Syfte: Att undersöka om direktivet lägger en grund för en effektivare revision av företag inom EU. Metod: Uppsatsen är Deskriptiv och en deduktiv forskningsansats har tillämpats. En dokumentstudie har genomförts av rättsligt material samt artiklar. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats, eftersom att den är mer flexibel samtidigt som fokus vilar på att analysera text. Teori: Teoriavsnittet utgår från teorier kring global governance, vilket bidrar med ett globalt angreppssätt.

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en Deskriptiv design.

Fetma och övervikt är idag ett välfärdsproblem i Sverige och antalet har ökat kraftigt den senaste tidsperioden bland barn. Det finns få studier om hur skolor arbetar mot övervikt och fetma och denna studie syftar till att undersöka hur problemet bearbetas i skolorna i förebyggande syfte och hur pedagoger undervisar om ämnet i en medelstor stad i sydvästra Sverige idag. Den kvalitativa studien är Deskriptiv. Låg struktur och låg standardisering har använts under intervjuerna för att de intervjuade ska få chans att fritt uttrycka sina åsikter så utförligt som möjligt om ämnet. Sammanlagt har tolv personer intervjuats varav sex skolsköterskor och sex pedagoger som arbetar i årskurs F-5.

Syftet är att göra en lokal undersökning i Gävle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete består av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill även undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhälle.Min metod är att genom intervjuer få vetskap om vad det försiggår för socialt arbete i kristna församlingar i Gävle. Jag har gjort en fallstudie där jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ Deskriptiv ansats. Mitt källmaterial är de intervjuer jag utfört där frågorna medvetet är öppna för att få ett samtal.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som Deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter alkohol- och drogmissbrukare som söker vård, samt att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande. Metoden som författarna använde sig av var att i databaserna Academic search elite, Pubmed, Cinahl samt PsycINFO söka vetenskaplig litteratur. Studien genomfördes som en litteraturstudie med Deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 28 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien gällande sjuksköterskors bemötande visade på två huvudkategorier. Ett negativt bemötande och ett positivt bemötande.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad starkt respektive svagt KASAM betyder för livskvalitet, välbefinnande och hälsa bland äldre (60 år och äldre). Studien designades med en Deskriptiv ansats. Metoden var att systematiskt söka litteratur i databaserna; Medline, CINAHL samt Vård i Norden, detta kompletterades även med manuella sökningar. Femton artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna granskades och analyserades. Resultatet visade att KASAM hade signifikanta samband med de äldres upplevda livskvalitet, välbefinnande och hälsa.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhälsovårdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar på högstadiet.Metoden var kvalitativ intervjustudie av Deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhälsovården i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det är pedagogernas ansvar att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istället har ett omfattande hälsosamtal med ungdomar i årskurs åtta där fokus ligger på psykisk ohälsa, känslor och kroppsuppfattning. För att nå fram till ungdomarna i fråga ansåg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars självkänsla sätts i fokus samtidigt som god undervisning inom ämnet bidrar till ett stärkande av ungdomars relationer.

Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt hos personer med diabetes typ 2. Smärtan varierar i intensitet och är oftare närvarande hos kvinnor än hos män. Närvaro av smärta påverkar egenvården vid diabetes typ 2 negativt, vilket torde medföra en sämre skött diabetes typ 2. Syfte: Att undersöka smärta hos kvinnor och män i åldrarna 60 år och äldre med diabetes typ 2, boende i Karlskrona kommun, med särskilt fokus på boende, den dagliga aktiviteten och hur den påverkas av smärta. Metod: En kvantitativ studie, grundad på material från SNAC-B.

Det finns studier som undersöker hur långa arbetspass påverkar patientsäkerheten och personalhälsan, inga av dessa genomförda i ambulanssjukvård där möjlighet till återhämtning finns mellan ambulansuppdragen. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trötthet under arbetspassen hos sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvård. En webbaserad enkät som sjuksköterskor inom ambulanssjukvården frivilligt fick svara på skickades ut till 13 ambulansstationer i två olika landsting. Enkäten var utformad av författarna. Datan har analyserats med Deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att undersöka om studenter tror att deras fysiska aktivitetsnivå idag påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn, samt ta reda på deras egen upplevda aktivitetsnivå idag. Det är en kvalitativ Deskriptiv undersökning och därför var intervjuer den mest lämpliga metoden att använda. Individuella intervjuer gjordes med tretton studenter på en högskola. Det framkom i resultatet att deltagarna hade inställningen att den fysiska aktivitetsnivån som äldre, kunde ha påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn och unga. Detta troddes bero på bland annat den positiva känsla som idrottande gav och som gjorde att fysisk aktivitet upplevdes som något bra och roligt.

I samband med att en organdonation ska genomföras görs en uttagsoperation, där organen tas från donatorn. Inför detta ingrepp vårdas patienten på intensivvårdsavdelningen och det finns god tillgång på forskningom hur personalen där upplever vårdandet av en tilltänkt donator. Däremot brister forskningen om hur den perioperativa personalen upplever sitt medverkande vid uttagsoperationen. Syftet med studien var att beskriva perioperativa sjuksköterskors upplevelser av att medverka vid en uttagsoperation från en avliden inför organdonation. Studien genomfördes som en kvalitativ Deskriptiv studie och kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna studie är att genom en levnadsnivåundersökning beskriva levnadsförhållandena för personer med psykiska funktionshinder som begått brott och blivit dömda till vård som straffrättslig påföljd. Metoden som använts är en kvantitativ tvärsnittsstudie. På en utav Sveriges sex regionkliniker för rättspsykiatrisk vård har två informanter besvarat 91 enkätformulär med registerinformation från inskrivningstillfället som underlag. Materialet har analyserats och bearbetats utifrån välfärdskomponenter ur social rapportering. Levnadsnivå definieras som individens förfogande över de resurser med vars hjälp denne kan styra sitt eget liv.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som Deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en Deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna.