Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kämpar varje dag att undvika andfåddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med särskilt fokus på andfåddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Andfåddhet och andnöd, livskvalitet och Det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhället. I resultatet framkommer det att andfåddhet är det mest besvärande symtomen, vädret och miljön påverkar individernas förmåga att röra sig utomhus.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att sjukdomen påverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl användes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor påverkan på Det dagliga livet.

Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. Årligen insjuknar cirka 30 000 individer i stroke. Av dem som drabbas är de flesta äldre personer men 20 %, dvs. 6000 är personer i yngre ålder. Denna patientgrupp befinner sig ?mitt i livet? och har i regel en familj och ett yrke att återvända tillbaka till.

HUR PATIENTER MED SÖMNAPNÉSYNDROM UPPLEVER CPAP-BEHANDLING I SITT DAGLIGA LIV EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE CAMILLA SEGERLIND PATRIK TUASON Segerlind, C och Tuason, P. Hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling i sitt dagliga liv. En empirisk studie intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2009. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling och hur denna påverkar deras dagliga liv.

Jakobsson, E & Nordström, M. Kvinnans upplevelse av att leva med cervixcancer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. En cervixcancerdiagnos innebär ofta ett starkt hot mot kvinnans tillvaro och kan försätta henne i en psykisk kris. Många gånger inger behandlingen hopp och stor tilltro sätts därför till vårdpersonalen.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att sjukdomen påverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl användes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor påverkan på Det dagliga livet.

Fallskador är ett stort hälsoproblemen hos äldre. Ca 70 000 frakturer inträffar i Sverige årligen som kan härledas till benskörhet och av dessa är 1800 höftfrakturer. Att förebygga fallskador är av stor betydelse både för individen och för samhället. Frakturer kostade 2008-2009 ca. 200 000 kr per patient.

Den globala incidensen av anemi beräknas till två miljarder människor. Det är ett tillstånd som medför vardagliga symtom som kan upplevas besvärande för den drabbade. Denna litteraturstudie syftar därför till att beskriva hur en individ med anemi påverkas av tillståndet i sitt dagliga liv. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar som valdes ut utifrån Goodmans sjustegs modell. Carnevalis modell om dagligt liv- funktionellt hälsotillstånd användes som teoretisk referensram.

Hjärtinfarkt hör till en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och är lika vanligt förekommande bland både män och kvinnor. Att insjukna i hjärtinfarkt är en livshotande händelse som ofta sker plötsligt och oförutsett. En kroppslig förändring som hjärtinfarkt innebär leder till en förändring i livet, och orsakar lidande för patienter. Genom hälsosammare vanor kan sjukdomen till stor del förebyggas. Kunskap om hur patienters liv blir efter en hjärtinfarkt behöver utökas.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av delaktighet i Det dagliga livet hos pojkar med muskelsjukdomen Duchennes Muskeldystrofi. Debuterande symptom för sjukdomen är svårigheter att gå vilket medför att pojkarna blir rullstolsburna innan tio års ålder. Behovet av olika habiliteringsinsatser är stort under hela livet. Studien inkluderade åtta pojkar mellan 7- 32 år. Datamaterialet utgjordes av bloggar och biografier och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

Kronisk njursvikt är en sjukdom som påverkar hela individens liv, både fysiologiskt och psykologiskt. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om hur Det dagliga livet påverkas hos personer som genomgår peritonealdialys. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och analysen resulterade i sex kategorier: Behov av information inför behandling; beroende av behandling, vårdpersonal och anhöriga; möjligheter och begränsningar i det aktiva livet; förändringar i hemmiljön; motiverande faktorer till fortsatt behandling samt rädsla för döden. I resultatet framkom det att personer som genomgick peritonealdialys hade en känsla av att vara beroende. Detta kan härröras till att behandlingen är essentiell för överlevnaden, livet är inte förenligt utan dialys.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp, av dessa räddas ca 1000 till liv. Avgörande för överlevnad är en välfungerande HLR-kedja. Att överleva ett hjärtstopp påverkar patienter i olika omfattning. Problemformulering: Ett plötsligt hjärtstopp sätter tillvaron på sin spets och kan i efterförloppet orsaka både fysiska och psykiska besvär. Genom att tydliggöra hur patienter påverkas efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp kan eftervården förbättras.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en neurologisk sjukdom som drabbar de motoriska nervcellerna i kroppen, vilket leder till försvagning av kroppens muskler. De första symtomen kan visas genom försvagning i antingen en arm eller ett ben. I Sverige insjuknar cirka 200 personer i ALS varje år och överlevnadstiden är cirka tre år efter fastställd diagnos. Orsaken till uppkomsten av sjukdomen är idag ännu okänd och det finns inget botemedel. Detta gör att palliativ vård bedrivs från det att diagnosen fastställs.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier som analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Resultatet är baserat på tre kategorier som belyser personers upplevelser av att leva med ALS.

Bakgrund: Majoriteten av de epidemiologiska studierna visar på en ökning av hjärtsvikt över hela västvärlden. I takt med att antalet patienter med hjärtsvikt ökar kommer också vårdpersonalens behov av att förstå hur hjärtsviktspatienter lever med sjukdomen att öka, vilket är en förutsättning i processen för patienten att anpassa sig till sjukdomen och dess påverkan på Det dagliga livet.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med hjärtsvikt upplever att sjukdomen påverkar Det dagliga livet.Metod: Litteraturbaserad studie med grund i kvalitativ forskning som följer Friberg (2006) metod för analys där 14 artiklar granskades.Resultat: Fem teman identifierades: (1) en ny och osäker situation, (2) förändringar i patientens psykiska och fysiska förmågor, (3) förändringar i det sociala livet, (4) anpassning och acceptans i situationen med ny mening och identitet, (5) ångest kring döden och sjukdomens oförutsägbara natur. Att leva med hjärtsvikt karakteriserades av påfrestande symtom, begränsningar av de dagliga aktiviteterna, förändringar i sin identitet och det sociala livet samt ångest kring döden och sjukdomens oförutsägbara natur.Slutsats: Upplevelse av hälsa och livskvalitet är individuellt. Tydlig information om sjukdomen och egenvård till patienten är nödvändigt för bättre kontroll, upplevelse av hälsa och livskvalitet..

Syftet med studien var att beskriva Det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen fråga ställdes för att få fram studiens syfte. Kvalitativ innehållsanalys genom Lundman & Hällgren Graneheim(2012) användes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I Det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och då var det främst påverkan på den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem.