Sökresultat:
535 Uppsatser om Derome Skog AB - Sida 7 av 36
Kvalitet på vägdata : inventering av skogsbilvägars standard samt jämförelser med lokal bedömning och SNVDB.
During 2006 SNVDB (the national road data base for forestry) is being introduced to Holmen Skog. This data base contains all information about Holmen Skogs road systems. The information will then be used in different kinds of optimisation models which only produce correct and reliable results if the input data are of the adequate quality.
Today there are reasons to believe that road data is of various qualities. The forest roads are often in a bad condition and have to be improved before a planned harvest. The cost of maintenance and construction of new roads is a large part of the total harvesting cost.
Miljöpåverkan från blyammunition på skjutbanor och vid jakt
Denna rapport behandlar miljöaspekterna vid användning av blyammunition på skjutbanor och vid jakt. 1998 beslutade regeringen om ett totalt blyförbud vid jakt och sportskytte. Ett beslut som nu skrivits om för att på ett så bra sätt som möjligt minska användningen av bly utan att riskera skadeskjutning och negativ påverkan på skog. Rapporten tar upp olika alternativ på ammunition som tagits fram för att ersätta den befintliga blyammunitionen och vilka egenskaper som skiljer dessa åt. Mängden miljökulfång har ökat i Sverige på grund av denna lag och därför jämförs även skillnader på miljökulfång och de traditionella kulfång som byggts.
En enkätstudie av privata småskogsbrukares inställning till skogsbrukets certifiering
Moelven Skog AB is currently working actively to increase the number of certified forest owners in private small-scale forestry. This study was conducted in collaboration with Moelven Skog AB and seeks to learn why private small scale forest owners not yet have certified their forestry and what should be done to increase the number of certified forest owners. The study was conducted through a questionnaire study.
The result of the study shows that information needs of forest certification to private small scale forest owners is great. Many non-certified forest owners have not even heard of either PEFC or FSC. The majority of respondents also have no education in forestry.
Strömningen i och över en skog : utvärdering av en 'mixing-layer' hypotes
A new theory for predicting the windprofile over a canopy has been evaluated. The theory was first presented by Harman and Finnigan (2007). The theory relies on the forming of a mixing-layer above the canopy, due to different mean wind in and above the canopy. Characteristics from both mixing-layer and Monin Obukhov similarity theory have been used to develop the governingequations that give the wind profile. The theory has been used to calculate wind profiles for sixdifferent atmospheric stabilities.
Bevarande av naturvärdesträd i enlighet med FSC och Holmen Skogs naturvårdspolicy :
In the end of 1998 the company Holmen Skog AB was certified accordint to the FSC system
with an area of 1 036 000 hectare. After that Holmen Skog AB has been working actively
with the nature conservation in the forestry. In order to control the quality of the company?s
nature conservation in final fellings they started a yearly inventory which is called BAKRUS
(Judgement of ecological and culture care in relations to policies for a persevering
silviculture). After 1999 the control was expended to include all actions in the forest.
Frivilliga avsättningar i gröna skogsbruksplaner - en fallstudie av sex skogsfastigheter samt en enkätundersökning i Östergötland
Frivilliga avsättningar av skog med höga naturvärden är en viktig del för att nå Miljömålet ?Levande skogar?. Det finns dock tveksamheter om de naturvårdsbiologiska kvalitéerna i dessa avsättningar. Syftet med denna studie var därför att undersöka om den skog som avsätts frivilligt av privata skogsägare är den skogsmark som har de högsta naturvärdena på fastigheten. Vidare studerades också markägarens naturvårdskunnande, utbildningsnivå och attityd till naturvård.
Skogens sociala v?rden. En j?mf?rande studie ?ver planeringen av kommun?gd skog
F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden
som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala
v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra
skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.
Värdering av växande skog enligt IAS 41 : Finansanalytikers åsikter om värdering till verkligt värde enligt framtida diskonterade kassaflöden samt en utvärdering av verkliga värden och dess påverkan på företagsvärderingar
Sedan 2005 så har Svenska börsnoterade aktiebolag redovisat under IFRS. Det redovisningsmässiga ramverket förutsätter att listade bolag redovisar dess skogstillgångar i enlighet med IAS 41. Redovisning av skog förutsätter att skogstillgångar värderas till verkligt värde i enlighet med den värderingshierarki som presenteras i IAS 41. I praktiken innebär detta att publika skogsägande bolag värderar sin skog enligt interna kassaflödesmodeller. Experternas åsikter om precisionen och relevansen i dessa värderingarna går isär.Flertalet studier har gjorts där forskare försökt att ta reda på mer om skogsägande bolags syn på värdering till verkligt värde enligt framtida diskonterade kassaflöden.
Kvalitativ analys av Holmen Skogs internprissättningsmodell :
Transfer pricing has attracted considerable interest among tax authorities in recent years. One of the reasons for this is that various countries have now begun to protect their own tax bases to a greater extent than they did in the past. Sweden has introduced a law on the documentation on the grounds that the tax office to review the pricing of transactions that occur within multinational corporations. The purpose of the law is that companies should apply a transfer pricing that meet arm's length principle, which means that internal pricing reflects market prices.
