Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vården. Metoden som användes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vården" samt "från avgrunden till fristad". Diskussionen baserades på en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill säga de fem temana.

Syftet med den här studien är att undersöka hur äldre människor hanterar övergången från arbetsliv till att bli pensionär. Undersökningen avser att besvara ett antal frågeställningar. Den första är att besvara hur individen hanterar pensionsövergången. Den andra frågeställningen är att besvara om det finns en relation mellan hur individen hanterar pensionsövergången och ett salutogent perspektiv utifrån Antonovskys teori, KASAM. Den tredje frågan som undersökningen ämnar besvara är hur individen upplever rollskiftet som uppstår när hon går i pension, då främst utifrån begreppen rollförväntningar, rollförlust samt rollkonflikt.

De genusrelaterade skillnaderna inom fenomenet smärta är en aspekt som måste betraktas i omvårdnadsarbetet. Många faktorer påverkar smärtupplevelsen och sjuksköterskan måste ta hänsyn till dessa för att kunna göra en korrekt bedömning. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i män och kvinnors smärttröskel och smärttolerans, samt om skattningen av den upplevda smärtan skiljer sig mellan könen. En inriktning mot akut fysisk smärta har gjorts i detta arbete. Arbetet har utförts som en litteraturstudie som använt sig av databassökning för att inskaffa det vetenskapliga materialet.

I århundraden har användandet av kondom varit ett sätt att skydda sig från oönskade graviditeter, och på senare år, även könssjukdomar. Trots att kondom är det bästa skyddet vid en tillfällig sexuell kontakt, används den i för liten utsträckning. För att kunna motivera till ett ökat kondomanvändande måste faktorer och upplevelser som påverkar kondomanvändandet identifieras.Syftet med föreliggande studie var att belysa studenters erfarenheter av kondomanvändning vid en tillfällig sexuell kontakt. Fyra kvinnliga och fyra manliga studenter på ett svenskt universitet har deltagit och berättat om sina erfarenheter och tankar. Vad är det som gör att de använder eller inte använder kondom vid en tillfällig sexuell kontakt, och vilka upplevelser kan kopplas till lidande och välbefinnande? Intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.Viktiga fynd i resultatet är att kondomanvändning inte bara upplevs som negativt.

Bakgrund: Smärta är något alla upplevt och det är en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är därmed att lindra smärta. Det finns forskning som pekar på att människor uttrycker och hanterar smärta på olika sätt beroende på bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter på sjukhus hanterar smärta samt hur skillnaden mellan män och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats.

Bakgrund: I Sverige tvångsvårdas 3000 personer varje dag utifrån Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Tvångsvård får endast ges om personen lider av en allvarlig psykisk störning, eller på grund av sitt psykiska tillstånd har ett nödvändigt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än att personen är intagen på en psykiatrisk vårdavdelning. Viktiga principer att praktisera vid tvångsvård är autonomiprincipen, människovärdesprincipen, legalitetsprincipen och integritetsprincipen.Syftet: Syftet i denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av psykiatrisk tvångsvård inom slutenvård.Metod: En systematisk litteraturstudie med 14 kvalitativa artiklar som inkluderats efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Åtta olika kategorier framkom, Att medicineras under tvång, Att bli frihetsberövad, Att få adekvat stöd från personal och familj, Att få adekvat och kompetent vård, Att inte få tillräckligt med information, Att inte bli bemött som en värdig människa, Att inte få behålla sin autonomi, Att inte få behålla sin identitet.Diskussion: Resultatdiskussionen är baserad på tre huvudfynd, Delaktighet, Information, Människovärde. Dessa fynd har diskuterats med hjälp av viktiga principer att praktisera vid tvångsvård, samt med hjälp av annan forskning inom psykiatrin..

Bakgrund: Smärta är något alla upplevt och det är en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är därmed att lindra smärta. Det finns forskning som pekar på att människor uttrycker och hanterar smärta på olika sätt beroende på bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter på sjukhus hanterar smärta samt hur skillnaden mellan män och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats.

Vaccination inom barnhälsovården är en procedur som i stort sett alla barn i Sverige utsätts för vid ett flertal tillfällen under uppväxten. Vaccinationsproceduren kan upplevas som ett övergrepp av barnet om proceduren inte genomförs på ett mognadsanpassat sätt med fokus på det enskilda barnets perspektiv. Tidiga upplevelser av smärta sätter spår hos barnen och påverkar deras smärtupplevelser senare i livet. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor inom barnhälsovård i Blekinge arbetade med smärtlindring av barn i samband med vaccination inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Urvalsgruppen bestod av alla sjuksköterskor som regelbundet arbetade med barnhälsovård i Blekinge.

