Denna C-uppsats analyserar genom kvalitativt inneha?llsanalytiska metoder utvalda delar av BBC:s bevakning av upploppen i England i augusti 2011. Metodmodellen a?r egenkonstruerad, men anva?nder element ur kritisk diskursanalys (CDA, Faircloughs tilla?mpningar), samt delar av de metodverktyg som tas upp i Selby och Cowderys metodhandbok How to Study Television. Materialet underso?ks i fyra steg: konstruktion, kategori/genre, inverkan/agency samt diskursiv praktik/nyhetsva?rdering.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

På Sveriges fastighetsmarknad har man de senaste åren kunnat urskilja ett allt högre fokus påmiljön från dess aktörer. Miljödebatten i Sverige har snabbt fått fäste och allt fler företag förstårvärdet av att fokusera på sådana frågor.Att utvecklingen fortsätter att gå framåt är viktigt då fastigheter och dess tillhörande byggnaderstår för nästan en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser och bara byggandet och driftenstår för cirka fyrtio procent av den globala förbrukningen av råvaror och energi. Prioritering avmiljöfrågor blir således viktiga vid fastighetsförvaltande och nyproduktion.Tidigare forskning visar att det finns en mängd incitament för att bygga och förvalta grönt. Ävenhyresgästerna har incitament för att hyra gröna lokaler. Vidare visar internationella studier att detinte alltid krävs stora åtgärder för att uppnå bra resultat vad gäller fastigheters energiförbrukningoch hållbarhet över tid.

Under åren fram till och med 2008?2009 skedde en del incidenter som kom att kulminera i att en global finanskris uppstod. En av de största effekterna av detta var att både den globala och svenska ekonomin kom i gungning. Ett resultat av detta var att många svenska bolag fick likvida problem och det uppstod en mängd kreditförluster. En negativ kursutvecklingen på Stockholmsbörsen under 2008 medförde att börsen slutade på ? 40,92 procent.

Sedan 2005 är det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra värdepapper noterade på börs inom EU att upprätta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rådet för att få en ökad jämförbarhet gällande redovisningen mellan olika länder samt för att företag ska ha samma tillgång till de globala kapitalmarknaderna. Det är främst på grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att åstadkomma en harmonisering mellan olika länders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver använda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillämpa de internationella redovisningsreglerna istället för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillämpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhållanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.

En relativt omfattande del av arbetstagarens skyldigheter enligt anställningsavtalet är arbetstagarens lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten är ett begrepp under vilket flera olika typer av regler brukar räknas, bland annat regler kring konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och bisysslor. Generellt sett har det uttalats att lojalitetsplikten är en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika situationer där han kan komma i pliktkollision. Skyldigheten är inte generellt reglerad i lag, även om vissa lagregler förekommer för speciella områden. Innebörden av denna framgår istället i första hand av rättspraxis och doktrin.Lojalitetsplikten har genom åren varit föremål för prövning i en rad olika mål och Arbetsdomstolen har vid flera tillfällen gett vägledning kring pliktens omfattning.

Bakgrund:Företagens villkor utifrån ett konkurrensperspektiv ändras idag fortare än någonsin och möjligheterna att nå framgång bygger i högre grad på en förmåga att förutse, anpassa sig till och agera på omvärldens snabbt föränderliga krav. Flertalet forskare redogör för att företags lednings- och styrkoncept måste förändras för att tillgodose de behov som den moderna globala marknadens dynamik ställer. De senaste decennierna har Lean och Agile trätt fram som två lednings- och styrkoncept som vunnit i popularitet och anammats av många företag som önskar effektivisera sin verksamhet. Både Lean och Agile använts främst inom produktion och det finns relativt lite forskning kring hur dessa två lednings- och styrmodeller appliceras inom andra verksamhetsområden samt hur de kan kombineras.Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur ledningsgrupper inom en global IT- organisation använder sig av och kombinerar Lean och Agile, samt hur ledningsgrupperna upplever att detta påverkar deras arbetssätt och leveransförmåga.Metod:Studien är genomförd i form av en kvalitativ fallstudie av företaget Volvo IT. Insamling av data har skett via intervjuer med representanter för olika ledningsgrupper inom Volvo IT samt genom att sitta med vid möten och föra anteckningar och via insamlad dokumentation från websidor och intern företagsinformation.Slutsats:Resultaten visar på att Lean och agila arbetssätt tycks fungera bra ihop och kompletterar varandra väl.

Marknadens reaktion när ett företag informerar och annonserar om en eventuell nyemission sägs vara oförutsägbar. Enligt tidigare forskning pressas aktiekursen i de flesta fallen nedåt vid en nyemission. Under det senaste året har en del nyemissioner utförts i synnerhet på grund av den globala lågkonjunkturen då många företag haft för lite kapitalbas. Vad gäller företag på Stockholmsbörsen som valt att nyemittera aktier har även här de flesta fått se sin aktiekurs rasa.Författarna till denna uppsats avser att studera hur marknaden reagerar på ett offentligt tillkännagivande av en kommande nyemission. Det undersöks även om det förefaller någon skillnad mellan tillkännagivanden av nyemissioner genomförda innan eller under lågkonjunkturen och skillnader branscher emellan.Då vi ville se hur denna händelse påverkar ett företags aktiekurser valde vi att göra en eventstudie.

