Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i Det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet.Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar vardagen. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier.

Studiens syfte var att undersöka hur biståndshandläggare och personal på korttidsboende utgår från begreppet anknytning i sitt dagliga arbete med funktionsnedsatta barn där vårdnadshavarna ansökt om insatsen korttidsvistelse i korttidsboende. Uppsatsen syftar också till att undersöka om förutsättningar finns för att ha möjlighet att utgå från anknytning i arbetet. Insatsen beviljas av biståndshandläggare och regleras i Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 9 § p. 6, korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Studiens frågeställningar är: ? Hur tar biståndshandläggare hänsyn till begreppet anknytning vid utredningar och beslut om korttidsvistelse i korttidsboende?? Hur tar personal på korttidsboende hänsyn till begreppet anknytning i det dagliga arbetet?? Vilka möjligheter och svårigheter upplever biståndshandläggare och personal på korttidsboende när de i sitt arbete tar hänsyn till begreppet anknytning?Den tidigare forskningen visar att funktionsnedsatta barn har en lägre grad av trygg anknytning än andra barn.

Under utövandet av sitt yrke möter allmänsjuksköterskan många patienter med DMT1 (diabetes mellitus typ 1). Enligt Carnevali (1999) leder kunskap om individens resurser och krav i Det dagliga livet till en mer individuellt anpassad vård. En ökad förståelse för livskvaliteten vid DMT1 och vilka faktorer som påverkar den kan leda till ett bättre bemötande i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka livs¬kvaliteten inom olika områden hos individer med diabetes mellitus typ 1. Metoden som användes var en modell för litteraturbaserade examensarbeten av Friberg et al (2006).

Background: Pressure ulcer is a complication that arises often due to a lowered general condition. Pressure ulcer arise because of long term compressive load application. That?s why it?s of utmost importance as a nurse to work in preventive ways, as the pressure ulcer lead to physical, psychological and social consequences for the patient. Purpose: The purpose was to describe the patients experiences of living with pressure ulcer.

Bakgrund: Behov av dialysbehandling är en omvälvande förändring av patientens livsvärld. Behandlingen är livsuppehållande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgång mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framställts som försämrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling påverkar Det dagliga livet är dock personligt och varierande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling.Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebära, beskrevs beskedet som chockartat när de förstod att dialysberoendet var livslångt. Tidsåtgången för behandling minskade möjligheterna att arbeta.

Venösa bensår kan orsaka stort lidande som kan påverka livet på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med venösa bensår. Denna studie är en kvalitativ studie där tio kvalitativa artiklar analyserades med en manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Ständigt påmind och begränsad av smärta; Fångad och isolerad av lukt och bandage; Osäkerhet och maktlöshet över situationen; Kompetent bemötande och delaktighet är viktigt. Resultatet visade att personer som lever med venösa bensår upplever begränsningar i livet orsakade av såret.

Demens är en degenerativ sjukdomsprocess som påverkar människans kognitiva förmågor och beteende vilket leder till ökat behov av stöd och hjälp i Det dagliga livet. Ångest, oro, agitation och aggression är vanligt förekommande beteendesymtom som är svåra att hantera. Dessa symtom påverkar inte bara personen med demens negativt utan även personerna i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan lindra beteendestörningar hos äldre personer med demens som bor på särskilt boende. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt som resulterade i 23 funna studier.

Bakgrund: Långvarig smärta i nacke, skuldra eller ländrygg är komplexa tillstånd som kan leda till fysiska och psykiska påfrestningar samt försvåra Det dagliga livet för drabbade individer. Den vanligaste metoden för att minska smärta är att använda farmakologiska preparat men det finns en risk att dessa kan ha negativa biverkningar. Akupunktur är en komplementär behandlingsmetod med ursprung från kinesisk medicin som även blivit godkänd inom svensk sjukvård och kan användas som komplement till farmakologiska medel. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av akupunktur hos individer med långvarig smärta i nacke, skuldra eller ländrygg. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ ansats har använts som metod för att besvara syftet.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som karakteriseras av återkommande perioder av depressioner och mani. Sjukdomens leder till lidande med bland annat ökad sjuklighet och självmordtankar som följd. Orsaken till sjukdomen antas till stor del bero på ärftliga faktorer. Även påfrestande livshändelser och den egna personligheten kan vara utlösande. Syftet med studien var att beskriva den levda erfarenheten av bipolär sjukdom.

I projektet har jag utformat ett bord för hemmet som man kan leva med hela livet och som enkelt kan anpassas utifrån olika människors behov, och förändras allt eftersom ens livssituation och behov förändras.  Bordet ska kännas värdefullt och få ett mervärde genom att laddas med personliga berättelser och vara något man vill behålla och bevara.   Samtidigt är bordet tänkt att vara en startpunkt för att få människor att börja reflektera över sina förhållningssätt till konsumtion och vilka värden som är viktiga i livet. I ett längre perspektiv  hoppas jag att detta kan minska den onödiga konsumtionen och bryta den slit- och slängmentalitet som råder i samhället..

Vestibulit är en benämning på smärtor vid slidförgården som ofta framkallasvid beröring. Smärtorna får negativa följder för livskvalitet genom attpåverka olika områden i livet. Syftet med denna studie har varit att sökakartlägga följder av vestibulit i den drabbade unga kvinnans liv och hurföljderna samverkar med varandra. Åtta kvinnor i åldrarna 20-28 år harblivit intervjuade kring sina erfarenheter av vestibulit, och materialet haranalyserats med grundad teori. Resultaten visar att kvinnor med erfarenhetav vestibulit har upplevt att smärtorna har medfört följder på flera områden ilivet, som kan delas upp i följande fem huvudområden: 1) sex ochrelationer, 2) att prata om smärtan, 3) vårderfarenheter, 4) tankar, känsloroch självbild 5) vardagsaktiviteter.

Bakgrund: År 2008 levde 2719 personer med hemodialysbehandling i Sverige. Att leva med hemodialysbehandling innebär att stor del av veckans dagar tillägnas behandling och att livet anpassas efter bl. a. dietrestriktioner och energinivån, som påverkas av behandlingen. Att uppleva livskvalitet utgör en del av det psykiska välbefinnandet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur hemodialysbehandling påverkar patientens upplevelse av livskvalitet.Metod: Litteraturstudien gjordes med en kvalitativ ansats och byggdes på åtta vetenskapliga artiklar.

I sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan ständigt olika former av lidande, sorg ochmänniskor som befinner sig i svåra situationer. Sjuksköterskan utsätts för stress ocholika typer av emotionell påfrestning. Forskning visar att emotionell överbelastning kanleda till att sjuksköterskan utvecklar en känslokall distans till patienten. Det är enbalansgång för sjuksköterskan att vara personlig men inte privat i mötet med patienten.För att vården ska bedrivas på ett engagerat och empatiskt sätt bör det finnas ettkänslomässigt engagemang, men ändå med en professionell distans från sjuksköterskansida, för att hon inte ska riskera att bli emotionellt utmattad. Syftet med dennalitteraturstudie var att underöka vilka copingstrategier sjuksköterskor använder sig avför att hantera den emotionella stress de utsätts för i sitt dagliga arbete.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur pedagoger kan förebygga stress i barns dagliga rutiner. Vi har undersökt vilka rutinsituationer som pedagogerna anser stressar barn mest och hur stress kan förebyggas. Vidare har vi undersökt hur stress påverkar barn i behov av särskilt stöd och om pedagogerna anser att stress är ett problem i deras verksamhet. I litteraturen fann vi att problematiska relationer är en stor stressfaktor för barn. Enkätundersökningen visade att de situationer som pedagogerna anser stressar barnen mest är matsituationen och tambur- eller korridorsituationen.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.