kommun om detta. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer för denna undersökning eftersom min intervju baserade sig på frågeställningar som innehöll frågeord. Patel och Davidsson (2003) menar att en kvalitativ intervju görs för att upptäcka intervjupersonens uppfattningar om ett ämne. Genom mitt utveckllingsarbete har jag kommit fram till att förskollärarna hade ett genmensamt förhållningssätt till leken och dess betydelse för lärandet.

Syftet med studien var att undersöka hur litteraturen samt personer som arbetar med barn beskriver ärenden som innehåller en problembild som anknyter till Munchausen by proxy (MBP). MBP är en form av barnmisshandel där förövaren hittar på, framkallar eller överdriver symtom hos barnet. Materialet består av data från en litteraturstudie samt intervjuer med två personer. Metoden som använts för analys av materialet är meningskategorisering. Resultaten kopplades till de teoretiska begreppen anknytning och projektion.

Introduktion Barn är en sårbar grupp vad gäller sorg på det sätt att de befinner sig i konstant psykologisk utveckling. Dessutom är de till stor del beroende av de vuxna som finns i deras närhet för att få det stöd i sin sorg som de är i behov av. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur barn och ungdomar uttrycker och hanterar sorg efter förlusten av en familjemedlem, samt hur omgivningen kan ge dem stöd. Metod Litteraturstudie valdes som metod för arbetet. Litteraturstudien är enbart baserad på kvalitativa artiklar eftersom det skulle göras en beskrivning av upplevelsen av ett fenomen.

Randowo, Linnea och Sjöbeck, Emelie (2013) Skolans värld i skönlitterära barnböcker Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Detta arbete är en studie om hur förskolan samt skolan gestaltas i skönlitterära barnböcker. Undersökningen har gjorts genom att läsa och analysera tjugoen skönlitterära barnböcker. Resultatet har visat på hur den goda gentemot den mindre goda skolan och förskolan, lärare samt elever framträder i de olika böckerna. Detta presenteras i kapitel fem, ?Resultat, analys och teoretisk tolkning?.

Syftet med studien är att undersöka familjehemsföräldrarnas upplevelser och föreställningar om uppdraget som familjhem i relation till föräldraskap och familjebilder. Våra frågeställningar är: ? Vilka bilder har familjehemsföräldrarna av familj och föräldraskap?? Vad innebär familjehemsföräldraskapet? Hur ska en familjehemsförälder vara? ? Betraktar familjehemsföräldrarna uppdraget som ett arbete? Hur resonerar de kring den ekonomiska ersättningen?? Vad har föräldrarna för erfarenheter av familjehemsföräldraskapet och hur har det förändrat synen på uppdraget?Insamlingen av empirin har skett genom sju intervjuer och en fokusgrupp med tre deltagare. Vi har analyserat resultatet utifrån modern familjeteori och socialkonstruktivistiskt perspektiv, samt utifrån tidigare forskning. Resultat Våra respondenter framhåller att det är viktigt att familjehemsföräldrar kan ge barnet trygghet, kärlek, normalitet, rutiner och gränser.

Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån. Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn.

Barnmorskan har en central roll när barnet är dödfött. Bemötande och stöd har betydelse för sorgeprocessen. Studien beskriver mammors upplevelse av avskedet från sitt dödfödda barn vid hemgången från sjukhuset.Förfrågan fanns på Spädbarnsfondens hemsida och medverkan i studien initierades av mödrarna själva. Elva län inom Sverige är representerade. Tjugosex kvinnor som fått ett dödfött barn intervjuades.

Studiens syfte är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lärare och elever. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där åtta gymnasielärare på estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar på att lärare anser att relationen till elever är viktig på gymnasienivå. De lägger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lärare ser på och använder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsättningar för undervisning och lärande.

Schizofreni är en sjukdom vars orsak ännu är okänd och ungefär 1 procent av befolkningen drabbas. Sjukdomen kan påverka både personen med schizofreni och de anhöriga på ett negativt sätt. När ett barn insjuknar är det ofta föräldrarna som tar på sig ansvaret för att vårda barnet. Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att vårda ett vuxet barn med schizofreni. Litteraturstudien genomfördes genom att vetenskapliga artiklar inom ämnet granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur barn i åldern ett till tre år delar sina upplevelser med andra barn och förskollärare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvärldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgångspunkt, där vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar. Fältanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. Vår studie utfördes på två olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhållande till sin omvärld.