Bakgrund: Trauma är ett världsomfattande problem. I Sverige avlider 4500 personer årligen av traumarelaterade skador. Lennquist (2007) menar att denna siffra kan minskas vid optimerad organisation och förhöjd/förbättrad kompetens inom traumavård. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors självskattade kompetens inom traumavård utifrån Landstinget Västmanlands kompetensutvecklings modell, baserad på Benners kompetens- och utvecklingsstadier. Metod: Deskriptiv analys av kvantitativ data.

Denna studie behandlar ämnet åldrande finska krigsbarn. Dessa barn förflyttades i unga åldrar till Sverige på 1940- talet. Då krigets intensitet i Finland kom att växla blev dessa barn förflyttade fram och tillbaka mellan länderna med en eller ett par års intervaller. Detta påverkade av förklarliga skäl deras sociala trygghet och utveckling under resten av livet. Syftet med denna studie har varit att ta reda på om huruvida gruppen åldrande finska krigsbarn är i behov av särskilda insatser eller särskilda kunskaper hos socialarbetare i bemötandet av denna grupp.Studien utgår ifrån en fenomenologisk forskningsansats av induktiv karaktär. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med personer som har denna bakgrund.

Beteendeproblem i samband med måltid kan drabba alla barn men är vanligt förekommandehos barn med autism och kan resultera i selektivt ätande samt oro och konflikter i familjen.Syfte:Att undersöka föräldrars åsikter om matskolaför föräldrar och anhöriga tillbarn medbeteendeproblem i samband med måltid upp till fyra år efter avslutad föräldrautbildning.Metod: En enkät utformad av författarna skickades tillsamtliga personer (n=27) som deltagit i utbildningen Matskolan mellan åren 2007- 2010. Femton svar erhölls (56 %). Svaren bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik och redovisades i andelar, procent och i vissa fall stapeldiagramResultat:Majoriteten av föräldrarna upplevde att de haft nytta av undervisningen på matskolan och att måltidssituationen blivit bättre efter matskolan. Drygt hälften av föräldrarna ansåg att den förändrade måltidssituation berodde på matskolan. Majoriteten upplevde förbättrad förmåga att hantera barnets problembeteende efter avslutad utbildning.

Syftet med denna studie var, att utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva vilka kunskaper vårdpersonalen har och vilka kunskaper de behöver om suicidalitet och suicidpreventiva åtgärder hos äldre. Syftet var även att granska de valda artiklarnas kvalitet avseende urvalsmetod. Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design. Femton vetenskapliga artiklar är hämtade från databaserna Cinahl/PubMed, och från referenslistor. Resultat: Suicidproblematiken är i högsta grad ett folkhälsoproblem.

Bakgrund: Smärta och sömnbesvär är vanligt hos äldre personer och dessa båda faktorer kan på olika sätt påverka hälsa och livskvalité. Syfte: Att kartlägga förekomsten av smärta och sömnbesvär samt undersöka om det fanns samband mellan smärta och sömnbesvär hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge i åldern 60-96 år. Metod: Studien är kvantitativ och bygger på redan insamlat material ifrån SNAC (the Swedish National study on Aging and Care). Deskriptiv och analyserande statistik har använts i studien för att kartlägga förekomst och undersöka samband. Resultat: Av de deltagande som hade haft värk/smärta under de senaste fyra veckorna hade 42 % sömnbesvär medan 21 % av de som inte haft värk/smärta hade sömnbesvär.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sällan tillfrågas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna själva bör tillfrågas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem från att känna motivation i skolan. Tidigare forskning visar också att många elever motiveras och lär för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats där resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan.

