Stroke är en av vårt lands vanligaste folksjukdom och sjukdomen drabbar den enskilde personen i olika grad. Sjukdomen kan innebära livslångt handikapp för den som drabbas. ADL-träning som utförs hjälper patienten att få tillbaka en del av den förmåga som förlorats genom sjukdomen och därigenom få livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur inneliggande strokepatienters ADLträning såg ut. Frågeställningarna var: Vad var planerat i varje patients ADLträning, vilken ADL-träning fick respektive patient och vilken personal var behjälplig. Studien utgjordes av observationer under en och en halv vecka på en vårdavdelning i södra Sverige. Resultatet visar att strokepatienternas mål klarades att uppfyllas med hjälp av kontinuerlig rehabilitering..

Bakgrund: Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Crohns sjukdom och ulcerös kolit. De senaste åren har en ökning av de kroniska sjukdomarna skett bland annat i Sverige. Sjukdomarna går i skov och drabbar olika lager av tarmens slemhinna. För att hjälpa personerna att uppleva hälsa, trots kronisk sjukdom, bör sjuksköterskan känna till hur de upplever det att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom.

Stroke är vanligt förekommande i Sverige och incidensen antas öka. Konsekvenserna av stroke kan vara betydande funktionsnedsättningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroppsliga begränsningar orsakade av stroke. Åtta vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att få en förändrad relation till sin kropp och identitet; Att vara beroende av stöd; Att den sociala kontakten förändras; Att göra det bästa av situationen och uppleva livskvalitet.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom som drabbar motorneuronen. Symtomen är tilltagande muskelsvaghet som till slut övergår i en generell förlamning och andningssvikt. Medianöverlevnaden ligger på 3-4 år efter sjukdomsdebut. Vid sjukdom förändras relationen till kroppen och kan ge känslor av förlust och sorg. Förmågan att känna hopp och tro kan ge välbefinnande trots sjukdom.

Syfte. Projektets syfte var att utvärdera två smärtteam, Odontologiska smärtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta (ROS), Kalmar, gällande arbetssätt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smärtteam. Material och metod. Samtliga patienter från Odontologiska smärtgruppen de senaste två åren och ROS de senaste tre åren fick en enkät tillsänd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %).

Det har länge varit känt att patientens perioperativa position kan orsaka symtom som förmodas uppstå genom tryck och sträckningar. Positionen vid laparosko-piska operationer anses öka risken för symtom och därför är perioperativ om-vårdnad av betydelse. Syftet var därför att undersöka hur frekvent positions- relaterade symtom förekommer vid laparoskopiska ingrepp och vilken betydelse de har för patienten. Studien genomfördes som en deskriptiv tvärsnittstudie och datainsamlingen gjordes med hjälp av symtomskattning och semistrukturerade intervjuer. Totalt 60 respondenter i åldern 19 till 75 år deltog i studien som pågick under åtta månader.

Bakgrund: Vikten av organisatorisk intern kommunikation beskrivs först på en bred grund för att sedan fokusera mer på kommunikationskanalernas användande. Vi problematiserar vidare i problemdiskussionen att många av de studier som genomförts har fokuserat på större företag.Syfte: Syftet är att kartlägga hur väl vedertagen teori stämmer överens på ett mindre företag. Genom observationer och kompletterande intervjuer inom ett representativt svenskt företag vill vi i synnerhet belysa organisationsmedlemmarnas syn på den dagliga kommunikationen. Vidare syftar vi att analysera den teoretiska referensramen, vilket möjliggör en djupare förståelse av den interna dagliga kommunikationens förutsättningar i ett mindre svenskt företag. För att besvara uppsatsens syfte har vi framställt följande frågeställning; Är vedertagen teori tillräcklig för att framhäva det dagliga samspelet mellan den kommunicerande ledaren och mottagande medarbetarna på ett mindre svenskt företag?Metod: För att svara på studiens syfte har vi valt att använda oss av en deduktiv ansats med ett kvalitativt fokus på ett fallföretag.

Personer som lever med venösa bensår ökar i takt med ökningen av antalet äldre i befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen att leva med venösa bensår. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Förlust av tidigare identitet och acceptans av det nya livet, Begränsningar och svårigheter i Det dagliga livet, Smärta och obehag från sår och bandage, Rädsla och oro men även hopp om framtiden och Ignorerad av vårdpersonal men också tillfredsställd och tacksam. Resultatet i studien visar personer som lever med bensår upplevde en förändrad identitet.

Syftet med arbetet är att undersöka på vilket sätt elever kan hamna under ett destruktivt inflytande av religiösa rörelser av manipulativ art (RRM - eller ?sekter? som de ofta benämns i vardagslag), samt skolors beredskap för att hantera sådana situationer. Elever kan söka sig till sådana rörelser av flera olika anledningar: för att finna svar på sina frågor om livet; vid livskriser; eller att bara som en följd av sökandet efter ro i Det dagliga livet. Ett vidare syfte med uppsatsen är dra pedagogiska och didaktiska slutsatser när det gäller religionsundervisningens möjligheter att motverka ett sådant destruktivt beroende. Genom att ge eleverna större insikt eller kunskap står de bättre rustade mot värvningsförsök från RRM grupper. Uppsatsen redogör i en litteraturöversikt för de viktigaste dragen i RRM, för att sedan analysera ett material av tre olika typer av intervjuer.

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år 600 personer av kronisk njursvikt. Ett tillstånd som bidrar till att blodet inte renas från restprodukter. För att ersätta njurarnas förlorade funktion kan hemodialys utföras, en behandling som blir en stor del av patienternas vardag. Med god insikt kring hemodialys kan sjuksköterskan möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder. Syftet: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med hemodialys i Det dagliga livet.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Syftet med studien har varit att undersöka hur den äldre ser på sin egen självbild efter att ha flyttat till ett särskilt boende, om några förändringar har skett och vad som kan påverka självbilden. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och genomfördes sedan på sex respondenter boendes inom ramen för särskilt boende. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med en narrativ analysmetod.Resultatet visade att personlighetsdragen i självbilden, dvs. känslouttryck som legat närmast till hand under livet och som de äldre identifierat sig med, stod oförändrade. Detta trots en förändrad livssituation i och med flytt till särskilt boende och behovet av hjälp för att klara den dagliga livsföringen, medan funktioner och förmågor i självbilden som de äldre identifierat sig med genom livet hade förändrats.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en progressiv sjukdom som kännetecknas av kronisk luftvägsobstruktion. Den främsta orsaken till sjukdomen är rökning. Andra orsaker till sjukdomen kan vara luftföroreningar samt ärftlighet. Tidigare forskning visar att kronisk sjukdom innebär begränsningar som ger upplevelsen av förlust, vilket ger upphov till lidande. KOL leder till andnöd vilket ger begränsningar i livet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroppsliga begränsningar orsakade av stroke. Åtta vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att få en förändrad relation till sin kropp och identitet; Att vara beroende av stöd; Att den sociala kontakten förändras; Att göra det bästa av situationen och uppleva livskvalitet. Resultatet visade att kroppen beskrevs som bräcklig, otrygg, förbryllande och opålitlig. Självkänslan påverkades och identiteten upplevdes hotad.