Livet för unga elitidrottande gymnasieelever innebär dubbla karriärer med krav inom både skola och idrott. Skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kopplas till prestation och har en koppling till psykisk ohälsa. Syftet med denna tvärsnittstudie var att undersöka hur dessa variabler korrelerar med varandra samt hur väl skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kunde predicera psykisk ohälsa efter att kön kontrollerats för.  Deltagarna i studien utgjordes av 149 elever på ett elitidrottsgymnasium. I enlighet med förväntningarna korrelerade skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa positivt. Resultaten tyder på att elitidrottande gymnasieelevers psykiska ohälsa ökade med ökad skambenägenhet och ökad rädsla för att misslyckas.

Depression, stress och utbrändhet är idag de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som drabbats av utbrändhet ser på fenomenet och hur det påverkar deras liv utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Deltagarna i studien var tre kvinnor och tre män från olika yrkesgrupper. Resultatet har tolkats med den hermeneutiska metoden och visar att utbrändhet handlar om långvarig psykisk ohälsa som orsakats av att respondenterna inte klarar av att leva upp till de identiteter som de har skapat i interaktionen med andra. Det verkar som om omgivningen hade en annan syn på psykisk ohälsa än vad respondenterna hade vilket fick konsekvenser.

Background: Diabetes is a common disease where the degree of self-management is of paramount importance. Individual factors influences both cooping and general wellbeing among diabetic patients. Glycemic control is known to be important but other factors ought to be considered. Aim: The aim of this study was to describe how individual self-management influences the general wellbeing among adult diabetic patients. Method: This literature study is based on scientific articles.

Oro/ångest är vanligt förekommande bland äldre. Det blir allt fler äldre och på alla äldreboende.Depression och ångestsjukdomar hos äldre är vanliga och det finns en underdiagnostisering ochdärmed en underbehandling. Specifik behandling av oro/ångest förutom läkemedel är intesjälvskrivet. I omvårdnaden har man med beröring en unik möjlighet att stödja, lindra och trösta.Syftet med uppsatsen var att ta reda på effekter av beröring/taktil massage på äldre icke dementapatienter inom äldreomsorg. Metoden byggde på litteraturstudier där artiklarna söktes i databasenCINAHL samt manuellt i tidskrifterna Vård i Norden och Journal of Advanced Nursing.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, Depression och psykisk ohälsa hos eleverna.

Inom vårdyrken är arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att påverka arbetssituationen låg. Vårdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frågor. Många som arbetar i patientnära arbete påverkas alltså i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande åtgärder för dessa professioner är önskvärda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av träning i medveten närvaro hos personer i patientnära arbete med fokus på stressrelaterade tillstånd.

Utredning av vuxna med förmodad neuropsykiatrisk funktions-nedsättning har blivit allmänt förekommande först på 2000-talet. Trots att utredningen är omfattande finns endast lite forskning kring hur utredningen påverkar patienten. Effekter, mestadels symtomlindrande, har påvisats vid andra utredningsformer men mycket skiljer dessa utredningar från de neuropsykiatriska. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka symtomförändringar och hälsofrämjande effekter för patienten vid neuropsykiatrisk utredning. Single case-design har använts, deltagarna var sex patienter remitterade för neuropsykiatrisk utredning i två olika landsting, och har mätts gällande variablerna ångest, Depression och känsla av sammanhang.

En av fyra kvinnor beräknades få missfall innan de fyllt 39 år. Ett missfall kan leda till ångest, Depression, ilska och förvirring, vilket ger ett upphov till hjälp och stöd för att kunna hantera känslorna, dels från anhöriga och dels från vårdpersonal. Syftet med studien var att belysa kvinnors livsvärld i samband med missfall. Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med induktiv innehållsanalys.

Är sambandet mellan ungdomars depressiva känslor och föräldrars beteenden i nyckelsituationer större än sambandet mellan depressiva känslor och allmänna uppfostransstilar? Detta har vi undersökt genom att låta 108 högstadieelever fylla i en enkät och sedan analysera deras svar genom hierarkisk regression. Tidigare forskning har påvisat att positiva beteenden är viktiga när det gäller föräldrars uppfostran och depressiva känslor hos ungdomar. Uppvisandet av positiva beteenden verkar dock inte likaviktiga som avsaknaden av dem. Vi har i vår studie gått ännu ett steg längre och våra resultat visar på att hur föräldrar beter sig i nyckelsituationer har större betydelse för depressiva känslor hos ungdomar än vad allmänna uppfostransstilar har.

Bakgrund: Vår medellivslängd ökar, vi blir allt äldre. I hemsjukvården möter sjuksköterskan äldre personer som lever med smärta. Smärta som utgår från muskler, skelett och leder och som hindrar den äldre från att leva ett bra liv. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan i hemsjukvården kan göra för att lindra smärta. Metod: Som metod användes en litteraturöversikt som baseras på fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att vara närstående till person med Parkinson sjukdom och att ta reda på hur sjukdomens karaktär påverkar närstående. När någon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den sjuke utan hela familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse och försöker uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara närstående, Copingstrategier som närstående använder i samband med vård av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till närstående/ underlättande faktorer. Resultatet synliggör närståendes svåra situation präglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, Depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegränsning. Behovet av stöd och information var påtagligt och ansågs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

AbstractMycotoxins are secondary metabolites produced by filamentous fungi. Moulds producing mycotoxins grow on various crops that are used as horse feeds. Since the treatments of mycotoxin poisoned horses are limited it is important to prevent production of mycotoxins in feed. The major mycotoxin producing moulds in horse feeds are Fusarium spp., Penicillium spp. and Aspergillus spp.

I Sverige drabbas idag ca 13 % av alla kvinnor av post partum Depression, förlossningsDepression under de första månaderna efter förlossningen. Genom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) finns idag stöd och hjälp för de mödrar som drabbas i form av samspelsbehandling. Intervjuer med mödrar som alla deltagit i samspelsgrupper på BUP mellanvården Nordost ligger till grund för denna studie. Syftet med studien var att belysa och få en inblick i mödrarnas erfarenhet av samspelsgrupperna, samt att undersöka vad mödrarna upplevt som gynnsamt med kontakten. Tre övergripande teman framträdde: Rädslan att inte duga som mamma, att lära sig vara mamma till sitt barn och att ta sig ur det mörka.

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller Depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige.

Det inledande resonemanget leder fram till att meningsskapande förankringsarbete är viktigt men att detta ofta saknas i kliniskt arbete med ångest och Depression. Från detta följer syftet att göra meningsskapande processer tillgängliga i det kliniska arbetet med ångest- och Depressionsliknande lidanden genom att svara på frågeställningen: Hur söker vi efter och skapar övergripande och meningsfulla värden? Skriftliga beskrivningar från tre deltagare samlades in och analyserades utifrån en deskriptiv fenomenologisk metod vilket möjliggjorde identifierandet av den psykologiskt relevanta processtrukturen. Bland åtta identifierade delprocesser fanns till exempel ifrågasättandet och övergivandet av tidigare värden och följandet och definierandet av nya värden. Förslag ges till hur ett meningsskapande förankringsarbete skulle kunna se ut i en klinisk tillämpning.