Vi har i vår uppsats funnit att den verkliga situationen för ett Destinationsutvecklingsorgan som är i ett initialt skede av en eventsatsning är komplexare än vad den normativa teorin beskriver. Vår fallstudie påvisar tydligt att Destinationsutvecklingsorgan inte alltid har strategier, mål och visioner för Destinationsutveckling eller för hur de ska gå till väga i ett eventbeslut. Våra resultat tyder på att de som inte har några strategier som kan ligga till grund för sådana beslut styrs av irrationella ad hoc-beslut. För Region Skåne anser vi att det var ?Chansen? som var det primära motivet till att satsa på America?s Cup.

Syfte: Syftet är att göra en redogörelse av förutsättningar för Destinationsutveckling genom en film. I den här redogörelsen kommer vi att testa valda teorier på Öland.Metod: Vi valde att utgå från en deduktiv ansats för att på så vis kunna pröva våra valda teorier om filmturism på vårt empiriska material. Utifrån våra teorier kom vi fram till kategorier som vi utgick från vid insamlandet av vårt empiriska material. För att samla in information till vårt empiriska material intervjuade vi respondenter från Öland. När vi prövade teorierna på våra intervjurespondenter ställde vi frågor utifrån de kategorier vi kommit fram till.

Åre utsågs från Regeringen att vara en av fem destinationer som 2012 ansågs ha potential till att bli hållbara destinationer. Därför är Åre en del av uppdraget Hållbar Destinationsutveckling och är därigenom en destination som ligger i framkant i hållbarhetsarbetet. Arbetet med hållbar Destinationsutveckling kräver resurser inom olika avseenden, en viktig resurs är en fungerande samverkan bland aktörerna vid destinationen. Av den anledningen undersöker studien huruvida Åre som turistisk destination samverkar. Syftet med studien är att utifrån kartläggning av hållbarhetsarbetet hos aktörer vid det turistiska fältet i Åre, identifiera påverkansfaktorer i delaktigheten och destinationens samverkan.

Den hårdnande konkurrensen emellan städer för att attrahera turister, nya invånare, investerare och företagsetableringar skapar ett klimat där destinationsmarknadsföring inte bara är nödvändigt utan kan bestämma platsers framtid. Destinationsmarknadsföring bedrivs fördelaktigt i samordnade former vilket är upptakten till Örebrokompaniet, Örebro stads marknadsföringsbolag. Studien har sin förankring i destinationsmarknadsföring med integrerad marknadskommunikation, image, Destinationsutveckling, nätverk och värdeskapande som underordnade teorier. Dessa sammanfattar Örebrokompaniets arbete med att marknadsföra staden. Uppsatsen som är en fallstudie bygger på en intervjuundersökning där flera betydelsefulla aktörer inom både kommunen och näringslivet finns representerade.Studiens resultat pekar på att Örebro kan vinna stora fördelar gentemot andra städer i form av Örebrokompaniets samordnade marknadsföring.

Titel: Malaysia och Thailand som turistdestinationer - ur ett svenskt perspektiv.Författare: Isabell Gustavsson & Maria Hovold.Nyckelord: Malaysia, Thailand, Destinationsutveckling, massturism och sexturism.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad studenter från Linnéuniversitetet i Kalmar har för uppfattningar av turistdestinationen Malaysia. Genom att även jämföra respondenternas uppfattningar om Thailand vill vi nå en djupare förståelse om detta ämne. Vår frågeställning är; vad har studenter från Linnéuniversitetet i Kalmar för uppfattningar av turistdestinationen Malaysia respektive Thailand?Vi har genomfört en kvalitativ studie genom fyra fokusgrupper med studenter från olika fakulteter vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Vi har även intervjuat Stephan Hoffström som är marknadsföringschef på Malaysia Tourism Boards kontor i Stockholm.Studenterna tyckte att Malaysia och Thailand är två länder som erbjuder liknande klimat, stränder och värme.

Syftet med uppsatsen är att formulera en utvecklingsstrategi för Piteå med målet att bli en framgångsrik skridskodestination. Frågeställningen blir således, hur kan Piteå bli en framgångsrik skridskodestination? Vi använde oss av en kvalitativ metod och för att samla material så utförde vi fem stycken intervjuer och bearbetade relevant litteratur kring Destinationsutveckling. Vi arbetade efter en abduktiv ansats som står för en arbetsprocess som går från verklighet till teori, till verklighet och till teori igen genom att pröva formulerade teorier i verkligheten. Resultatet analyserades med förförståelse kring upplevelseproduktion och -ekonomi och vi kom fram till slutsatsen att en utvecklingsstrategi för att utveckla Piteå som skridskodestination bör innehålla arbetssätt för att; ?Arbeta med Destinationsutvecklingen på en kommunal nivå ?Utföra- och tillämpa en riskanalys och en beredskapsplan ?Bibehålla en ekonomiskt, social och miljömässigt hållbar destination ?Skapa en image för Piteå som vinterdestination ?Erbjuda evenemang av god upplevelsekvalitet Vi har kommit fram till att Piteå har stora möjligheter att bli en framgångsrik skridskodestination, för att åstadkomma detta krävs det att lokalbefolkning, kommun och näringsliv samverkar inom destinationen Piteå mot ett gemensamt mål.