The EU Commission has, together with the EU member states formed a Forum, the EU Joint Transfer Pricing Forum (JTPF), since cross-border trade within groups constitute a threat to the internal market. The Forum has drawn up a code of conduct which includes a model of documentation.
Privata skogsägares värdering av monetära och icke-monetära värden i Mälardalen och Norrbotten.
Då statistik visar på att medelpriset i Norrbottens län för en kubikmeter skog är avsevärt mycket lägre än motsvarande kubikmeter skog i länen kring Mälaren har undersökningens syfte varit att jämföra köp av skogsfastigheter som genomförts av privatpersoner under åren 2003 till våren 2006 i de ovanstående länen. Tyngdpunkten har lagts på att ge läsaren en helhetsbild över skogsägares personliga uppfattningar om pris, tillvägagångssätt vid förvärv, värdering av olika icke-monetära och monetära värden samt deras uppfattning om framtida prisutveckling för skog och mark. Liknande undersökningar har tidigare gjorts i Sverige men ingen av dessa har studerat två så väsentligt skilda geografiska områden. Metoden för datainsamling har bestått av en enkätundersökning via telefonintervjuer med 40 stycken skogsägare vilka samtliga förvärvat en fastighet under den valda perioden. Svaren på enkäterna har sedan sammanställts och analyserats varvid ett rad intressanta resultat har uppnåtts.
Gotlands gammelskogar ur ett landskapsperspektiv : - utbredning, bevarande och konnektivitet
Analys av förutsättningarna för arters spridning i den gotländska gammelskogen sett ur ett landskapsperspektiv. Gammelskogens utbredning och konnektivitet analyseras. Områden som är extra viktiga ur bevarandesynpunkt pekas ut..
Aspekter kring datakvaliténs betydelse för den kortsiktiga planeringen
Denna uppsats behandlar skogsföretagens inventeringsrutiner och datakvalitens betydelse
för den kortsiktiga planeringen. I arbetet framgår det också vilka konsekvenser och
följdeffekter som felaktiga indata till beräkningsrutinerna kan ge.
Värdföretag för arbetet har varit AssiDomän skog AB, Lycksele.
I arbetet jämförs kvaliten på indata till de operativa planeringsrutinema. Jämförelsen görs
mellan beståndsdata från det egna indelningsregistret (IND) och data som insamlats vid en
fältinventering av objektet.
Gallringsinventering från helikopter utrustad med profilerande laser och kamera för låghöjdsfotografering
Today Holmen Skog finds and selects suitable thinning stands using data on upper height and basal area. These figures are often based on basic forest data that has been updated with the help of growth prediction models. The problem is that these figures are not always correct. The aim of this study was to investigate if a combination of data from a profiling laser and a digital camera for low elevation photography, can be used for collecting data on number of stems per ha, tree species mixture as well as basal area weighted mean height and upper height for stands. The possibility to use these data to assess the need for thinning cutting was also investigated.Laser data and aerial photographs were collected from a helicopter operating at an approximate height of 100 meters.
Utnyttjande av UML för utveckling av dataprogram för småsågare
Syfte och frågeställningar: Syftet med den aktuella studien är att åskådliggöra skillnader mellan invånare i en storstadskommun och en landsortskommun gällande faktorer som rör skogsvistelse. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur frekvent besöker invånare i en storstadskommun skogen i jämförelse med invånare i en landsortskommun? Hur skiljer sig synen på vad en skog representerar mellan invånare i en storstadskommun och invånare i en landsortskommun? I vilka syften nyttjar man skogen i en storstadskommun i jämförelse med en landsortskommun? Metod: En enkät har konstruerats och distribuerats till totalt 146 respondenter i två kommuner. Den ena kommunen var belägen i ett storstadsområde och den andra kommunen var belägen i en landsortsmiljö. Mätmetoden har använts för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna.
Nyckelbiotoper och kontinuitetsskog i Vilhelmina Kommun : ett landskapsperspektiv
Med nuvarande trend kommer snart all skog bortsett från de skyddade områdena att vara påverkade av trakthyggesbruk. Denna studie inom Vilhelmina kommun och Vilhelmina Model Forest visar hur skogslandskapet i sydöstra delen av Vilhelmina har påverkats sedan trakthyggesbruket infördes, med störst påverkan i den sydöstra delen och minst i den västra delen närmast fjällkedjan. Detta arbete har syftat till att analysera hur skogar som inte blivit brukade med trakthyggesbruk och nyckelbiotoper är fördelade geografiskt, och hur de sammanfaller geografiskt, inom ett stort landskapsavsnitt i den sydöstra delen av Vilhelmina kommun. Studien har också syftat till att visa om storleken på skogsområden med sammanhängande opåverkad skog har betydelse för antal och areal registrerade nyckelbiotoper och om det finns någon trend från sydöst till väst. Alla analyser för arbetet har skett i ArcGIS med hjälp av kartmaterial av registrerade nyckelbiotoper och kalavverkade skogar från Vilhelmina Model Forest.
Resultatet visade att 63 % av arealen nyckelbiotop i den sydöstra delen av kommunen ligger i skog som inte blivit genomhuggen med trakthyggesbruk.