Barn till föräldrar med psykisk ohälsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) är en hälsofrämjande preventiv metod för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Den har en viss evidens för positiva långtidseffekter för barn och familjer när föräldern har Depression. Barnen har nu uppmärksammats ännu mer p.g.a. att lagstiftningen har skärpts från och med 1 januari 2010.

Suicid är ett samhällsproblem i Sverige. Det är idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 års ålder. Vårdpersonalen anser att det är psykiskt påfrestande och svårt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var därav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnära patienten. Riskfaktorer för suicidnära patienter är bland andra hopplöshet, Depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien är baserad på 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda föräldrar är en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Ungdomar som lever med skilda föräldrar har en större risk att drabbas av Depression, ångest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohälsa var fetma hos ungdomar och låg socioekonomisk status hos föräldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda föräldrar är en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Även fetma hos ungdomarna och dålig socioekonomisk status hos föräldrar kan leda till psykisk ohälsa hos ungdomar.

Due to stress, the workplace is a setting where actions of health promotion are of great importance in the perspective of public health. Stress is caused by heavy workload, low control of organizing their tasks and lack of support from colleagues and supervisors. This can lead to cardiovascular disease, Depression and insomnia. Due to the health problems that this causes, it is important to examine how senior immigration offices perceive their psychosocial work environment.The aim of this thesis is to examine how the senior immigration offices at the Migration Board perceive their psychosocial work environment. The study is based on a qualitative approach with deductive content analysis and the data has therefore been collected through interviewing six people based on a semi-structured interview guide.The result has shown that the senior immigration offices are pleased with their work environment and that their workload is constantly changing.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Tidigare forskning har visat att posttraumatisk stress syndrom (PTSD) och Depression är vanligt förekommande symtom hos individer som exponerats för krig. Studier om kurdiska emigranter i Sverige och deras psykiska hälsa är dock begränsad. Denna studie syftade till att beskriva människors erfarenheter av bombattacken av Halabja. Avsikten var även att förklara och öka kunskapen om individers hanterande av erfarenheten. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur respondenterna blivit bemötta av myndigheter de kommit i kontakt med.

Depressionssymtom är en vanlig postoperativ följd av en coronar arteriell bypass-kirurgi. Varje patient upplever den postoperativa tiden olika och många olika faktorer påverkar Depressionssymtomen. Detta är något som sjuksköterskor måste beakta i sitt dagliga arbete. Syftet med litteraturstudien var att undersöka olika faktorers påverkan på patientens upplevelse av Depressionssymtom postoperativt efter en coronar arteriell bypass kirurgi. Artiklarna valdes utifrån sökningar i Pubmed och i Cinahl.

Very often we are likely to hear how important it is as adults to help small children and pupils out of bullying situations, both for the bullied one and the bully. What we often tend to forget is that bullying situations among adults are as common as the ones children put up with. The only difference is that the ones adults go through is a much more silent one, and the bullies often have a better strategy on how to beat down their victims slowly. Some of the cases also show that the bullying that is happening among adults is similar to the one between children. The risks in the bullying that occurs in the work environment are such as: bad self-esteem, doubting in their roles as professionals, anger, Depression, anxiety and in some cases can be so dangerous that the suffered one eventually commits suicide.

Syfte: Att undersöka patienternas upplevelser efter en hjärtinfarkt samt deras behov av stöd efter hemgången från sjukhuset. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Patienterna upplevde ofta känslor som irritation, vrede, Depression, emotionella problem och uppfattade sig vara en börda för sin omgivning tiden efter hjärtinfarkten. De upplevde sig värdelösa och utan livsglädje relaterat till minskad energi för dagliga aktiviteter och oro för en ny hjärtinfarkt. Oro fanns även inför en nyupptäckt rädsla för döden och bristande kunskap om sjukdomen.

Det är väl känt att bröstcancer innebär betydande psykiska påfrestningar för kvinnor som drabbas. Dessa påfrestningar kan inkludera ångest och Depression, ilska och fientlighet, känslor av skam och att inte var något värd. Kvinnornas upplevelser av bemötande och interaktion med vårdpersonalen varierar. Här ingår tankar om hur positivt bemötande och uppmuntran har påverkat kvinnornas känsla av kontroll över sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors känslor och reaktioner i mötet med vårdpersonal under vårdförloppet.