Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området.Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området.Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande.

De traditionella produktionsmetoderna av bostadshus leder ofta till fel och kvalitetsproblem iform av t ex fukt- och mögelskador som bland annat orsakas av byggfukt. Ett sätt att kommaåt dessa problem kan vara att industrialisera byggprocessen. Syftet med föreliggande studie äratt ge svar på vilka för- och nackdelar det finns med att industrialisera produktionen avsmåhus. Metoden som har använts för studien är intervjuer med öppna frågor till sammanlagttre företag inom hustillverkning med volymelement. Datainsamling har skett genom enlitteraturstudie som har pågått under större delen av arbetet.Industrialiseringen av bostadsbyggandet är inget nytt fenomen utan har skett successivt underhela 1900-talet och har sin början redan under slutet av 1700-talet.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk. Problematiken i lagtextens definition av vad som är estetiskt tilltalande beror mestadels på att det är ett mycket svårdefinierat begrepp till skillnad från vad en byggnad och ett konstverk är.

Vid Gullmarsfjordens strand, utanför Lysekil, ligger Holma gård. Ett stycke från gården ligger ett hus med en trädgård. Fram till 1960 bodde två systrar Anna och Fanny Pettersson här. Systrarna var mycket intresserade av trädgård och hade själva en trädgård full av fruktträd som plommon, päron, äpple och persika. Här fanns bärbuskar av alla de slag och även, för denna klimatzon, det lite ovanligare valnötsträdet och fikonträdet.

Trots att hemlöshet funnits länge i Sverige började den uppmärksammas ordentligt först i slutet på 1980-talet. Trots detta har denna form av utsatthet inte tillräckligt belyst de utsattas röster, speciellt kvinnors, blir ofta inte hörda. En av orsakerna till denna brist är att åtgärdsprogram får mer fokus än klienten. Konsekvensen är att fokus blir djupt normativt och inriktat mot att reglera beteende. Denna fallstudie grundar sig på den dubbla utsatthet som det innebär att vara kvinna och hemlös, nämligen att hemlöshet hos kvinnor är mindre synligt än hos män vilket bland annat leder till mörkertal.

Detta examensarbete berör värme och ventilation inom arkitekturen. Examensarbetet kommer att visa hur värme- och ventilationssystemen sett ut och utvecklats med tidens gång. Med hjälp utav framtagen information kommer tre koncept att skapas som resultat av att ha kombinerat olika konceptframtagningsmetoder. Målet är att komma fram till en slutsats om hur det optimala huset bör se ut för att värme- och ventilationssystemet ska vara lätt att underhålla och använda samt vara så pass energieffektivt som möjligt samtidigt som det fullgör sitt syfte. För att få ett bra resultat så uppmärksammas alla möjliga faktorer som på större eller mindre skala har inverkan på systemen.

Av vår uppdragsgivare SOMAS i Säffle har vi fått uppgiften att konstruera ett bottenlock till kalottventil DN500 PN25. Vårt mål med arbetet är att minimera vikt och bearbetnings kostnad för locket. Materialet består av CF8M enligt Amerikansk standard.[2] Locket ska godkännas enligt SS-EN 13445-3:2002.[1] För FEM-analys används bilaga C design by analysis. [1]Locket ska analyseras i 3 lastfall.  Täthetsprovning av sätet, påverkar locket med en radiallastTryckprovning, påverkar locket med en övertryckslastDrift baklänges, både radiallast och inre övertryck Med utgångspunkt från kalottventil DN500 PN10, som har identisk axel och kalott, analyserades locket till DN500 PN10 i Abaqus med övertrycket 25bar. Där locket inte uppfyllde kraven sattes stödfjädrar för att styva upp locket.

Denna studie fokuseras på handledarens roller inom Fontänhuset och grundar sig på handledarens perspektiv. Syftet med denna studie är att få en bred förståelse inom handledning på Fontänhuset och hur handledarnas roll ser ut i den dagliga verksamheten. För att få en bättre förståelse tänker vi utgå ifrån våra tre huvudfrågeställningar som är: ? Vilken form av handledning sker på Fontänhuset? ? Vad är handledarens roll inom en verksamhet som bedrivs av medlemmar? ? Hur fungerar relationen mellan handledarna och medlemmarna inom Fontänhuset utifrån handledarnas perspektiv? Studiens empiriska material bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med handledarna från Fontänhuset samt även av observationer, litteraturforskning och en presentation av utvald tidigare forskning inom området. Uppsatsens teoretiska ram utgörs av rollteori, maktteori och begreppen handledning och relationer.

