Den bebyggda miljön förändras och utvecklas ständigt. De byggnader och strukturer som under åren redan har hunnit försvinna är det lättar att finna värden i, brister och konflikter i historiska ideal är enklare att förbise jämfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbeståndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordåren i Sverige är i dagsläget i behov av renovering och förnyelse, i många fall även de kringliggande utemiljöerna. Det är stadsstrukturer som under åren från det att de byggdes fått utstå mycket kritik angående framförallt de levnadsmiljöer som återfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjänt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa områden kan slå rot ytterligare. Syftet med detta kandidatarbete är att genom analys av Norra Fäladen visa på befintliga kvalitéer, värda att bevara och hur dessa kan förstärkas med nya tillskott till området, samt att föreslå möjliga åtgärder för konstaterade brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för förnyelsen av Norra Fäladen i Lund, ett bostadsområde byggt under rekordåren.

Arbetet handlar om skillnaden i reception och erfarenhet i betraktande av landskap, endera som illusorisk bild och som mer erfarenhetsmässig upplevelse av landskapskonsten. Denna frågeställning behandlar den illusoriska bildens övergång till installation och platsspecifika konstverk ute i dess kontext. Jag behandlar rum, ram, plats och betraktarens positionering inför och med konstverket inom detta tema. Där jag undersökt villkoren för vilka erfarenheter man får av konstverket som endera illusoriskt och även som processbeskrivning. Det didaktiska syftet är att eleverna ska få möjlighet att undersöka närvarons platsspecifika betydelse för konstverket.

Har riten en djupare mening, ett arv vi bär med oss och känner ett undermedvetet behov av? Kan riten ge oss tröst? Vad har riten för betydelse för oss?I mitt examensarbete har jag undersökt hur vi genom riten reflekterar och knyter an till erfarenheten av att vara människa. Jag har tittat på om riten finns i vår vardag, utan att vi ser den. Kan de olika upprepande och igenkännande handlingar i ett hem ge oss den trygghet som en rit kan ge? Riten kännetecknas genomkontinuitet, igenkänning, tillhörighet och tröst.

Vi blir allt fler äldre i samhället och studier inom äldreomsorgen har visat att undernäring är vanligt bland de äldre. En faktor som kan motverka undernäring är en förbättrad måltidsmiljö. Vid forskning angående måltidsmiljön har tidigare studier visat att samma maträtt upplevs olika beroende på vilken miljö den förtärs i. Studier har även visat att måltidsmiljön kan påverka energiintaget hos de äldre. Inom viss måltidsforskning (framför allt vid Grythyttans Akademi) bedrivs forskning kring de fem aspekterna.

?Claiming the right to space? is an argument frequently used by street artists for justifying illegal art in the public space. The public city space as a room of democracy and right to free speech is by some people considered threatened by commercial interests, and street art has become a way to demonstrate disapproval towards this. Street art is illegal and often anonymously performed in our cities. It developed in the late 1970s from the urban graffiti scene in America, and has therefore a lot in common with the graffiti movement.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

I Stockholms södra skärgård ligger Utö. Med sin prägel av skärgård och f.d. gruvbyggd är detta en väldigt karaktäristisk miljö. Detta ska även prägla den nya minneslund som kyrkan är i behov av. Minneslunden är ett meditativt rum.

Bakgrund Sedan år 2011 har Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Kost & Näring använt FAMM - modellen (the Five Aspect of Meal Model) för att utvärdera en måltidsverksamhets arbete med att optimera kundens/patientens måltidsupplevelse. FAMM - modellen betraktar måltiden som en helhet utifrån rummet, mötet, produkten, styrningssystemet och atmosfären. Dock finns det få studier där personalens upplevelser av att arbeta utifrån denna modell har undersökts. Landstinget i Kronoberg har arbetat utifrån FAMM - modellen sedan år 2012 och fått utmärkelser för sitt framgångsrika arbete.Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka upplevelser av arbetet med patientmåltiden hos köks- och omvårdnadspersonal inom landstinget i Kronoberg.Metod Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med köks- och omvårdnadspersonal inom landstinget i Kronoberg. Till hjälp vid intervjun användes en halvstrukturerad frågeguide.

