Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som Depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..

Stress and burnout is a common healthproblem among different workcategories today. The aim of this study was to investigate possible presence of stress and burnout among radiographers and if there was a connection to number of years in the profession. Maslach Burnout Inventory was used as an instrument to investigate the possible presence of  burnout, supplemented with questions about stress. The instrument contained a total of 33 questions and was handed out to two hospitals in south of Sweden with a total of 51 respondents. The study showed that the most stressful situations arose due to workload, negative stress, bad working environment and high time pressure.

I västvärlden sprids stressjukdomar och antalet sjukskrivningar ökar med rasande fart och bara i Europa påverkar detta över 40 miljoner yrkesarbetare. Det är främst personal med kontaktyrken som drabbas. Tidigare studier visar kulturella skillnader vilket kan vara viktigt för mer förståelse och kunskap. Copingstrategier mot stress har studerats för att öka förståelse hur vi reagerar vid stress. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan italienska och svenska lärares utbrändhet och användande av copingstrategier.

Att arbeta som sjuksköterska/distriktssköterska (SSK/DSK) innebär arbetsuppgifter som varierar mycket. Denna arbetsmiljö kan vara väldigt krävande och kan påverka SSK/DSK på ett negativt sätt vilket kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Copingstrategier är hur personer hanterar krävande situationer, utan effektiva copingstrategier finns risk att personen drabbas av utbrändhet. Syftet med denna studie var att beskriva graden av skattad utbrändhet och vilka copingstrategier SSK/DSK använder sig av i sitt arbete inom hemsjukvården (HSV). Studien undersökte också om det fanns några skillnader gällande grad av utbrändhet och förekomst av copingstrategier beroende på vilket län SSK/DSK arbetade i samt om det fanns samband mellan copingstrategier och grad av utbrändhet hos SSK/DSK.