Bakgrund och problemformulering: 1300 personer i Sverige får årligen diagnosen hjärntumör. Diagnosen innebär en stor och långvarig förändring av patientens livsvärld. För malign hjärntumör finns olika behandlingsalternativ som alla kan ge allvarliga komplikationer och biverkningar. Som allmänsjuksköterska möter man dessa patienter i vården där ett av sjuksköterskans ansvarsområde är att lindra lidande och vara en stödjande funktion. För att på bästa sätt kunna lindra patientens lidande bör sjuksköterskan därför ha goda kunskaper om patienternas livsvärld.Syfte: Syftet med studien är att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med en malign hjärntumör.Metod: En kvalitativ litteraturstudie som utgår från fyra självbiografier.

Bakgrund: År 2011 fick cirka 58 000 människor i Sverige diagnosen cancer. Antalet människor som drabbas ökar och varje år avlider cirka 21 000 människor till följd av sjukdomen. Sjukdomen orsakar lidande vilket medför att den drabbade är i behov av förståelse. Forskning kring cancersjukas upplevelser efter att ha fått besked att deras tid i livet är utmätt på grund av terminal cancer är  begränsad.                 Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av förändring i livsvärlden då cancern övergår till ett terminalt tillstånd.                Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex självbiografier.

??Bakgrund: I Sverige lever 325 000 personer med diabetes typ 2. Sjukdomens utveckling kan reduceras genom kost- och motionsförändringar. Egenvård är betydande för att patienten ska ta kontroll över sjukdomen och minimera risken för komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkat patienters förmåga att utföra egenvård vid diabetes typ 2.

En venport är en dosa som opereras in under huden för att kunna användas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fått en venport inlagd på venportmottagningen. I syftet ingick även att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelser vad gäller smärta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns något samband mellan information och smärta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrån en enkät. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 män.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva brännskadade personers upplevelser av livet efter en brännskada. Bakgrund: En brännskada är ett trauma för både kropp och själ och ett stort lidande för den drabbade. Fysiska förändringar och psykologisk kris gör vägen tillbaka svår. Genom medicinskt kunnande och genom att vara ett medmänskligt stöd har sjuksköterskan en viktig roll under både den fysiska och psykiska läkningsprocessen. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en självbiografi, publicerade mellan år 2003-2008.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personersarbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den låga andelenpsykiskt funktionsnedsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Metodensom används i uppsatsen är en kvalitativ metod där intervjuer meddeltagare från den dagliga verksamheten samt med representanter frånföretag genomförts. Analysmetoden som användes är hermeneutik, därdet är den enskilda personens tolkningar som är i centrala samt att sätta indem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade attintervjupersonerna från den dagliga verksamheten hade få antal vänner påfritiden, samt att de vänner som de hade, även hade enfunktionsnedsättning, vilket kan innebära en försvåring att ta sig in på denreguljära arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen påderas arbetsplatser kan vara stressig vilket försvårar en anställning avfunktionsnedsatta personer.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Bakgrund. I Sverige drabbas cirka 10 000 individer varje år av hjärtstopp. Tillståndet är en livshotande komplikation till akut kranskärlsjukdom, som kräver snabb behandling för överlevnad. En avgörande åtgärd för överlevnad är i första hand hjärt-lungräddning (HLR) och därefter andra medicinska och kirurgiska behandlingar. Problemformulering.

Syftet med denna kvantitativa fallstudie var att se hur mobbning kan få utlopp både i hemmet och i skolan, både via den traditionella mobbningen och via den mobbning som sker via till exempel sociala medier, så kallad nätmobbning. För att komma fram till ett resultat har vi delat ut enkäter i två årskurs sexor. Dessa svar analyserades sedan via induktiv metod. Resultaten visade att i de klasser vi undersökt var det fortfarande den traditionella mobbningen som dominerade, även om många också stött på nätmobbning. Vi har även sett att de redan vid ung ålder stött på både mobbning och kränkningar både i det verkliga livet och online. .

Antalet män som drabbas av prostatacancer i Sverige och i världen ökar, och kommer fortsätta öka markant även i framtiden. Män som erhåller någon form av behandling för sin prostatacancer löper stor risk för att drabbas av biverkningar så som inkontinens, erektil dysfunktion och förlorad manlig självbild, detta kan påverka deras dagliga liv, livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna studie är därför att studera faktorer som påverkar livskvaliteten och välbefinnandet hos patienter som behandlas mot prostatacancer. Syftet är vidare att ta reda på hur männen hanterar livssituationen efter behandlingen. Litteraturstudien innefattar 13 kvalitativa och kvantitativa artiklar samt en avhandling.

BAKGRUND: I Sverige drabbas ungefär 15 000 människor av hjärtstopp varje år. Det är en traumatisk händelse som kan påverka patienters fysiska och psykiska hälsa samt sociala liv. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor har kunskap om hur de ska bemöta och stödja dessa patienter på bästa möjliga sätt. Trots detta saknas forskning i området. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtstopp.

Att diagnostiseras med hiv kan medföra stor chock hos den drabbade personen. De flesta kunde aldrig tro att sjukdomen skulle drabba dem. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med hiv. Litteraturstudien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Elva studier ingick i analysen som resulterade i fem kategorier: att vara känslomässigt nedbruten, att känna oro och osäkerhet inför framtiden, att känna rädsla för att bli stigmatiserad, diskriminerad och illa behandlad, att känna skuld och oro för att skada familjen samt att acceptera och få nya livsperspektiv och livsmål.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

SammanfattningBakgrund:De senaste åren har förekomsten av sömnstörning ökat. I Sverige anses det numera vara ett av våra stora folkhälsoproblem. Sömnstörning har visat sig vara mer förekommande hos individer med samtidig sjukdom än hos den allmänna populationen. Brist på sömn medför ofta dagtidssymtom vilka påverkar individens tillvaro. Sjuksköterskan är ofta, främst på sjukhus, den första som möter patienters problem gällande sömn.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning, och klassas som en folksjukdom i Sverige eftersom det drabbar ca 33000 människor varje år. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos personer som drabbats av stroke. Med en manifest kvalitativ innehållsanalys analyserades sexton vetenskapliga artiklar. Det resulterade i sju kategorier: Att leva med en förändrad kropp och identitet, att förändringar resulterade i rastlöshet, att kommunikationsvårigheterna medförde en omställning i livet, att vara rädd och osäker samt känna sorg över förluster, att ha behov av stöd och information, att växa in i nya relationer och leva med beroende samt att acceptera det nya livet och se möjligheterna. För den drabbade kom stroke plötsligt och medförde kaos med rädsla och osäkerhet.