Bakgrund: Isoleringsvård är idag vanligt förekommande på infektionsavdelningar och andra somatiska vårdavdelningar. Det finns olika former av isoleringsvård, då det kan vara att man är bärare av en resistent bakterie och behöver vårdas i isolering för att skydda andra eller i form av skyddsisolering vid exempelvis nedsatt immunförsvar. Oavsett anledning är det en vård som innebär strikta restriktioner gällande hygien och där patienten är bunden till att vara inne på rummet, i isolering. Kontakt med andra kan därför reduceras, då onödig brytning av isolering bör minimeras.Syfte: Syftet var att belysa patienternas erfarenhet av vårdpersonal vid isoleringsvård på en somatisk vårdavdelning.Metod: En systematisk litteraturöversikt gjordes baserat på 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen gjordes med sin grund i Friberg, (2012).Resultat: Flertalet av patienterna hade erfarenheter kring hur viktiga vårdpersonalen var under deras isoleringsvård.

Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Målet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrån unga kvinnors syn. Vi vill även undersöka diverse strategier som används för att hantera situationer som känns mindre trygga. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där åtta unga kvinnor i åldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad är en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvällstider utan sällskap. De unga kvinnorna använde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.

Studien belyste pedagogers upplevelser av ljudmiljön i förskolan samt hur de säger sig planera och organisera den pedagogiska verksamheten för att främja en god ljudmiljö. Studien var angelägen på det vis att det är viktigt att pedagoger inkluderar ljudmiljön i verksamheten och ser till att den inte utgör ett hinder för barns lärande och utveckling. En medvetenhet om det pedagogiska uppdraget är en viktig del, så att barn och pedagoger inte exponeras för skadligt ljud mer än nödvändigt. Förskolan ska erbjuda barnen en verksamhet där barn och pedagoger trivs och mår bra tillsammans. Därför är det betydelsefullt att arbetet kring ljudmiljön hålls levande.

Denna studie syftar till att undersöka mottagningsmiljön i några av socialkontorens väntrum inom Göteborgs Stad och hur utformningen av miljön påverkar mötet mellan klient och det myndighetssystem som socialtjänsten utgör. Studien granskar väntrummens utformning och interiör samt interaktioner mellan besökare och myndighetsutövare genom deltagande observation. Analysen sker med hjälp av ett reflexivt förhållningssätt till kunskapsframställning där empiri och slutsatser tolkas genom en abduktiv ansats. Fältstudierna baseras på en mikroetnografisk metod som genomfördes under åtta dagar, varav sex dagar ägnades åt djupstudier på tre utvalda socialkontor. Analys och resultat tolkas genom teorier om makt, skam och stigma.

Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnärlig praktik kan formuleras och utvecklas. Uppmärksamheten vänds mot elevens konstnärliga arbetsprocess där det reflekterande förhållningsättet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnärliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att använda sig av olika färdigheter, metoder och samarbetsförmågor. Utifrån frågeställningen ? Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och få kunskap om den konstnärliga arbetsprocessen?? har en workshop genomförts på en gymnasieskola i Stockholm.Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lärande, (PBL) vilket baseras på både individuellt och gruppbaserat arbete.Min empiri består av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten.

Syftet med denna studie att ge en bild av hur pedagoger på två I Ur och Skur förskolor ser på samt uppmärksammar olika språk- och samtalssituationer på förskolan utomhus och inomhus. Frågeställningarna innefattar pedagogernas syn på förutsättningar för språk och samtal utomhus och inomhus på förskolan samt vilka faktorer som påverkar användandet av inne- och utemiljön. Fem intervjuer på två I Ur och Skur förskolor har genomförts. Vidare genomfördes en observation i skogen av olika samtal, mellan barnen och mellan pedagogerna och barnen på en I Ur och Skur förskola. I analysen har Vygotskijs teori om det sociala lärandets betydelse för språket samt Deweys teori om erfarenhetens betydelse använts.I studien framkommer att pedagogerna är medvetna om rummets betydelse och att de använder sig av denna vetskap i arbetet med barnen.