Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-Militär samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion åt psyops under internationella insatser. Dock är inte samarbetet mellan parterna närmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnå syftets ambition använder uppsatsen sig av en Deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktärer och egenskaper.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att genomföra en Deskriptiv studie och skapa djupare förståelse för hur svenska, nyligen börsnoterade medicinteknikföretag arbetar med Investor relations och hur detta arbete återspeglas i en effektiv aktiemarknad. Samt att undersöka hur de utvärderar effekterna av sin IR-verksamhet.Metod: Genom en kvalitativ studie söker denna uppsats svar i intervjuer med börsnoterade medicintekniska företag, samt i teorier som behandlat möjligheten för rationella investeringar och utformningen av en effektiv marknad.Resultat: Den kapitalkrävande bransch som medicinsk teknik utgör har troligen påverkan på hur kommunikationen och informationsspridningen är utformad då alla respondenterna använder Investor Relations på liknande sätt. Företagen själva anser att det företag som lyckas övertyga investerare om att deras produkter har störst samhällsnytta även kommer att vinna kampen om kapitalet. Trots hård konkurrens om kapital och förståelsen över vikten av Investor Relations görs inga omfattande utvärderingar av arbetet. Anledningen är främst att det tar för mycket tid och att tillvägagångssätten är diffusa.

I världen lever cirka 3-5 procent av befolkningen med det långvariga smärtsyndromet fibromyalgi. Det är svårt att finna behandlingar mot fibromyalgi då det inte finns någon vetenskap om vad som orsakar syndromet. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva effekterna på smärta och hälsa av akupunkturbehandling hos personer med fibromyalgi samt beskriva kvaliteten av de valda artiklarnas metod. Studien utformades med en Deskriptiv design där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades och sammanställdes. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (PubMed) samt Cinahl.

Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och Deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys.

Syfte: Att utreda om primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer sompåverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet på recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primärvårdssjuksköterskor inom Uppsala län harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes på manifest nivå.Resultat: Primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer som påverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvändigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillräckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsättning för förskrivningen.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig Upptäckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna på Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, Deskriptiv design och baserades på två fokusgruppsintervjuer. Båda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domänen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domänen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjälpare samt barriärer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En Deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Personer som begått självmord lämnar efter sig närstående med en stor sorg. Syftet med studien var att undersöka huruvida närstående till personer som begått självmord får det stöd som de önskar.Studien är baserad på en kvantitativ metod genom ett webb-baserat frågeformulär med 66 deltagare. Urvalet utgår ifrån en kontakt med en ansvarig för anhörigorganisationen SPES (Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd). Resultatet analyserades sedan med en kvantitativ Deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys.

SAMANFATTNINGBakgrund: Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskor uppfattar och fokuserar på i information till patienter vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning.Metoden: Kvalitativ Deskriptiv design med fenomenografisk ansats. Nio sjuksköterskor intervjuades för att undersöka hur de uppfattar och beskriver utskrivningssamtal med patienter från en kirurgisk vårdavdelning.   Resultat: Resultatet visar vad sjuksköterskor uppfattar och fokuserar på i information till patienter vid utskrivning och omfattar tre beskrivningskategorier: På ronden har sjuksköterskorna fokus på läkarens information till patienten, sjuksköterskorna informerar och undervisar patienter vid utskrivning samt rutiner och struktur vid utskrivning av patienter beskriver sjuksköterskorna som bristfälligt.Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor ser sin roll i utskrivningssamtalet från kirurgisk vårdavdelning som en informationslänk mellan läkare och patient.  För att uppnå utbildningsinsatser inom detta område vore utbildning inom samtalsmetodik användbart, då kommunikation är en viktig del i planering vid utskrivning. Utvecklande av nya rutiner i form av en informationsbroschyr till patienter vid utskrivning är något som kan diskuteras och tas upp på vårdavdelningarna som ett komplement till den muntliga informationen. Nyckelord: Kommunikation, fenomenografisk studie, patientinformation, kirurgisk vård.

SAMMANFATTNINGBuksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård. Historiskt sett har smärtlindring till patienter med buksmärta varit restriktiv. Otillräcklig smärtlindring kan bero på rädsla för att smärtlindrande läkemedel ska dölja viktiga kliniska tecken som kan leda till diagnostiska svårigheter.Syfte: Att undersöka i vilken omfattning ambulanssjuksköterskan smärtlindrar patienter med buksmärta, i vilken utsträckning patienter smärtskattas samt om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor när det gäller administrering av smärtlindrande läkemedel och omfattning av smärtskattning prehospitalt.Metod: En retrospektiv jämförande Deskriptiv journalgranskning med kvantitativ ansats. Ett konsekutivt urval gjordes och sammanlagt granskades 200 journaler, varav 100 omfattade kvinnor och 100 omfattade män.Resultat: 21 % (n=42) av patienterna smärtlindrades. Det fanns ingen statistisk signifikans som visade att kvinnor och män smärtlindrades i olika omfattning.

Sammanfattning Det är vårdens uppgift att se till att människor ej utsätts för en obehandlad grav smärtproblematik som uppkommit efter planerat samt icke planerat kirurgiskt ingrepp. För att uppnå detta är en viktig del inom anestesisjukvården att ge adekvat smärtlindring intraoperativt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur väl smärtlindrade patienter  var de första timmarna postoperativt samt om upplevelsen av smärta mellan män och kvinnor skiljde sig postoperativt.Metod: Ansatsen på studien är kvantitativ i form av en tvärsnittsstudie och designen är Deskriptiv. Urvalet var 20 patienter som genomgick kirurgi för fotledsfraktur eller radiusfraktur.Resultat: Alla patienter fick beräkna sin smärta enligt VAS och 80% av dessa kunde påverka sin smärtbehandling. Vid hemgång efter 1-4 timmar klassade endast 20% VAS >3 och alla var kvinnor. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan män och kvinnors upplevelse av smärta.Slutsats: Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan män och kvinnor i deras upplevelse av smärta.

Depression bland äldre är ett långvarigt och underbehandlat tillstånd. Sjuksköterskor kan möta en utmaning i att tillgodose behoven hos de äldre med depression då den äldre befolkningen ökar, vilket kommer att kräva särskild kompetens för att kunna utföra relevanta omvårdnadsåtgärder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bland äldre med depression. Studien genomfördes med Deskriptiv design. Systematiska sökningar och fritextsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.  Sökningarna kompletterades med en manuell sökning.

Bakgrund: Depression är en global sjukdom och kan drabba vem som helst, år 2020 beräknas depression vara den näst största sjukdomsbördan i världen. Skillnader mellan män och kvinnors symtom och beteenden vid depression kan vara en förklaring till att män med mild depression lätt förbises av läkare. Män kan därmed bli utan den behandling som är nödvändig. Syfte: Att beskriva mäns symtom och beteende vid depression. Metod: Litteraturstudie med Deskriptiv design baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i hemsjukvården och därmed få ökad kunskap och kännedom om villkoren för nattarbete.Studien hade en kvalitativ Deskriptiv design och fjorton sjuksköterskor besvarade frågeformulären. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet utmynnade från ett tema med följande kategorier, nattarbete ett val av praktiska skäl, vidgat perspektiv ger arbetstillfredsställelse och insikten om arbetets komplexitet ger en känsla av otillfredsställelse. Majoriteten av sjuksköterskorna valde att arbeta inom nattpatrullen för att tjäna extra pengar, samt på grund av närheten till arbetet. Samtliga sjuksköterskor påtalade vikten av att ha tillräckligt med tid vid hembesöken.

Introdukation: Postoperativt illamående och kräkning, PONV (Postoperative Nausea and Vomiting) är en av de vanligaste förekommande biverkningarna postoperativt vilket drabbar cirka en tredjedel av alla opererade patienter. Det är inte bara obehagligt för patienten utan kan även orsaka medicinska komplikationer. Tidigare forskning har konstaterat att illamående och kräkningar är undermåligt dokumenterade i journalerna. Dokumentation medvetandegör problem, utvärderar effekt av insatt åtgärd, utvecklar patientvården samt är betydelsefull i forskningssyfte.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka dokumentation av PONV i patientjournalen samt samstämmigheten mellan intensivvårdssjuksköterskans dokumentation och patientens erfarenhet av PONV.Metod: Mixed methods med Deskriptiv kvantitativ design användes i denna tvärsnittstudie. Data inhämtades från patientjournalen och jämfördes med självrapporterad data från patienter.Resultat: Resultatet visade att dokumentation om PONV, oavsett om deltagarna erfor PONV eller inte, saknades i 55 % av alla patientjournaler.