Bakgrund: En moder som lider av post partum Depression har svårare att knyta an till sitt barn. Barnets kognitiva och känslomässiga utveckling kan då hämmas. Det är viktigt att tidigt upptäcka dessa mödrar för att på så vis kunna erbjuda stöd och förkorta moderns sjukdomstid. Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till mödrar med post partum Depression. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

Depression är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Symtombilden är dock ofta olika hos äldre och yngre samt hos kvinnor och män vilket komplicerar upptäckten av Depressioner och gör att de ofta förblir oupptäckta och obehandlade och orsakar onödigt lidande hos de drabbade och deras anhöriga. Syftet med denna studie vara att beskriva betydelsen av allmänsjuksköterskans kunskap om symtom och riskfaktorer för Depression i möte med patienter. Frågeställningarna var: Varför behöver sjuksköterskan ökad kunskap om Depressioner och vad behöver hon kunskap om. Metoden som användes var litteraturöversikt och resultatet består av tjugotre artiklar.

Introduktion: Depression är en vanlig sjukdom som orsakar lidande för den drabbade och kostnader för samhället. Depression behandlas oftast med antidepressiva läkemedel som ger biverkningar, därför är det intressant att hitta andra behandlingsformer. Fysisk aktivitet förbättrar både den fysiska och den mentala hälsan. Sjukgymnaster arbetar med att genom fysisk aktivitet och träning öka funktion. Syfte: Syftet med studien var att fastställa evidens om hur träning vid Depression påvekar Depressionssymptomen.

Depression är en form av psykisk ohälsa som ökar i samhället. Olika former av behandling används där fysisk aktivitet är en av dem. Genom denna studie vill vi öka kunskapen kring upplevelser och påverkan av fysisk aktivitet hos vuxna med Depression. Uppsatsen är gjord som en litteraturstudie där kvantitativa och kvalitativa studier använts. I resultatet framkom fyra teman där det första påvisar att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på personer med Depression.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för klienter med Depression. I studien deltog åtta legitimerade arbetsterapeuter, inom öppen och slutenvård, som hade erfarenhet av interventioner i arbetet med klienter som lider av Depression. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades genom att använda en kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i tre kategorier; strategier för att möjliggöra förändring, anpassning av aktivitet och grupp som terapeutiskt medel. I resultatet framkom vikten av att klienten fick lära sig nya strategier i syfte att lära sig känna igen risksituationer och påminnelsesignaler i miljön och på ett mer framgångsrikt sätt kunna hantera vardagen.

Under de senaste 50 åren har antalet depressiva individer ökat, och även då märkbart ökat bland den yngre generationen. Depression är en sjukdom karaktäriserad av en märkbart sänkt livskvalitet vilket sjuksköterskor bör försöka hjälpa patienten att återta och upprätthålla. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa och belysa forskning gällande ungdomars upplevelser av att drabbas av, samt leva med, Depression. Resultatet bygger på fem teman vilka framkommit i samband med analysen av ungdomarnas levda berättelser; känslan av att inte känna igen sig själv, känslan av att något inte står rätt till då den ovana sinnesstämningen inte vänder, känslan av att inte kunna hantera situationen på egen hand, upplevelsen av att ta tag i situationen ? att söka hjälp samt behandling ? Ungdomarnas reflektioner gällande insjuknandet.

Objective: The aim of this study was to study the prevalence of Depression among patients with arrhythmia, and to investigate if there was any gender difference in the study population regarding Depression. Furthermore, differences considering depressive symptoms between patients with arrhythmia and the general population were to be investigated. Method: The self-rating scale MADRS-S was distributed during two weeks to 24 patients with arrhythmia. Twenty-one patients completed the study. Results: 28.5 % of the participants showed symptoms of some level of Depression.

Introduction: Anxiety and Depression are common among patients enrolled in psychiatric outpatient care. Ear Acupuncture is an alternative form of treatment that has been shown to relieve anxiety and Depression in previous studies.Aim: To evaluate ear acupuncture as a group treatment for Depression and anxietyMethod: A psychiatric outpatient clinic has been offering group treatments with ear acupuncture for anxiety and Depression for 5 weeks. Participants of the study have answered self-rating scales Montgomery Åsberg Depression Rating Scale, Beck Anxiety Inventory and Sheehan Disability scale before and after the treatment period. Material was collected in the period 2008-2012 and has been analyzed in SPSS.Results: Data from 31 patients were included in the study. The results from the study showed a significant difference, between the measurements before and after treatment, with a reduction of the average values in the three different scales.Summary: From this study, it is difficult to draw any conclusions about the effect of ear acupuncture.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och Depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och Depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.

Hur vi människor förhåller oss till dåtid, framtid och nutid avspeglar vår personlighet och kan länkas samman till vårt psykiska mående. Denna studie syftade till att studera sambanden mellan tidsperspektiv, Depression och ångest samt oro och ältande. Vidare ämnade studien att undersöka om en bristande inhiberingsförmåga kan förklara oro och ältande. I studien deltog 65 personer från en icke-klinisk grupp; 44 kvinnor och 21 män i åldrarna 19 till 40 år. De instrument som användes var självskattningsformulären Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory, Beck Depression Inventory-II, Beck Anxiety Inventory, Response Style Questionnaire, Pennstate Worry Questionnaire samt Strooptestet Serialt färgordtest.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med Depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska Depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och Depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och Depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/Depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med föreliggande enkätstudie var att undersöka om distriktssköterskorna upplever att de har tillräckligt med kunskap och stöd för att genomföra stödsamtal med deprimerade mammor, samt att se hur handläggningen ser ut då mammor visar tecken på postnatal Depression. Urvalet bestod i distriktssköterskor som genomgått utbildning i Postnatal Depression och svarsfrekvensen i enkätstudien var 66 %. Samtliga respondenter upplever att utbildningen i Postnatal Depression är användbar i deras arbete. Mest nytta har de av att veta hur en bra screening ska gå till. Majoriteten av respondenterna har tillgång till handledning med psykolog 1 gång/mån eller 2-3 gånger/halvår.

Bakgrund: Depression kan drabba alla ålderskategorier vilket gör den till en av de mer vanligt förekommande och kostsamma sjukdomarna i världen. Deprimerade personer vänder sig i allmänhet till primärvården vilket ställer krav på sjuksköterskans kunskap och bemötande. Tidigare forskning lyfter fram behandlingsalternativ framför hur det upplevs att leva med Depression. Därför behövs mer kunskap om upplevelsen.Syfte: Syftet för studien var att undersöka upplevelsen av att leva med Depression.Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats och ett induktivt tänkande som utgångspunkt. Studien analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Ett övergripande tema och fyra subteman identifierades i studien.