Bakgrund: Patienter i behov av intensivvård är även i behov av en plats av lugn och ro för läkning. Intensivvården är en miljö som utsätter patienter för frekventa stimuli dygnet runt. För att få möjlighet till både fysisk och psykisk läkning krävs fullständig sömn. Intensivvårdspatienter har mer ytlig sömn på grund av att sömnrytmen ofta är störd. Genom att vila mitt på dagen i sammanhängande 90 minuter kan individen kompensera för en otillräcklig nattsömn.

Målet med mitt arbeta är att belysa vilken syn användare av videokonferensen har till tekniken. Med utgångspunkt från detta har jag undersökt vilka skillnader användarna ser på videokonferensen och det fysiska mötet. Vidare har jag undersökt vilken syn användarna har på det virtuella mötet och dess miljöfördelar. Slutligen har jag undersökt vad arbetsgivarna gör för att uppmuntra till användandet av videokonferensen. För att uppnå bästa möjliga resultat har jag genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer med personer med nära koppling till videkonferensen.

Bakgrund. Fysiska tester används för att kunna förutsäga idrottsprestation, finna talanger, upptäcka fysiska brister och minska risken att idrottaren drabbas av skador. Många konståkare genomför fysiska tester vid flera tillfällen under en karriär men dessa tester utförs sällan på is. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns linjära samband mellan konståkares sprintprestation på is och på mark samt mellan dessa resultat och konståkares personbästa (PB).

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av relationen mellan lärare och elev samt om eleverna upplever att lärare-elevrelationen har någon inverkan på deras motivation till lärande. Uppsatsens empiri grundar sig i fem kvalitativa intervjuer med elever som går det sista året på gymnasiet. Valet av metod baseras på målsättningen att få en djupare förståelse för elevers upplevelser och erfarenheter av lärare-elevrelationer. Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en entydlig uppfattning om hur en lärar-elevrelation bör vara utformad för att en god relation ska kunna utvecklas. Eleverna är eniga om att goda relationer mellan dem och deras lärare påverkar deras lärandemöjligheter. Resultatet visar att eleverna främst vill ha lärare som är personliga, engagerade och förstående så att en god relation mellan parterna kan utvecklas.

Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda.

Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt pedagoger använder det verbala samspelet som verktyg i sin undervisning med utgångspunkt i dialoger. Olga Dysthe och Lev Semjonovitj Vygotskij som är två forskare, betonar båda vikten av dialogens förekomst i klassrummet. I vår studie har vi valt att lägga stor tyngd på dessa forskare, då de enligt oss har spelat en avgörande roll för dagens aktuella pedagogik. Vi har valt att använda oss utav två kvalitativa metoder, observation och intervju. Observationerna skedde i fyra klasser med elever i årskurs fem, det vill säga barn som är 11-12 år samt en intervju med en av klassernas pedagoger. Vi kompletterade undersökningen med ytterligare tre pedagogers skriftliga enkätsvar. Undersökningarna genomfördes i två klasser på en central skola i en större stad samt i två klasser i en byskola belägen utanför staden.

Denna uppsats behandlar begreppet ekosystemtjänster och undersöker hur man kan planera för och nyttja de tjänster som ekosystem genererar. Uppsatsen redogör för olika metoder och analyser som syftar till att belysa ekosystemtjänsternas värde i diskussionen om hållbar utveckling. Målet är att undersöka hur ekosystemtjänster kan integreras i den fysiska planeringen. Hur värderas ekosystemtjänster? Vilken potential och vilka begränsningar finns med att använda ekosystemtjänster som verktyg i den fysiska planeringen? Syftet är att öka förståelsen och ge kunskap om ekosystemtjänsternas värde för människans överlevnad och välfärd.

BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, självutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lärande.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i åldrarna ett till fem år av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.Frågeställningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstår fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader på den fysiska kontakten utifrån barnens åldrar och i så fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska samspel med barn i olika åldrar i förskolan.ResultatVårt resultat presenterar 22 utdrag från totalt 90 observationer från förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat få fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig åt mellan de olika åldersgrupperna. Vi ser att det inte är mängden fysisk kontakt som skiljer sig åt utan typen av fysisk kontakt. Den är mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrättavisande och ledande hos de äldre.

