Det här är en kvalitativ studie som undersöker och belyser unga kvinnors resonemang kring sexuellt våld. Utifrån detta har vi studerat hur unga kvinnor uppfattar begreppet sexuellt våld, vilka attityder och värderingar det framkallar, hur de upplever att mäns våld mot kvinnor påverkar deras vardagliga beteenden och känslor. Samt hur de resonerar kring upplevelser av sexuellt våld. För att göra detta möjligt har vi genomfört två stycken fokusgruppsintervjuer där grupperna utgjort en grupp med fyra stycken artonåringar och en grupp med tre stycken tjugosexåringar. Resultaten visar att uppfattningen hos respondenterna är att sexuellt våld handlar om ett gränsöverskridande och en historisk syn på mäns makt i samhället.

Sammanfattning  Författare (Tillnamn, förnamn)                                                                                                                 Årtal                    Unis, Brian                                                                                                       2010             Arbetets titel Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomarOpublicerad uppsats för magisterexamen.                                                                                                Sidoantal (tot)               Karlstad: Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.           Avdelning för samhällsvetenskap Social omsorgsvetenskap                                                                    47               Examensarbete 15 hp i Magisterprogrammet Hälsofrämjande arbete, folkhälsoarbete och socialt förändringsarbete i lokalsamhället. Bakgrund: Attityder till sex och sexuellt beteende särskilt hos ungdomar har genomgått stora förändringar de senaste åren med ökning av sexuellt transmitterade infektioner (STI), i synnerhet klamydia i ungdomsgruppen och oönskade graviditeter. Många studier visar att det inte finns något samband, en del studier visar ett svagt samband och några studier visar ett positivt samband mellan självkänsla och sexuellt riskbeteende. Syftet: Syftet med studien var att beskriva självkänsla och sexuella vanor hos gymnasieungdomar. Ett annat syfte var att undersöka attityder, normer och self-efficacy i relation till ungdomars sexuella beteende. Metod: Studiens design var en tvärsnittsstudie. Tre mätinstrument har använts för att studera bassjälvkänsla (Basic Self-Esteem Scale, kort version), förtjänad självkänsla (Earning Self-Esteem Scale, kort version) och faktorer som påverkar sexuellt riskbeteenden (Sexual Risk Behaviour Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS).

Konfliktrelaterat sexuellt våld är ett fenomen som fått stor internationell uppmärksamhet under de senaste två decennierna. Det har talats om passiva och sårbara kvinnor som brutalt våldtagits av uniformklädda män. I realiteten drabbas dock även män och pojkar av sexuellt våld och våldtäkt, likväl gör sig kvinnor och flickor skyldiga till sexuella övergrepp i konflikter. UN Action är det internationella organ som FN använder för att kordinera sitt arbete mot konfliktrelaterat sexuellt våld och denna uppsats syftar till att analysera UN Action:s diskursiva representationer av förövarna och offren. Dessa representationer diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning som har dekonstruerat de hegemoniska representationerna av det konfliktrelaterade sexuella våldets förövare (män) och offren (kvinnor), samt påvisat andra kontignenta diskursiva representationer; så som ?män och pojkar som offer? samt ?kvinnor och flickor som förövare?.

Bakgrund: Sexuellt utnyttjade kvinnors fysiska och psykiska hälsa påverkas både kort- och långsiktigt av det sexuella övergreppet. Bland annat uppges problematik som ofrivillig barnlöshet, skador i underlivet, samt känslor av utsatthet, hjälplöshet, ångest och skuld. I studier framkommer att endast en mindre andel sexuellt utnyttjade kvinnor söker vård direkt efter övergreppet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sexuellt utnyttjade kvinnors upplevelser av övergreppet, bearbetningsprocessen och vården. Metod: En allmänt beskrivande litteraturstudie grundad på nio kvalitativa artiklar, som behandlade sexuellt utnyttjade kvinnors upplevelser.

Sexuellt våld förekommande i konfliktområden drabbar så väl kvinnor som män. Dock råder en situation då de drabbade männen faller i skuggorna i nyhetsrapporteringen och de drabbade kvinnornas röster ljuder starkare. Syftet med uppstasen är att undersöka nyhetsrapporteringen i sex olika internationella nyhetsmedier för att utreda hur det sexuella våldet mot män i Demokratiska Republiken Kongo framställs. Undersökningen har en teoretisk ansats i ett genusperspektiv kopplat till manlighet. Det analytiska ramverket som valts att användas är en kvalitativ  textanalys..

Arbetets titel är Pedagogers syn på normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser på normer och normbrytande beteende i förskolan. Frågorna är; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen på normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollärare och barnskötare. Syftet med undersökningen är att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende.

Syftet med arbetet är att undersöka på vilket sätt elever kan hamna under ett destruktivt inflytande av religiösa rörelser av manipulativ art (RRM - eller ?sekter? som de ofta benämns i vardagslag), samt skolors beredskap för att hantera sådana situationer. Elever kan söka sig till sådana rörelser av flera olika anledningar: för att finna svar på sina frågor om livet; vid livskriser; eller att bara som en följd av sökandet efter ro i det dagliga livet. Ett vidare syfte med uppsatsen är dra pedagogiska och didaktiska slutsatser när det gäller religionsundervisningens möjligheter att motverka ett sådant destruktivt beroende. Genom att ge eleverna större insikt eller kunskap står de bättre rustade mot värvningsförsök från RRM grupper. Uppsatsen redogör i en litteraturöversikt för de viktigaste dragen i RRM, för att sedan analysera ett material av tre olika typer av intervjuer.