The aim of this paper is exploring questions regarding the problem of absenteeism among high-school students in Sweden. Fifteen students attending an urban high-school have been interviewed about their views and experiences of absenteeism. The author analyzes the students? answers by taking into account two different sociological approaches which give two different explanations about the way young people experience and estimate education. The French sociologist Bourdieu theorized that differences in cultural capital influence the permanent internalization of patterns of thought and behavior.

Uppsatsen behandlar ämnet Destinationsutveckling på en landsbygdsdestination och vad som krävs av en destination och dess aktörer för att lyckas med utvecklingen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att regionen Glasriket ska utvecklas som destination. För att besvara uppsatsens syfte har författarna använt sig av en kvalitativ forskningsmetod där fem aktörer i Glasriket intervjuades om Destinationsutvecklingen i Glas-riket. Intervjuresultatet visade att informanterna är medvetna om de brister som hindrar Glas-riket från att utvecklas. Framförallt anser aktörerna i Glasriket att det finns potential att ut-veckla destinationen genom att bredda bilden av att Glasriket inte endast innefattar glas.Idag utgör glas den främsta anledningen till att besöka Glasriket.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun Destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens Destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att Destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Problemformulering: Hur kan destination Söderåsen utvecklas till att bli en attraktiv destination för lokalbefolkning, turister och turismaktörer?Syfte: Syftet med vår fallstudie är att med Söderåsen som objekt och Svalövs kommun som aktör undersöka hur en destination kan utvecklas samt undersöka hur en infrastrukturell satsning kan bidra till utvecklingen.Metod: Vi har valt att arbeta utifrån en fallstudieansats av kvalitativ karaktär där vi ingående studerar ett fåtal undersökningsenheter vilka baseras på både kvalitativa och kvantitativa primär- och sekundärdata. Vi har gjort ett strategiskt urval, eftersom vi är intresserade av att erhålla en djupare förståelse för vårt undersökningsområde istället för att basera det på kvantiteter. Vi har dock kompletterat denna med en enkätundersökning av kvantitativ karaktär för att få insikt om danskars kännedom om vårt studieobjekt. För att göra vår fallstudie reliabel har vi varit noggranna med att se svaren i sin ursprungliga kontext då sammanhanget är viktigt för att minska risken för missuppfattningar.

Sustainable destination development has in recent years become an increasingly important concept for tourism destinations. A destination must take into account the environment if it wants to continue being a successful tourism destination in the future. This essay investigates what needs to be developed on theislandofSandhamnfor that the destination can be more attractive in the off season and how the players on Sandhamn integrate to develop Sandhamn in a sustainable manner. One market research and interviews with five different players were made. Through these interviews grew an understanding for how the cooperation between the municipal and the private party looks like and how the history of Sandhamn is the foundation for the islands tourism development.

Vår uppsats syftar till att studera förutsättningarna för ett nätverkssamarbete mellan Helsingborg och Helsingör i konferensbranschen och om en destination kan vinna på ett konferensamarbete. Kärnan i uppsatsen utgörs av en studie av konferensaktörer i Helsingborg och Helsingör..

Första veckan i maj 2005 presenterades Helsingborgs färskaste och fräschaste tidning: Inspiration Helsingborg.Bakom Inspiration Helsingborg står fyra engagerade personer, som kände att Helsingborgs vackra stad inte kom till sin rätt i det befintliga turistmaterialet..

Turism har blivit ett globalt fenomen och det finns olika anledningar till varför människor väljeratt resa. Det är viktigt att kunna erbjuda olika aktiviteter för att locka olika målgrupper tilldestinationer. Evenemangsturismen är ett fenomen som har växt runt om i världen under desenaste åren och ett evenemangs största roll är att ge destinationen en möjlighet till att bli en platspå kartan genom turism. Inom evenemangsturism är sportevenemang och festivaler en centraldel. Denna uppsats behandlar evenemang med inriktning på marknadsföring ochDestinationsutveckling.

Turism a?r en allt mer va?xande bransch vilket betyder att allt fler omra?den satsar inom Destinationsutveckling. Ma?let med fo?ljande studie a?r att underso?ka hur lokalbefolkningen ser pa? turismen, hur de ser pa? utvecklingen i omra?det, som na?got positivt eller negativt och vilken image av turismen som de ser inom de tva? kommunerna. Det har inte gjorts na?gon tidigare underso?kning kring lokalbefolkningens attityder till turismutveckling i Svenljunga eller Tranemo..