Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den bröstcanceropererade kvinnans vardag med lymfödem samt vilka preventiva omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att undvika utvecklingen av lymfödem. Forskningsprocessen är baserad på Goodmans sju steg för en systematisk litteraturstudie. Resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar. Utifrån artiklarnas resultat utvecklades två teman, dagligt liv och prevention. Det påvisades att lymfödem hade en negativ påverkan på Det dagliga livet för kvinnor som utvecklat lymfödem.

Personer som drabbats av stroke får ofta komplikationer som är av såväl fysisk som psykisk karaktär. Sjukdomen är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och är mycket resurskrävande. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med stroke. En kvalitativ innehållsanalys användes och resulterade i fyra kategorier: situationen påverkas av andra, egna resurser för att hantera sin situation, förändrad självuppfattning samt begränsningar leder till frustration och nedstämdhet. Resultatet visade att personernas situation påverkades av vilket stöd de kände från de närstående och de egna resurserna som de hade.

Kronisk sjukdom är ett stort begrepp och innefattar många olika sjukdomar som påver-kar hela personens dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvin-nors upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. För att få en fördjupad förståelse stu-derades 58 vetenskapliga artiklar var av 13 analyserades enligt kvalitativ innehållsana-lys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att kunna förstå ger hopp om att finna mening i det förändrade livet, att vara tvungen att planera sin tid och be om hjälp för att orka kämpa samt att bli bemött med respekt när kroppen smärtar. Resultatet visade att kvinnor med kronisk sjukdom upplevde sitt liv som ett dagligt kämpande för att orka.

Bakgrund: När en person drabbas av stroke påverkas även anhöriga. I samband med utskrivning får anhöriga ofta bli vårdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utsträckning påverkats av stroken behöver de stöttning i Det dagliga livet. Anhöriga blir nu vårdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förändring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vårda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en västerländsk kultur. Antonovskys salutogena modell, känsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i två teman; förändringar i familjerelationen och förändringar i det egna livet.

Syfte: Syftet var att belysa hur yngre personer efter stroke upplevde Det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar gjordes. Bakgrund: I Sverige drabbas årligen 30 000 personer av stroke och uppskattningsvis lever 100 000 personer med något funktionshinder. Av de överlevande är 15-20 procent i arbetsför ålder. Stroke orsakar ett omfattande hjälpbehov hos de drabbade eftersom så många funktioner påverkas.

Syftet med litteraturstudien var att belysa hur en individ med långvarig smärta upplever sitt dagliga liv. Endast kvalitativa artiklar användes för att fånga deltagarnas inifrånperspektiv av upplevelser och beskrivningar av att leva med långvarig smärta. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enligt Forsberg och Wengströms (2003) checklista för kvalitativa artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell användes som teoretisk referensram och studiens resultat presenterades i enlighet med Carnevalis fem krav i dagligt liv - aktiviteter och upplevelser, händelser och upplevelser, förväntningar och förpliktelser, omgivningen samt värderingar, övertyglelser, seder och bruk. Deltagarnas upplevelser sattes in under respektive passande krav i dagligt liv.

Bakgrund: Multipel skleros [MS] är en neurologisk kronisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Det finns olika former av sjukdomen som har skilda sjukdomsförlopp men har några gemensamma symtom såsom trötthet, balanssvårigheter, stelhet och inkontinensbesvär. I Sverige är ungefär 17,000 svenskar som har fått diagnosen MS, sjukdomen drabbar fler kvinnor än män. Syftet: Syftet med studien är att belysa hur Multipel skleros påverkar individer i Det dagliga livet och hur en sjuksköterska kan hjälpa till i omvårdnaden. Metod: En allmän litteraturstudiebaserad på 11 kvalitativa vetenskapliga studier som analyserats och sammanställts till ett resultat.

Bakgrund: När en person drabbas av stroke påverkas även anhöriga. I samband med utskrivning får anhöriga ofta bli vårdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utsträckning påverkats av stroken behöver de stöttning i Det dagliga livet. Anhöriga blir nu vårdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förändring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vårda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en västerländsk kultur. Antonovskys salutogena modell, känsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i två teman; förändringar i familjerelationen och förändringar i det egna livet.

Uppsatsens syfte är att undersöka människors förhållningssätt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger på fältarbete som genomfördes där under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan påverka människan samt musikens funktioner i Det dagliga livet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika ålder, kön, och bakgrund från St.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 77 till 84 år. Analysen genomfördes sedan utifrån en innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas dagliga aktiviteter har förändrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför färre aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de är mer begränsade till att utföra aktiviteter i hemmet.

Bakgrund: När en person drabbas av stroke påverkas även anhöriga. I samband med utskrivning får anhöriga ofta bli vårdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utsträckning påverkats av stroken behöver de stöttning i Det dagliga livet. Anhöriga blir nu vårdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förändring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vårda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en västerländsk kultur. Antonovskys salutogena modell, känsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i två teman; förändringar i familjerelationen och förändringar i det egna livet.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, även om dödligheten minskat kraftigt de senaste årtiondena. Både ålder för insjuknande och antalet dödfall har sjunkit successivt genom åren. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den forskning som fanns gällande hur män och kvinnors liv påverkades efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på upplevelser, hantering och livskvalitet. Metod: Som metod nyttjades Goodmans 7-stegsmodell.

?Bara du har hälsan är allting bra.? Stämmer detta? Hälsa har länge betraktats som avsaknad av ohälsa, men inkluderar i dag begreppet livskvalitet. Nöjdhet med livet består av många komponenter, tre som nämns ofta är ekonomi, sysselsättning och det sociala livet. Denna studie ämnar utröna hur sambanden ser ut mellan hälsa och nöjdhetsområdena ekonomi, sysselsättning samt det sociala livet. En enkätstudie utfördes på 98 studenter som skattade sin hälsa och nöjdhet.

Den dagliga kontakten mellan föräldrar och pedagoger är en betydelsefull del i förskolans verksamhet. Barn vistas större delen av dagen på förskolan och det är därför viktigt att pedagoger och föräldrar möts för att byta information om vad som sker, både i förskolan och i hemmet.Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger och föräldrar upplever den dagliga kontakten. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger samt fyra föräldrar vars svar vi sedan analyserat mot de teorier vi lyft fram. Materialet har diskuterats och analyserats utifrån våra frågeställningar.Vårt resultat visar på att båda parter uppfattar det dagliga mötet som viktigt. Pedagogerna hävdar att dialogen med föräldrarna är betydelsefull och bör vara löpande, vilket påvisas i resultatet.

Fibromyalgi är en sjukdom där patienterna ofta blir misstrodda och vi ville som blivande sjuksköterskor ta reda på mer om deras upplevelser för att bättre kunna bemöta dem i hälso- och sjukvården. I Sverige beräknas ca 3-5 % ha sjukdomen som till 90 % drabbar kvinnor men det kan vara så att fler män än vad som framkommer har sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva mäns och kvinnors upplevelser av hur Det dagliga livet påverkas av fibromyalgi och identifiera eventuella skillnader mellan deras upplevelser. Metoden som användes var en litteraturstudie med 13 artiklar som analyserades induktivt. För att få fram dessa artiklar gjordes sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och via manuell sökning i referenslistor.