Parkinsons sjukdom är en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare än en sjukdom med en tydlig klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen är tremor, hypokinesi samt rigiditet. Detta leder till en försämrad motorisk förmåga. Parkinsons sjukdom påverkar inte bara personens fysiska funktioner utan även det psykiska välbefinnandet.

Diabetes är en kronisk sjukdom och det finns cirka 135 miljoner vuxna diabetiker i världen. År 2025 kommer antalet vuxna diabetiker att vara 300 miljoner. Andelen typ 2 diabetes utgör cirka 90 procent. Hörnstenarna i diabetesvården är kost, motion och egenvård. Det finns ofta en livsstil som länge inneburit övervikt, inaktivitet och dåliga matvanor.

Att förlora sitt barn är den svåraste förlust en förälder kan uppleva i livet. Sorgen blir påtaglig och livet raseras på ett ögonblick. Syftet med studien var att beskriva föräldrarnas upplevelse under sorgarbetet vid förlusten av ett barn. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som svarade på studiens syfte.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen (WHO), räknar med att unipolär depression kommer bli allt vanligare och att det år 2020 kommer klassas som det näst största hälsoproblemet i världen. Detta medför att sjuksköterskor kommer att träffa på dessa patienter inom alla vårdenheter. För att kunna utföra omvårdnadsarbetet på ett optimalt sätt behöver sjuksköterskan ha kunskap om patienternas upplevelser av hur det är att drabbas av och leva med en unipolär depression. Syfte: Var att belysa individers upplevelser av hur det är att drabbas av och leva med en unipolär depression. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes.

Förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdomar är hög och ökar ständigt i västvärlden, så även i Sverige. Idag är omkring 400 000 barn och unga överviktiga vilket kan leda till hälsorelaterade problem. Som allmänsjuksköterska kan man i många olika vårdkontexter träffa unga personer med övervikt och fetma. Det är därför viktigt att få kunskap om hur en ung överviktig upplever sin livsvärld. Studiens syfte är att beskriva unga människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma.

Uppsatsen ämnar genom litteraturstudium undersöka vilka läromedel som kan användas i Religionskunskap A och B, för att bidra till en mer levande och inspirerande undervisning för eleverna. Men även att se vilka aspekter en lärare behöver beakta, för att få en mer allsidig undervisning. Målet är att religionslärare ska kunna tillägna sig några av dessa förslag, för att ge deras elever en mer givande och inspirerande undervisning. Religionsundervisningen ska ses som en kunskapsresa, där det huvudsakliga , målet är att eleverna ska lära för livet. Att skapa en mer levande undervisning som stimulerar elevernas lärande, kräver att läraren utgår ifrån elevernas referensramar liksom möter dem utifrån deras egna villkor..

Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar. En bidragande orsak till detta är att övervikt och inaktivitet blir allt vanligare. Det talas till och med om en diabetespandemi. Sjukdomen går att förhindra genom att göra livsstilsförändringar som kostförändring och regelbunden fysisk aktivitet. Att genomföra livsstilsförändringar är en komplex process som kräver kunskap och motivation hos patienten.

Vårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur musiken på två förskolor användes och på vilket sätt den var språkstimulerande. Vi har också observerat barnen och deras sätt att bearbeta musiken och sången. För att förklara det vi funnit i litteratur har vi valt att använda oss av bland annat Jon-Roar Bjørkvold, Ulf Jederlund och Berit Uddén, tre forskare som skrivit mycket om musikens betydelse för människan. Vi valde att göra observationer där vi följde barn och pedagoger i Det dagliga livet på förskolan. Vi hade dock fokus på musikupplevelserna.

I Sverige ökar stressrelaterade sjukdomar som sjukskrivningsorsak och det blir allt viktigare att satsa på preventiva insatser. Studenter i allmänhet, och däribland arbetsterapeutstudenter, konstateras i tidigare studier vara utsatta för stress. Upplevelse av stress under studietiden samt konsekvenser på aktivitetsutförandet ökar risken för att ta med beteendet in i kommande yrkesliv där arbetsterapeuter träffar patienter med stressrelaterade besvär. Därför är det viktigt att de själva inte har dessa problem. Syftet var att kartlägga om arbetsterapeutstudenter upplever stress i samband med studierna, och i så fall vad som utlöser den samt vilka konsekvenser detta får för aktivitetsutförandet i Det dagliga livet.

Bakgrund: Cirka 37 000 hjärtinfarkter inträffar varje år i Sverige och av hjärt- och kärlsjukdomarna utgör hjärtinfarkt den största risken att dö i. Hittills har forskning främst uppmärksammat män. Insjuknandet är en skrämmande existentiell upplevelse och kan innebära en funktionsnedsättning i varierad grad i vardagen. Emotionella känslor beträffande tillvaron, kroppen och döden kan förekomma. Forskning visar att återhämtningen efter en hjärtinfarkt är svårare psykiskt för kvinnor jämfört med män.

Distriktssköterskor möter människor med många olika smärtproblem i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med smärtproblem inom primärvården. Data samlades in genom intervjuer med åtta distriktssköterskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier.

I ett bostadsområde möts mängder av skilda krav och behov och det är därför på många sätt komplext. Boendesituationen innebär både för- och nackdelar som är intressanta att studera och värda att belysa. Vid sidan om behov av samvaro finns även krav på avskildhet. I området Krusboda byggdes i början av sjuttiotalet en mängd nya bostäder med en tanke om att kunna påverka de boendes liv genom att de möts. Arkitekten Åke Jansson planerade området utifrån en tydlig vision om gemenskap och möten mellan människor i olika åldrar. Eftersom jag växte upp i Krusboda känner jag området väl och kan utifrån egen erfarenhet säga att det sociala livet minskat betydligt sedan jag var barn.

Reumatoid artrit är en inflammatorisk kronisk systemsjukdom som påverkar drabbade kvinnors dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Reumatoid artrit. För att få en djupare förståelse studerades sju vetenskapliga artiklar som motsvarade vårt syfte och de analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: smärta och fatigue dominerar livet och leder till hjälplöshet och rädsla, uppleva frustration över kroppens begränsningar och deformeringar, sjukdomens negativa inverkan på sociala roller och relationer, missnöje och besvikelse över sjukvårdspersonal och medicinering samt försöka acceptera sjukdomen och hitta överlevnadsstrategier. Studien visade att sjukdomen påverkade kvinnornas liv på olika plan.

Reumatoid artrit är en inflammatorisk kronisk systemsjukdom som påverkar drabbade kvinnors dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Reumatoid artrit. För att få en djupare förståelse studerades sju vetenskapliga artiklar som motsvarade vårt syfte och de analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: smärta och fatigue dominerar livet och leder till hjälplöshet och rädsla, uppleva frustration över kroppens begränsningar och deformeringar, sjukdomens negativa inverkan på sociala roller och relationer, missnöje och besvikelse över sjukvårdspersonal och medicinering samt försöka acceptera sjukdomen och hitta överlevnadsstrategier. Studien visade att sjukdomen påverkade kvinnornas liv på olika plan.

För att på ett enkelt sätt kunna styra tillväxten hos nötkreatur i köttproduktion, framförallt under den sista tiden innan slakt, är det nödvändigt att veta vilka gränser det finns för hur snabbt en förändring i utfodringsintensitet, framförallt kraftfoderökning, kan genomföras. Ett flertal försök har visat att det är möjligt att anpassa nötkreatur till en kraftfoderbaserad diet med hjälp av ökade kraftfoderkoncentrationer under en begränsad tid. Dock riskerar djuren att drabbas av olika, framförallt subkliniska, hälsostörningar om förändringen sker för hastigt eller om fodret innehåller mycket lättsmält stärkelse. Exempel på störningar som kan uppkomma är våmacidos, trumsjuka, fång, leverbölder och löpmagsförskjutning. För att minska problemen med subklinisk våmacidos rekommenderas fullfoderutfodring ad libitum, alternativt utfodring minst två gånger per dag med små dagliga mängdvariationer samt en anpassningstid på minst två till tre veckor.