Denna studie genomfördes i syfte att jämföra grupp- med Internetbaserad KBT-behandling vid lätt till måttlig depression. Totalt inkluderades 69 personer i studien. Dessa randomiserades till grupp- eller Internetbaserad behandling. Beroendemåtten för depression Hamilton, MADRS-S, BDI användes vid f ör- och eftermätning. En mixed design 2 x 2 ANOVA med en mellangruppsfaktor (live vs Internet) och en tidsfaktor (före och efter behandling) genomfördes för varje beroendemått.

Vårdprogram för höftfraktur har tidigare använts vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.  Höftspår är en ny process och målet är att underlätta flödet genom hela vårdkedjan.Syfte: Syftet är att studera hur Höftspår har påverkat omvårdnaden inom områdena; smärtskattning, smärtbehandling, vårdtid, förekomst av hudinspektion samt förekomst av trycksår hos patienter med höftfraktur, i jämförelse med Vårdprogram för höftfraktur.Metod: Journalgranskning utfördes med en retrospektiv, deskriptiv och komparativ design. Urvalet utgjordes av 30 patientjournaler i grupp I, före införandet av Höftspår, och 30 patientjournaler i grupp II, från införandestart för Höftspår. Inkluderade patientjournaler var diagnosgrupp höftfraktur, >60 år, ankomst till akutmottagning med ambulans, bedömas av läkare som operationsfall med inläggning på samma sjukhus. Av de 30 granskade patientjournalerna i grupp II var inklusionskriteriet även fascia-iliaca blockad.Resultat: Resultat som framkom var kortare vårdtid på akutmottagning och en minskning i administrerad opiat.

Åldrandet medför sociala förändringar för äldre människor. Förluster av roller och viktiga personer i den äldres liv samt fysiska förändringar inverkar på hur den äldre upplever sin sociala tillvaro. Samhället har en skyldighet att erbjuda den äldre de verktyg som behövs för att uppnå välbefinnande i åldrandet. För den äldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjänsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som påverkar den äldres upplevelser kring det sociala åldrandet inte innefattar några kollektiva upplevelser.

"? en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov".Så definieras enligt Brundtlandkommissionen begreppet hållbar utveckling. Det handlar om att företag låter balansera ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor i sin verksamhet. Tre ansvarsområden som på senare tid kommit att spela en allt mer betydande roll i såväl företag som samhälle. I Sverige lyder våra statligt ägda bolag under direktiv att redovisa sitt beaktande av ovanstående ansvarsområden i form av en hållbarhetsredovisning vilken dessutom ska kvalitetssäkras av oberoende tredje part.Studien syftar till att beskriva och förklara vilka upplevda fördelar ovanstående direktiv frambringar.

Bakgrund: Målet med föräldrastöd i grupp är att det ska vara en stödjande miljö, att föräldrarna finner trygghet och utvecklar kunskap, får möjlighet till socialt nätverk och att alla har möjlighet till ett likvärdigt stöd. I Göteborg utvecklades år 2008 ett kursmaterial till stöd i föräldragrupp som innehåller en powerpointpresentation med olika ämnen, film, bilder och underlag till diskussion. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera föräldrarnas uppfattning av stöd i föräldragrupp. Syftet var även att analysera hur nuvarande powerpointpresentation och stödet i föräldragrupp kan utvecklas. Metod: Metoden som använts var kvantitativ och kvalitativ analys av enkätdata.

I vår kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på barnens artkunskap vad gäller djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om djur än om växter.

Syftet med mitt examensarbete var att göra en kvalitativ studie för att se om elevernas säkerhet i att tala inför grupp kunde öka genom medvetna och planerade talövningar. Jag genomförde undersökningen i en årskurs fem där klassläraren på min önskan valt ut fyra elever vilka jag kunde koncentrera min studie på. De utvalda leverna intervjuades vid två tillfällen, första och sista veckan av in vfu-tid. Hela klassen arbetade regelbundet under sex veckor med talövningar som efterhand blev mer avancerade för att avsluta med ett enskilt framförande inför hela klassen. Under hela mitt utvecklingsarbete förde jag dagboksanteckningar samt gjorde observationer på de fyra försökspersonerna som efter varje talövning fick svara på frågor i en personlig loggbok.

Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolår 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra räknesätten representerade då elever har olika förmågor att knyta an olika räknesätt. I studien undersöktes även om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att använda en enkät där eleverna skrev räknehändelser till givna aritmetiska uppgifter med utgångspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer än hälften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur tiden organiseras kring perioden runt frukost inom barnomsorgen. Utifrån detta ställdes fråga om vad som styr tiderna för frukost till personalen samt en fråga till vårdnadshavare hur deras barn tas emot under frukosttiden. Ämnet undersöktes i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie vilken genomfördes med hjälp av sociala media. Webbenkäter delades ut till en grupp pedagoger, till en grupp föräldrar samt i en vanlig statusuppdatering på Facebook. Empirin samlades in genom Google Drive och bearbetades i kalkylprogrammen Excel 2013 och SPSS version 20.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Gruppundervisning för piano är en ovanlig företeelse och är därför intressant att undersöka. Traditionellt har pianoundervisning, på grund av olika faktorer, skett individuellt.Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fem instrumentallärare, fyra i piano och en i gitarr, och nio pianoelever. Förutom intervjuer har tre ostrukturerade, naturalistiska observationer genomförts i tre grupplektioner för piano. Pianoelever från respektive lektion har intervjuats.Gitarrundervisning har en längre tradition av undervisning i grupp och det var därför givande att undersöka om det finns likheter mellan gruppundervisning för de olika instrumenten.I undersökningen framkommer att det finns många fördelar och få nackdelar med gruppundervisning. Fördelar med gruppundervisning är att det av pianoeleverna uppfattas som roligare och mer socialt än enskild.

Hypokondri eller hälsoångest är ett syndrom där individen tror sig vara drabbad av en allvarlig sjukdom. Ångesten och de beteenden som följer blir oftast så pass problematiska att individen får betydande funktions-nedsättningar. Kognitiv beteendeterapi har i internationella studier visat på mycket goda effekter vid behandling av hälsoångest. Föreliggande pilotstudie hade i syfte att i samarbete med Karolinska sjukhuset dels ta fram och preliminärt utvärdera en självhjälpsmanual för KBT vid hälsoångest och dels att undersöka ifall KBT i grupp kan ge indikationer på effekt vid behandling av hälsoångest. Studien var utformad som en inomgrupps pretest- posttestdesign med baslinjemätning.

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgångspunkter och använda teorier är makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benämna motståndarna till intersektionalitet; särsektionalitet. Metoden bygger på den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda på teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Slutbetänkande av Diskrimineringskommittén och låter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras två huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som är för en sammanslagning och en särsektionell diskurs som är mot en sammanslagning.

Bakgrund och problemUnder de senaste åren har antalet börsnoterade småbolag ökat markant. Nya småbolag noterasi förstahand på någon av de mindre börslistorna, NGM Equity eller Aktietorget. Främstaanledningen till att mindre bolag väljer att börsnotera sig är för att få tillgång till riskkapital.Befintliga värderingsmodeller är anpassade och formade efter kriterier som småbolag inte kanuppfylla. De största problemen vid värdering av småbolag är att de har kort historisk, oftanegativt kassaflöde, unik produkt och därmed dålig informationstillgänglighet.SyfteFörfattarna vill klarlägga de problem som uppstår när mindre bolag värderas. För att tydligtillustrera problemen för läsaren genomförs en värdering av ett stort bolag för att visa vilkaskilda förutsättningar småbolag och större bolag har vid företagsvärdering.

Studiens problemområde handlar om konflikthantering och är en undersökning som behandlar hur sju lärare förhåller sig till fenomenet ute på fältet. Urval av ämnet konflikthantering valdes eftersom det ses en relevant för läraryrket, med anknytning till tidigare erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen och tomrummet i teoretiska kunskaper i hur lärare skall hantera konflikter i utbildningen. Syftet med studien är att ta reda på om det används några eventuella konfliktmodeller i skolan utifrån lärares uppfattningar och beskrivningar om hur de hanterar konflikter. Studiens tillvägagångssätt att samla material på är den kvalitativa ansatsen enkätundersökning. Fem grundskolor i Västra Götaland kontaktades genom email, lärarnas skriftliga svar kommer att diskuteras utifrån tidigare forskning.