Syfte. Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Metod. En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskestudenters attityder till hivrelaterad sjukdom och människor som lever med hiv. Ett ytterligare syfte var att granska undersökningsgrupperna utifrån urval och bortfall i de valda artiklarna som ingick i studien. Föreliggande studie har en deskriptiv design och omfattar 13 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet visade att negativa attityder förekom i varierande utsträckning bland sjuksköterskestudenter i alla världsdelar. Detta trots att majoriteten av deltagarna i studierna var positivt inställda till vårda och behandla människor som lever med hivrelaterad sjukdom.Faktorer som visade sig kunna påverka attityder var ålder, arbetslivserfarenhet, kunskap om hivrelaterad sjukdom och att personligen känna någon som lever med hiv.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att göra en sammanställning och beskriva vad som fanns i vetenskaplig litteratur gällande sömnfrämjande interventioner för äldre personer med demenssjukdom.  Metoden var en deskriptiv litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar från sju länder, publicerade mellan år 2005- 2010.  Artikelsökning gjordes i databaserna Medline och Cinahl, även en manuell sökning ingick. Inkluderade artiklar i resultatet är granskade och kvalitetsbedömda.  Huvudresultatet visade att det fanns olika interventioner som ljusterapi, melatonin, akupressur, social aktivitet, utbildning och örtmedicin för att främja sömnstörningar för personer med demenssjukdom. De olika interventionerna uppvisade lite skiftande effekt för att främja sömnen, ingen av interventionerna ansågs övertygande däremot upptäcktes andra positiva effekter gällande agitation, dygnsrytmstörningar och vakenheten under dagen. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att mer riktad forskning behövs om olika interventioner för att främja sömnstörningar hos äldre personer med demenssjukdomar. Förbättring av sömnkvalitet, livskvalitet och återhämtning är målsättningen med interventionerna.

I anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att verka i samband med larm vilket innebär signal som anger fara, exempelvis vid akuta tillbud som kräver omedelbara vårdåtgäder. Larmsituationer innebär att anestesisjuksköterskan lämnar sin ordinarie arbetsplats och invanda miljö. Anestesisjuksköterskan kan i larmsituationen tappa kontrollen över arbetssituationen om kunskaper och färdigheten är ofullständiga, vilket kan hota patientsäkerheten samt medföra vårdskada och vårdlidande hos patienter. Syftet med denna totalundersökning var att kartlägga vilka kompetenskrav som vårdenhetschefer ställer på anestesisjuksköterskor i samband med larm som sker utanför den normala miljön. För att svara på studiens syfte valdes en kvantitativ ansats med deskriptiv statistik samt kvalitativ innehållsanalys.

 SammanfattningSyfteSyftet är att undersöka hur partnern/närmast anhörig uppfattar personalens bemötande, information om rutiner och barnaskötsel samt hur delaktiga de känner sig i barnets omvårdnad under sin vistelse på familje-BB i en mellanstor stad i Sverige. MetodDenna uppsats baseras på en deskriptiv enkätstudie som genomfördes under kalenderveckorna 6-10 år 2009 på familje-BBs återbesöksmottagning. 60 enkäter delades ut och 58 samlades in. Dessa enkäter analyserades sedan kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Tillföljande kommentarer bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. ResultatPapporna i studien var generellt sett nöjda med sin vistelse på avdelningen. Några större skillnader kunde inte relateras till ålder, utbildning, antal barn eller om pappan sov kvar på avdelningen.

Bakgrund: Att etablera och säkra patientens luftvägar med intubation är en av anestesiologins viktigaste grundpelare och ingår därmed i anestesisjuksköterskans kompetensområde.Syfte: Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av situationer medsvår intubation och lagarbetet i samband med en sådan.Metod: Studiens design är deskriptiv och explorativ med en kvalitativ ansats som metod där tio anestesisjuksköterskor i åldrarna 28 till 51 år intervjuades. Semistrukturerade öppna intervjufrågor användes för datainsamlingsmetoden. Bearbetningen av det insamlade materialet bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fem kategorier av upplevelser identifierades: Tankar och reaktioner (stress och mental förberedelse), Kommunikation mellan anestesiolog och anestesisjuksköterska (vikten av en tydlig kommunikation, kommunikation som upplevdes positiv, samt bristande kommunikation),Ledarskap, Arbetsmiljö, och Den preoperativa bedömningen av patientens luftväg.Slutsats: En tydlig kommunikation och ett bra ledarskap var en väsentlig del i arbetet med en svårintubation. En bristande arbetsmiljö kunde ibland uppstå i form av hög ljudnivå på operationssalen. Väsentliga detaljer kring patientens luftväg som försvårade en intubation luftväg kunde uppmärksammas om den preoperativa bedömningen skulle vart fullständigt gjord.

Vara förälder till ett barn som är inneliggande på ett sjukhus är komplicerat, svårt och upplevs olika av föräldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vård av sina barn på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att föräldrarna kände sig besvärliga och var rädda för att störa när de behövde be om hjälp.