I denna uppsats undersöks sexualbrottet sexuellt ofredande som det stadgas ansvar för i 6 kap 10 § BrB. Lagrummet jämförs med de närliggande brotten ofredande enligt 4 kap 7 § BrB och förolämpning enligt 5 kap 3 § BrB, som kan komma att aktualiseras vid fastställande om brott för sexuellt ofredande föreligger. I denna uppsats konstateras att med sexuellt ofredande menas en handling där gärningsmannen har ett uppsåt till gärningsbeskrivningen men också att gärningsmannens handlande varit till för att reta eller tillfredställa sin sexualdrift. Det sistnämnda kravet saknas vid blottande, där det räcker att handlingen varit ämnat att väcka obehag. Vid en jämförelse med de närliggande brotten ofredande och förolämpning kan konstateras att om syftet tillika uppsåtet inte faller inom tillämpningsområdet för sexuellt ofredande, kan ansvar för gärningsmannens handlande sökas enligt rekvisiten för ofredande men även i vissa fall enligt rekvisiten för förolämpning Det kan här uppstå svåra gränsdragningar där samma handling eller ordval kan bedömas enligt olika lagrum, eller anses helt falla utanför brottsbalkens tillämpningsområde.I denna uppsats argumenteras att gällande rätt inte är tillfredställande och att ett tillägg till gällande rätt kan anses vara motiverat..

Kondomanvändning vid sexuella kontakter har en betydande roll för att hindra utbredningen av sexuellt överförbara sjukdomar. I föreliggande studie har fokus legat på att undersöka högskolestudenters attityder till kondomanvändning. För att finna svar på frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning på den utvalda högskolan. Totalt deltog 287 studenter som besvarat enkäten vilken bestod av frågor kring kondomanvändning vid sexuellt umgänge med sin partner samt vid tillfälliga sexuella relationer. Resultatet från enkätundersökningen har sammanställts och analyserats statistiskt.

Forskning visar att sexuellt våld är särskilt svårt för både utsatta och behandlare att närma sig och de flesta får ingen professionell hjälp för sin utsatthet. Särskild brist på kunskap verkar prägla området sexuellt våld i parrelationer. Syftet med denna studie är att undersöka hur behandlares känslomässiga upplevelser i arbetet med sexuellt våld påverkar behandlingsarbetet med personer som har utsatts för eller utövat våld i parrelationer. Genom intervjuer med behandlare som arbetar specifikt med våld i nära relationer, och därmed kan antas möta många som både utsätts för och utövar sexuellt våld i parrelationer, kan studien bidra till att belysa en del av de utmaningar och svårigheter som arbetet med sexuellt våld kan föra med sig.Studien visar att sexuellt våld är ett område som kan väcka negativa känslor hos behandlarna. De som arbetar med utsatta talar något mer om psykisk smärta och vanmakt, medan ilska och skam framför allt nämns av de som arbetar med förövarna.

Sexuellt våld är ett ämne som sällan lämnar någon oberörd. Hur vi talar om sexuellt våld förändras över tid. Denna kvalitativa intervjustudie vill genom dialogisk och tematisk narrativ analys lyfta rösterna från kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Utifrån en teoriram bestående av socialkonstruktionistiska teorier och feministiska teorier analyseras kvinnornas berättelser om det våld de utsatts för och dess konsekvenser. Studien belyser hur kvinnorna genom berättelser konstruerar sin identitet, men också vilka konsekvenser de beskriver att våldet fått för hur de upplever sina livsvillkor.

The aim of this study was to examine if biological early maturing girls and girls that percieved that boys treated them as older than they actually where drank more alcohol, were more delinquent, had more romantic relationships and sexual intercourse. Our data was collected from seven schools in Sweden. Significant relationships where found between early maturation and all four dependent variables. Significant relationships could also bee seen between how girls perceived that boys treated them and alcohol use, romantic relationships and sexual intercourse. For two of our dependent measures we found week interaction effects, for girls biological maturation and there perception of how boys treated them according to there age.

Honlig reproduktion är ett brett och komplicerat ämne. I detta arbete analyseras läror och teorier om honan och hennes reproduktion i ett försök att se närmare på de detaljer som påverkar olika aspekter på att vara hona. Arbetet delas upp i olika avsnitt som fokuserar på de olika faktorerna genetik, fysiologi och beteende. Även embryonal utveckling kommer att belysas, då tillväxten och omhändertagandet av avkomman påvisar tyngden av samverkan mellan de ovan nämnda faktorerna. Trots att väldigt få konkreta svar existerar i nuläget är de många teorierna en utmärkt utgångspunkt för att förstå vikten av beteenden, strategier, fysiologi och genetik inom olika arter för deras framgång under utvecklingen..

Många av de ungdomar som är sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbättrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstå-else gällande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den påverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i åldern 13-17 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där 19 veten-skapliga artiklar granskades.

Detta är en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt. Syftet med studien har varit att, med hjälp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rådande diskurser gällande kön och sexualitet som präglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?gränslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang används inom det sociala arbetet gällande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet är baserat på två öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar på en statlig institution där unga tjejer och kvinnor är omhändertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör området kön och sexualitet.