I denna rapport görs en kostnadsjämförelse mellan två olika ytterväggars fasader. Den ena väggen är en träyttervägg med träfasad, och den andra väggen är en betongyttervägg med betongfasad. Båda fasaderna är ytbehandlade med akrylatfärg. Väggarna antas placerade på ett småhus i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Detta hus antas ligga i ett skyddat läge, därför kan klimatpåverkan antas vara normal.

Akademiska Hus owns and manages the university facilities in most university towns in Sweden. Bilbergska house in Örebro was built in 2008 by Akademiska Hus, and designed by White Architects. Today's buildings must meet accessibility requirements determined by Swedish Board of Housing, and it is the developer who must ensure that they are fulfilled. Swedish Board of Housing requirements are often vaguely written and interpretation space is large.This report aims to investigate how much of the requirements which are set towards the University and landlord Akademiska Hus are being achieved. This is done by studying the requirements that are set.

Eftersom miljöarbetet är i fokus och miljömålen, om att minska den totalaenergianvändningen i bostäder med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år2050, behövs förenklade verktyg för framtagande av energibesparande åtgärder försmåhus (Boverket, 2007a). Verktygen bör vara användarvänliga såväl för ?folk ibranschen? som fö småusäare.Problemet med de flesta av dagensenergiberäkningsmodeller och programvaror är att det krävs specialiserade kunskaperinom området byggfysik samt mycket byggnadsteknisk information om det aktuellahuset. Som småhusägare med mindre byggnadsteknisk kunskap är det ofta dyrt och kanta lång tid att få kostnadseffektiva förslag på energibesparingsåtgärder för sitt småhus.För att förenkla framtagandet av energibesparingsåtgärder för småhus behövs ettlätthanterligt verktyg!En förenklad beräkningsmodell som bygger på statistiska värden har tagits fram.Beräkningsmodellen är tänkt att tillämpas i en programvara som syftar till att underlättaarbetet vid framtagande av kostnads- och energieffektiva åtgärder för småhus.Beräkningsmodellen är uppbyggd i tre steg. I modellens första steg beräknas, utifrånstatistiska värden och beroende av användarens indata, småhusets energianvändning.Andra steget är ett beräkningssteg som endast är aktivt då brukaren har tillgång till enenergideklaration.

Målet med detta examensarbete är att ta fram en lösning som gör det möjligt att utforma fönster och bostadshus i olika stil och fortfarande kunna bygga enligt energihusprinciper. En röd stuga med vita knutar och fönster som ser likadana ut i alla väderstreck är ett exempel. I lågenergihus är väggar, golv och tak mycket väl isolerade, de har ett mycket lågt U-värde. Fönster och dörrar, som har ett jämförelsevis högt U-värde, bryter detta klimatskal, vilket gör dem till kritiska punkter för energiläckage. Fönster ger upphov till önskade och oönskade energiflöden, till exempel dagsljus, värmeförluster, strålningsvärme och luftutbyte. I energihus är det särskilt viktigt att kunna kontrollera dessa flöden för att uppnå komfort och minimera energiförlusterna. Arbetet resulterade i IsoSol, en utvändig jalusi som rullas upp ovan fönstret och döljs i väggkonstruktionen när den inte används.

Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen.

Detta examensarbete handlar om utformning av ett kvarter som är gjort på uppdrag av Peab Sverige AB. Kvarteret Negern ligger i Tingvallastaden i centrala Karlstad och idag finns på platsen en gammal tryckeribyggnad och parkeringsgarage. Området gruppen utformat är 2600 m2 stort och skall inrymma ett 60-tal lägenheter. Målgruppen för arbetet är hushåll med två personer, därför kom det att bli tvåor och treor i alla plan utom i det översta där det kommer att vara två fyror.Arbetet resulterade i två punkthus (se figur 1) om åtta respektive nio våningar i varje och ovanpå dessa en stor takterrass. Fasaderna består av ljus puts och bottenplan av granitplattor, för att ge tyngd åt byggnaderna och för att motverka klotter.På innergården finns det bland annat fontän, grill och lekplatser.