Studien syftet till att belysa hur skolpersonal vid några utvalda högstadieskolor uppfattar utanförskap. Underökningen inriktar sig också på att beskriva olika strategier som skolpersonalen använder för att skapa en meningsfull skolmiljö. Grupptillhörighetens betydelse skall även belysas, för att öka förståelsen kring utanförskap som problematik.Undersökningen genomfördes med en fenomenologisk ansats och med en kvalitativ forskningsmetod, med fokuserade intervjuer som datainsamling, med fem stycken respondenter. Ett strategiskt urval valdes i undersökningen. Det innebär att respondenter väljs ut som ska ingå i undersökningen utifrån kända egenskaper.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar äldre vårdtagare på vårdboende hade om kvalitet i samband med måltider med avseende på aspekterna produkten, rummet och mötet.Metod: Studien är av deskriptiv design och bygger på kvalitativa intervjuer. Urvalet var målmedvetet och undersökningsgruppen bestod av nio äldre vårdtagare på vårdboenden. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ analysmetod.Resultat: I resultatet framkom att det var viktigt att maten smakade som förväntat, tillagades på rätt sätt av kompetent kökspersonal samt var nylagad med ett aptitligt utseende. Viktigt var att få välja exempelvis portionsstorlek och dryck. Måltidsmiljön skulle vara trivsam, ren och stressfri.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och jämföra vilken innebörd fem rektorer och fem specialpedagoger lägger i begreppet "särskilt stöd?, samt redogöra för hur de beskriver att utformningen av det särskilda stödet ser ut.Teori: Utgångspunkten är forskning inom specialpedagogik. I analysarbetet har vi tagit hjälp av Bengtssons (2005) teorier i den fenomenologiska livsvärldsansatsen och Ödmans (2007) hermeneutiska tolkningsansats för att få förståelse för de 10 informanternas unika livsvärldar.Metod: Studien utgår ifrån en fenomenologisk livsvärldsansats och en hermeneutisk tolkning. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av 10 intervjuer, som samtliga spelades in på mobiltelefon. Datan från empirin delades sedan in i 6 olika teman.

Det finns många olika typer av smärta och smärta är en subjektiv upplevelse, men det är upp till varje sjuksköterska att göra sin egen bedömning, oavsett om patienten kan beskriva smärtan eller inte. Studiens syfte var att ta reda på hur intensivvårdssjuksköterskor gjorde sin bedömning på smärta hos icke - verbala, intuberade patienter, om de använde någon smärtskala och även försöka ta reda på om arbetslivserfarenhet och/eller utbildning gjorde skillnad på sjuksköterskornas bedömning. Vald metod blev en deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie. En grupp intensivvårdssjuksköterskor (N = 60, svarsfrekvens 63 %) vid en thoraxintensivvårdsavdelning i Sverige besvarade ett frågeformulär som innehöll både påståenden och frågor med öppna svar. Både vitala tecken och patientens beteende var en del av observationerna för att avgöra om patienten hade smärta.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vägen ut ur missbruk. Vi har utgått från följande frågeställningar: Varför bryter man upp från missbruk? Vad är viktigt för att kunna bryta upp från missbruk? Vad är viktigt för att kunna upprätthålla drogfrihet? Vi har i vår uppsats haft en fenomenologisk ansats som genomsyrat uppsatsen på så vis att informanternas berättelser har fått stort utrymme. Därför har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med fem personer som har brutit upp från missbruk och lever drogfria idag. De teoretiska perspektiven, som vi valt efter undersökningens genomförande, består av teorier om olika vägar ut ur missbruk, samt teorier om sociala band.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur nöjda patienter var med den vård de fått på en klinisk utbildningsavdelning, KUA, och om det fanns skillnader mellan hur nöjda män och kvinnor var med vården. Metod: Data samlades in via enkäter där patienter fick skatta nio olika påståenden samt besvara tre frågor med egna ord. Enkäterna besvarades av 33 patienter. Svaren på de öppna frågorna analyserades med innehållsanalys. Deskriptiv statistik användes för att beskriva patienternas tillfredsställelse med vården.

The aim of this study was to investigate the individual meaning of experiences of migration and day-to day life experiences before and after migration, of women that had migrated from the Middle-east area to Sweden. This was to be done with a psychological health perspective looking for stressors and salutogenic factors. A phenomenological approach was used. Eleven women where interviewed with three open questions on a trajectory theme. The analysis was supported by software Sphinx Lexica and software MCA-Minerva.

SAMMANFATTNINGBakgrund: I det sjukgymnastiska yrket ingår det viktiga arbetet med att formulera relevanta mål för rehabilitering. Målsättningen ger en riktning för sjukgymnast och patient att sträva efter och kan enligt forskning leda till bättre rehabiliteringsresultat. Tillvägagångssättet för att ta fram mål och målsättningar varierar och det finns flera faktorer att ta hänsyn till i målsättningsprocessen. Sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola (MDH) utformar mål utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv där målen operationaliseras.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjukgymnaster på en universitetsansluten klinik i Bangkok tillämpar och resonerar kring mål och målsättning i patientarbetet.Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Meningskoncentrering och meningstolkning användes för att analysera intervjuerna.Resultat och slutsats: Sjukgymnasterna arbetar med mål och målsättningar på den universitetsanslutna kliniken i Bangkok.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.