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har länge använts som behandling för personer med ländryggssmärta. Det finns viss forskning som påvisar ortosens positiva effekt på både de fysiska och de psykologiska besvären. Det saknas dock studier på hur personerna själva upplever ortosbärandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrån ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av användningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med ländryggssmärta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av användandet förändrar kvalitet och kvantitet på fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av användandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

Inom den positiva psykologin hävdas att det finns ett starkt samband mellan en individs känslor och fysiska välmående och hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hälsa. Är ett positivt förhållningssätt bra för individens fysiska hälsa? Metoden som användes var en litteraturgenomgång av artiklar, i vilka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hälsa har undersökts. Resultatet visar att positiva känslor som glädje, intresse, tillfredsställelse och kärlek har både omedelbara och långsiktiga effekter på fysisk hälsa.

Syftet med studien var att belysa hur personer med synnedsättning upplever den fysiska miljöns tillgänglighet i samhället. För att besvara syftet valdes en intervjubaserad studie för att få en fördjupad kunskap inom området. Semistrukturerade intervjuer med nio personer utfördes ifrån två olika kommuner. Inklusionskriterierna för deltagande var att personerna skulle vara medlemmar av intresseföreningen, ha en synnedsättning samt vara i arbetsför ålder. Dataanalysen genomfördes utifrån en innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier ?Upplevelser av miljöns bristande tillgänglighet?, Upplevelser av miljön som ett stöd för aktiviteter?, Upplevelser av hur välkända miljöer skapade tillgänglighet? och ?Upplevelser, konsekvenser och hanteringsstrategier av bristande tillgänglighet?.

Bakgrund och mål: I dagsläget har Scania inget vedertaget samlat tillvägagångssätt för att, i den dagliga verksamheten, arbeta med riskbedömning av arbetsmiljöfaktorer. Scania har köpt ett riskhanteringssystem för bedömning av fysiska arbetsmiljörisker och vill undersöka om metoden är tillämpbar inom företaget. Modellen heter SARA- Samlad Riskbedömningar Arbetsplatser. Syftet med examensarbetet var att utvärdera Scanias möjligheter att arbeta kontinuerligt och systematiskt med riskanalyser av arbetsmiljöfaktorer enligt den metod som SARA beskriver och definierar och utveckla en anpassad version av SARA, utformad för Scanias förutsättningar. Den Scania-anpassade versionen av SARA fick den preliminära titeln WERA - Work Enivronment Risk Assessment.

Syftet med studien är att belysa åtta lärares vägar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat område en begreppsutredning där jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras både normativ och deskriptiv litteratur då tidigare emprisk forskning finns i begränsad mängd. De refererade källorna är av både äldre och nyare karaktär. Aktuella variabler i urvalet är lärares kön, undervisningsstadium, antal år i yrket och skolans upptagningsområde (status och typ av bebyggelse).

Syfte: Syftet har varit att undersöka hur lärare ser på elevers läsförståelse i år 4, och se hur arbetet med läsförståelse försiggår i lärarnas klassrumskontext. Vilka strategier, metoder och åtgärder används i klassrummet för att arbeta med läsförståelse? Hur interagerar lärare ? elev med varandra kring förståelse av texter? Vilka artefakter används i klassrummet som kan stödja utvecklingen av god läsförståelse? Teori: Studiens teoretiska forskningsansats utgår från ett sociokulturellt perspektiv. En grundtanke i ett sociokulturellt perspektiv på lärande är att den historiska utvecklingen finns närvarande i det nuvarande, och kunskaper och färdigheter kommer från de insikter och handlingsmönster som över tid har byggts upp i samhället. Dessa insikter och handlingsmönster förs vidare genom interaktion mellan människor.Metod: Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med fem lärare i två mindre kommuner.

Tidigare forskning har visat på att dagens barn och unga under de senaste årtiondena tenderat att bli alltmer inaktiva. Vilket kan komma att få negativa konsekvenser för individens hälsa, samhället och skolan. Inom skolans verksamhet finns stora möjligheter för att främja och ge individen insikt i ett preventivt hälsoarbete.I studien ingick 47 stycken elever, två skolledare och två klasslärare. Studiens huvudsyfte var att jämföra skolbarn i 10-11 års ålders fysiska aktivitetsvanor i förhållande till aktuella riktvärden på en stadsskola och en landsbygdsskola. Ett delsyfte var att belysa skolledare och ansvarig klasslärares möjligheter till att organisera en mer fysiskt aktiv skoldag.Som metod i den kvantitativa studien för att kartlägga barnens fysiska aktivitetsvanor användes stegräknare som registrerade antalet steg barnen tog under en skoldag.