Samhället förändras ständigt. Förändringen leder till att både staden och vi människor påverkas. Allt från världsomfattande utvecklingar till lokala trender har inverkan på människors rörelsemönster och beteende. Bland annat är individualiseringen större än någonsin. Likasinnade dras till likasinnade vilket påtagligt påverkar segregationen i våra städer.

Syftet med denna undersökning var att studera den förståelse som svenska unga människor, som varit iväg som volontärer till länder i syd, har av den svenska volontärverksamhetens funktion. För att kunna besvara syftet intervjuades sex unga kvinnor som varit iväg på en volontärresa med organisationen Internationellt Kulturutbyte (IKU) någon gång sedan år 2000. Intervjuerna kretsade kring fyra teman som syftade till att ringa in synen på verksamhetens funktion: motiv, förväntningar, påverkan och allmän förståelse av verksamhetens funktion. Resultatet visade att alla informanterna la stor vikt vid själva resan och den ?unika? upplevelse den givit dem.

I dagens kunskapssamhälle ställs det höga krav på individers och organisationers kompetenser. Politiker talar om det livslånga lärandet och poängterar att alla människor ska ha möjlighet att utvecklas. Kompetensutveckling ses som en strategi för tillväxt och välfärd. Dessa tankar har bidragit till ett intresse för att ta reda på hur organisationer och individer egentligen ställer sig till denna verksamhet. Syftet har varit att ta reda på vilka mål SKF har med att erbjuda sina anställda kompetensutveckling.

I diskussionen kring hur stater bör förhålla sig till varandra när främmande människor i andra stater utsätts för lidande av sin egen statsledning ställs ofta idéer om globala humanitära rättigheter, som utvecklats efter andra världskriget och förintelsen, emot normer om staters okränkbarhet och principen om att inte intervenera i andra staters interna verksamhet.Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken utsträckning begreppet Responsibility to Prevent tillämpats i FN:s säkerhetsråds agerande under en samtida konfliktsituation, detta med bakgrund i utvecklingen av det nya tankesättet med global humanitär rätt som ett gemensamt internationellt ansvar. Arbetet behandlar teorierna solidarism, pluralism och realism.För att söka svaret på frågeställningarna används kvalitativ textanalys av skriftliga öppna källor. Insamlingen av empiriska data består av tryckt media, officiella dokument samt texter och artiklar tagna från internet.Resultatet från arbetet visar att Förenta Nationernas säkerhetsråd till viss del har agerat i enlighet med begreppet Responsibility to Prevent. Vidare redogör arbetet för att två inflytelserika, permanenta medlemmar i säkerhetsrådet har motiverat sitt ställningstagande utifrån olika synsätt på hur konflikten bör hanteras och att deras motiveringar påverkats av deras skilda synsätt på statssuveränitet och intervention.Undersökningen leder även fram till slutsatsen att vetorätten i säkerhetsrådet, under konflikten i Syrien 2011-2012, har begränsat utvecklingen och implementeringen av tankesättet att säkerheten för världens befolkning ska betraktas som ett gemensamt ansvar..

Studien syftar till att skapa en översiktsbild av miljöjournalistiken kring Östersjön under 2012. Vi undersöker vilka perspektiv artiklarna har; är de lokala, nationella, internationella eller globala? Vilka miljöproblem är de som får mest utrymme i tidningarna och skiljer det sig beroende på var tidningen finns rent geografiskt och från olika perioder under året? Vi undersöker även vilka huvudaktörer/huvudkällor som får plats i artiklarna, samt vilket kön som dominerar huvudaktörerna/huvudkällorna.När miljörörelsen tog fart på 60-talet var det mest kvinnor som skrev om miljön i tidningarna och denna undersökning skönjer hur könsfördelningen såg ut under 2012 när det gällde producerade artiklar om miljöproblematiken i Östersjön. Artikelanalysen är kvantitativ men kompletteras av intervjuer med journalister på de olika tidningarna. Totalt har 174 artiklar från sex dagstidningar analyserats.

BÅEM Nordic Flanges AB är Nordens största producent och leverantör av flänsar. Flänsarna tillverkas av olika rostfria stål och företaget är specialiserade på att tillverka utifrån specifika kundkrav, men har även ett standardsortiment. På senare tid har den globala konkurrensen pressat företag att bli alltmer flexibla och ha kortare leveranstider, detta gäller nu också BÅEM Nordic Flanges AB. Förändringen för att åstadkomma detta kallas för Lean produktion vilket är en filosofi som slutligen ska ge ett smidigare och resurssnålare arbetssätt. Filosofin måste genomsyra hela företaget.

I den här kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framställs i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under åren 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte främst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrågade experter hade. Vi använde oss av teorier om framing och språkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter.Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, påverkas i olika grad av  hur händelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar väljer att skriva om arbetslöshetsfrågan under olika svenska ekonomiska kriser.