Med utgångspunkt i de stora mängder kontanter som hanteras i flera instanser på Gekåsvarje dag valdes uppsatsens ämne. Syftet var att bedöma effekterna av en eventuellinvestering i ett slutet kontanthanteringssystem, för att sedan lämna rekommendationertill företagets ledning.Undersökningen är gjord som en deskriptiv fallstudie med Gekås i centrum. Företagetoch dess behov har utvärderats med hjälp av egna erfarenheter och information från såväl ledning som anställda på kassakontor och i kassan. Kunskap om tillgängliga kontanthanteringssystemhar fåtts från tillverkare, säljare och användare, och för att slutakedjan konsulterades företagets värdetransportör.De vinster med ett slutet kontanthanteringssystem som uppmärksammats är framförallteffektivitetsvinster i form av stora tidsbesparingar vid kontanthanteringen och merrörlig personal, samt en säkrare och mer trivsam arbetsmiljö i kassan. De största kostnadsbesparingarnaskulle uppnås genom att vissa moment hos kassapersonal, på kassakontoretoch för den kassaansvarige försvinner.

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

Glaukom eller grön starr är en kronisk och åldersrelaterad sjukdom som drabbar flera miljoner människor och är en av de vanligaste orsakerna till blindhet i världen. Syftet med pilotstudien var att beskriva patienters upplevelser om hur sjukdomen glaukom påverkar det dagliga livet. Pilotstudien hade en kvalitativ deskriptiv design och genomfördes som en intervjustudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier: Maktlöshet, Trygghet och Självständighet. Patienterna upplever maktlöshet i det dagliga livet på grund av den oro det innebär att ha glaukom, samt begränsningen det innebär med en synnedsättning.

I uppsatsen studeras finska och svenska börsnoterade företags årsredovisningar utifrån rekommendationen IAS 36: nedskrivningar Studiens vetenskapliga ansats är deskriptiv/induktiv eftersom studien utgår från empirin. Ambitionen att kunna generalisera resultaten och att ta reda på om det finns skillnader mellan Sverige och Finland angående införandet av den nya standarden IAS 36. Studiens metodansats är kvantitativ eftersom den är det mest lämpliga tillvägagångssättet vid analys av årsredovisningar. Litteraturgenomgången bygger på institutionell teori med vilken redogörs utvecklingen och regleringen av redovisning. Vidare presenteras den nationella redovisningspraxisen i både Finland och Sverige.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva förekomst och typ av tillbud (adverse events) samt kommunikation och samarbete mellan sjukvårdspersonal, enligt principerna för CRM (crew resource management), vid intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter. Metod: Studien var en prospektiv, kvalitativ och deskriptiv strukturerad observationsstudie med ett konsekutivt urval av 15 intrahospitala transporter av vuxna intensivvårdspatienter. Ett observationsprotokoll användes. Citat och fältstudieanteckningar nedtecknades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tillbud förekom i 12 av 15 intrahospitala transporter. Majoriteten var utrustningsrelaterade tillbud. Inga allvarliga tillbud skedde.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av kommunikation och kulturella yttranden mellan personer från olika kulturer samt att granska de valda artiklarnas urvalsmetod och bortfall.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde kommunikationssvårigheter mellan personer från olika kulturer vilket kändes utmanande och frustrerande. För att underlätta kommunikationssvårigheterna utvecklade sjuksköterskorna sina egna strategier samt tog hjälp av tolk, flerspråkig vårdpersonal och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter kring kulturella yttranden som bestod bland annat av att många besökte patienten samt att rutiner och besökstider inte respekterades.Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de saknade kulturell kunskap, förståelse och utbildning. Genom att etablera undervisning om transkulturell omvårdnad på sjuksköterskeprogrammet skulle kunna leda till att nyexaminerade sjuksköterskor har bättre redskap att möta patienter från olika kulturer när de börjar arbeta.

Bakgrund och problemformulering: Sex som självskadebeteende är ett ämne som fått ökad medial uppmärksamhet de senaste åren. Den vetenskapliga forskningen är emellertid eftersatt.Syfte: Att undersöka upplevd erfarenhet och befintligt kunskapsläge om sex som självskadebeteende samt vilka omvårdnadsinsatser som ges till patienter med självskadebeteende. Detta för att kunna se hur lidande lindras och hälsa främjas i det dagliga vårdandet.Metod: Tvärsnittsstudie där 70 legitimerade sjuksköterskor besvarade en enkät med en kvantitativ del som redovisades med deskriptiv statistik samt en kvalitativ del där redovisningen skedde i form av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultatsammanfattning: Flertalet av sjuksköterskorna (83%) ansåg sig veta vad sex som självskadebeteende innebär. Dock upplevde 77% (n=54) att deras kunskaper ej var tillräckliga. Drygt hälften (60%) hade erfarenhet av sex som självskadebeteende och faktorer som kunde sammankopplas med det sexuella självskadebeteendet var andra psykiatriska diagnoser och låg självkänsla.

Introduktion: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en obotlig sjukdom som smittat omkring 34 miljoner personer världen över och sjukdomen konfronteras därför kontinuerligt inom sjukvården. Syfte: Att identifiera och sammanställa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder till att vårda personer med HIV samt bakomliggande faktorer till dessa attityder. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. De inkluderade artiklarna (n=17) har funnits via databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultat: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder till att vårda personer med HIV påverkades av olika faktorer.