Bakgrund: Fotsår är en vanlig komplikation vid diabetes typ 2. För att minska risken för fotsår och amputationer ska sjuksköterskan med hjälp av styrdokument och lagar arbeta tillsammans med personen för en bättre vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskeledda fotvårdsinterventioner och dess effekter för personer med diabetes typ 2. Metod: Studien är gjord som en litteraturstudie med elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet utgår ifrån tre huvudkategorier.

Demokratiuppdraget är ett komplext uppdrag som innebär att skolan ska förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden hos eleverna. Dock står det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebär och hur det ska gå till, det är upp till varje skola och lärare att tolka. Syftet med den här fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielärare utefter frågeställningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut när det gäller innebörder av demokratiuppdraget samt när det gäller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielärare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gällande innebörden av demokratiuppdraget:? att demokratiuppdraget innebär förståelse för hur demokratiskt liv är som en helhetssyn,? att demokratiuppdraget innebär elevernas delaktighet och inflytande,? att demokratiuppdraget innebär att lära ett demokratiskt förhållningssätt genom kunskaper och övning och? att demokratiuppdraget innebär demokratiskt bemötande och demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gällande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget:? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom läraren som demokratisk förebild och? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhälletTrots ett ringa urval av lärare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gällande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjälpt mig, och hjälper förhoppningsvis även läsaren, att få en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas på flera olika sätt. Faktumet att det kan tolkas på flera olika sätt kan tänkas vara hjälpsamt att reflektera över i samtal gällande demokratiuppdraget med kollegor och elever..

Syftet med vår uppsats är att fördjupa kunskapen kring vad ett arbete i ett arbetskooperativ innebär för en person som lämnat ett missbruk bakom sig, när det gäller att bygga upp en ny identitet, finna ett meningsfullt sammanhang och bli delaktig i samhället. Våra frågeställningar är: ? Vad innebär delaktigheten i det sociala arbetskooperativet för de före detta missbrukarnas syn på sig själva?? Vilken roll spelar det sociala arbetskooperativet i de för detta missbrukarnas liv utifrån gemenskapen på arbetsplatsen?? Hur kan arbetet på det sociala arbetskooperativet öka den före detta missbrukarens delaktighet i samhället? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utifrån frågeguide med tema. Analys har skett utifrån våra huvudteorier; exit-process, stigma och KASAM, samt utifrån de mönster som framträdde ur materialet. Våra huvudsakliga fynd är att arbetskooperativet har förändrat respondenternas syn på sig själva så tillvida att de beskriver sig som mer kompetenta, glada och stolta sedan de börjat på kooperativet.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i partnerrelationer är ett stort samhällsproblem och varje år dör ungefär 17 kvinnor till följd av våldet. När kvinnorna besöker hälso- och sjukvården kan en unik möjlighet ges att upptäcka partnervåldet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor som blivit våldsutsatta av en manlig partner upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes som baserades på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde att vårdpersonalen inte vågade ställa frågan om partnervåld, dock hade de flesta positiva upplevelser av att vårdpersonalen satt ner och lyssnade på dem.

Bakgrund: Förlust är ett allmänmänskligt fenomen, som framkallar känslor, uttryck, tankar och handlingar, hos den som drabbats. Genom att ta del av berättelser om fenomenet, möjliggörs att sjuksköterskor kan förstå patienters känslomässiga budskap, vilket är viktigt ur ett omvårdnadsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att genom sjuksköterskestudenters berättelser nå förståelse om fenomenet förlust. Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats och materialet omfattade 53 sjuksköterskestudenters berättelser om fenomenet förlust. Resultat: Alla studenter hade erfarenheter av och förståelse om fenomenet förlust.  Förlust relaterades oftast till dödsfall och den vanligast förekommande erfarenheten var förlust av husdjur.

Användbarhet är ett viktigt verktyg i arbetet med att förbättra interaktionen mellan användare och datorprogram. Ett led i användbarhetsarbetet är att utvärdera prototyper eller färdiga program för att hitta problem i denna interaktion. Det finns en mängd metoder för att göra sådana utvärderingar, varav vi genom användning har granskat ?expertutvärdering med tumregler?. Denna form av utvärdering har vi kompletterat med en användarundersökning, för att få ett bredare resultat i form av förändringsförslag.

Bakgrund: Smärta är något alla upplevt och det är en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är därmed att lindra smärta. Det finns forskning som pekar på att människor uttrycker och hanterar smärta på olika sätt beroende på bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter på sjukhus hanterar smärta samt hur skillnaden mellan män och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats.