SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrån individens egna förmågor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession står med sin breda kompetens och breda förståelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett målinriktat urval kombinerat med nätverksurval användes. Två fokusgruppsdiskussioner genomfördes.

Purpose of this study is to describe and analyze school social work in rural area and being alone in social work at the school welfare/health team and how this affects the individual, professionally and privately.The theoretical framework highlights the empirical data through Goffman's dramaturgical perspective. The study highlights school social workers role on the scene as Goffman divided as the front and rear arena and how school social worker find strategies to cope with it alone work it takes to be a counselor in rural areas.One way to handle her role involves acting in one of the following three characters: the self-employed, infiltrator and tough guy.The study describes how the social worker harboring the stress in the profession; through recovery - physical and mental, on the back stage, backstage.On stage there are other players such as student health team, which also acts and affect what happens on the front stage.School social workers are working hard to position itself in relation to other professions in student welfare/health team and to have a mandate to act.In the analysis, it appears that the school social workers want a clearer role profession/ occupation profession and mandate to act, which may be complicated by today is the only counselor in student welfare/health team lacking identity. There is also a desire for further/ continuing education, but this is seen as an organizational pitfall when the manager does not have the same educational background as school social worker.Ultimately, it is the peripatetic life as a social worker at the school who is considered the most exhausting part of the work as a school social worker in a rural area. There is a great desire among the interviewed school social workers to have fewer schools to relate to and work on..

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några matematiklärare har påverkats av läroplansbytet mellan Lpo 94 och Lgr 11. Hur har deras profession påverkats av detta byte samt deras attityder till läroplaner rent allmänt? Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur fyra matematiklärare på två olika skolor har påverkats. Detta har sedan analyserats med hjälp av skillnader i läro- och kursplaner samt en begreppsapparat som vi tagit fram genom relevant litteratur, främst Göran Lindes läroplansteori. Vårt resultat visar att läroplanen till viss del inverkar på lärarnas val av metoder och bedömning men man önskar fortfarande en tydligare konkretisering av lärarnas uppdrag och vad undervisningen ska innehålla.

Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser råda kring begreppet beteendevetare. Med den utgångspunkten har en kartläggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund säger om beteendevetare i den information de har på sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjälp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrån olika professionsteoretiska perspektiv. Vi använder oss både av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. Då vi inte funnit någon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi på forskning om samhällsvetare och socionomer.

Organizational culture is a widely discussed topic. Today job mobility in society is increasing as well as part-time employment. This study aims at investigate how organizational culture is maintained in an organization where employees work as combiners of different work occupations. The study is a case study of the department of Art at Konstfack (The University College of Arts, Crafts and Design). The organization is unique in the respect to that the majority of the employees have part-time employments within Konstfack combined with their parallel own artistic occupations.

The purpose of this study was to investigate how social services workers describe, the risk of being exposed to threats and violence in their profession. Six social services workers were interviewed, four from the Welfare Office in a major city and two from the Child and Family Services in a minor city. Results showed that the majority of social services workers consider themselves exposed in their profession, meaning that they feel there's a risk of a violent or threatening situation occurring in their work situation. All interviewees had experiences from some sort of threat or violence in a work related context and they attested that non-personal assaults, such as threats made through telephone, email and answering machines are more common than verbal assaults made in personal meetings. Being prepared and listening to ones intuition is a way of dealing with exposure when meeting with a client.

Denna uppsats handlar om grundskollärarprofessionens utveckling, verksamma lärare och lärarstudenter. Uppsatsen utgår ifrån följande frågeställningar:Hur har grundskolan och grundskollärarens historiska utveckling vilken lett fram till dagens skola och lärare sett ut?Hur framställs dagens verksamma grundskolelärare inom forskning i fråga om den egna yrkesrollen och verksamheten i skolan?Vilken bild av lärarstudenter går att synliggöra i fråga om uppfattning, syn och attityder gentemot sitt kommande yrkesliv, lärarens roll och skolan?Vad motiverade dessa lärarstudenter att söka sig till lärarutbildningen och fortsätta densamma för att bli lärare i grundskolan?Vilka likheter, skillnader och eventuella samband går att synliggöra mellan de tre ovanstående bilderna?Studien visar att lärarna befinner sig i en starkt utsatt yrkesposition med en ifrågasatt profession och ofta höga påfrestningar i arbetsvardagen. Men såväl verksamma lärare som lärarstudenter innehar en stark drivkraft som motiverar de i sitt nuvarande och kommande utövande av yrket och uppdraget som lärare..

This is a study of proficiency development of major/lt colonel officers (level 2-3) within the Swedish armed forces. The study includes officers above the age of 45. The background of this study is a study from January 2000 (written by Björn Osswald). Osswald discovered that proficiency development decreased at the age of 45. Since the profession as an officer today is a lifetime profession, this is a result that the Swedish Armed Forces not can afford.

This study examines the closure of public libraries, and the nonprofit organizations takeover of them as a phenomenon. The aim is to understand why the nonprofit takeover is common and what the takeover symbolizes and if the discourse in media invokes the views on libraries and the profession.Interviews were made with librarians, politicians and representatives of a nonprofit organization to study different sides of the phenomenon. Other empirical data were found in local and national newspapers and media-channels. I discovered that public libraries are highly valued by both politicians and the community. The study also showed that a library in a community makes people feel valued.

Syftet med denna uppsats är att få en bra bild över hur den nya tekniskautvecklingen inom dental röntgenteknik uppfattas av de parter som ärberörda av den, samt även hur tekniken kommer att påverka verksamheternainom tandvården.I uppsatsen tänker vi undersöka om det har begåtts ett ?brott? när det gälleranvändningen av tekniken, då avhandlingar har visat att den nya teknikenkräver generellt bättre utbildning. Vi tänker undersöka om tekniken användstrots att kunskaperna om den inte är så bra och även vem den skyldiga är tillatt kompetensen inte är tillräcklig. Vår fokus ligger på de på negativaaspekter med tekniken som i slutändan påverkar patientens vårdkvalitet. Vitänker främst titta på nackdelarna, då vi anser att det är dessa som är mestrelevanta, då fördelarna med teknikerna redan framgår relativt väl.Vi har som syfte att framställa detta på ett så intressant sätt som möjligt, ochförsöka sammanfatta respondenternas berättelser till en intressantsammanhängande text.Tanken är inte att lösa problemet inom tandvården utan belysa problemensom faktiskt finns, på ett intressant sätt, som förhoppningsvis får någonpositiv respons ifrån berörda inom området.

För att uppfylla de krav och förväntningar som ställs på sjuksköterskan idag är det viktigt att sjuksköterskan är medveten om vilka upplevelser i arbetet som kan påverka arbetsglädje. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i sjuksköterskans profession som kan främja arbetsglädje. Studien visar att upplevelser i sjuksköterskans profession kan främja arbetsglädje och ha en positiv påverkan på arbetstillfredsställelse, arbetsengagemang och det yrkesmässiga självförverkligandet. Sjuksköterskans syn på den enskilda patienten som en unik person kan möjliggöra värdefulla möten, som kan påverka både patienten och sjuksköterskan positivt. Strävan att arbeta utefter teorier och tillvägagångssätt som främjar sjuksköterskans upplevelse av att göra skillnad, vara engagerad och att vara en del av möjligheterna i en positiv utveckling kan leda till att sjuksköterskan känner arbetsglädje, meningsfullhet och tillförsikt i arbetet.

Relationsmarknadsföring används allt mer av revisorer för att behålla klienter. Eftersom relationsmarknadsföring kan leda till vänskap och eftersom vänskap försvårar revisorns oberoende kan detta påverka hur revisorsyrket uppfattas. För bland annat kreditgivare är det viktigt att redovisningen fått en opartisk granskning och om inte ett oberoende föreligger kan detta potentiellt bli ett problem. Syftet med denna studie var att se om kreditgivare tror att revisorernas relationsmarknadsföring kan resultera i ett uppfattat försvagat oberoende. I den teoretiska referensramen tas olika teorier upp som hänger ihop med revision.

Child poverty in Sweden is a widespread phenomenon and occurs in diverse spheres in society; at home, in school and in leisure activities. Therefore more professions than just traditional social workers meet this phenomenon in varied areas which creates different comprehensions and abilities to handle the issue among various professions.This study aims to investigate the collaboration between different professions in relation to child poverty in a municipality in Sweden. Represented professions are social workers, teachers, welfare officer, recreation instructor and leaders, special assistant and municipality coordinator. In total eleven persons were interviewed.The results illustrate a good will among the professions to collaborate to improve negative consequences of child poverty. Traditional boundaries between professions are limited since every profession is needed in this collaboration and have the opportunity to use their professional knowledge in a certain field.

In my study I focus on how teachers work and teach regarding reading in schools and what kind of methods they are using. The purpose of this study is to find out if there are any differences between experienced and inexperienced teachers. I examine this in three different primary schools where I interviewed two teachers with long experience in teaching children in the age of six to ten years old. I also interviewed two teachers with four or less year of experience in teaching. I have done this study through qualitative interviews with experienced and inexperienced teachers. Through these interviews my purpose was to find out how they teach the students how to read and what factors that influence the choice working strategies. The results show that teachers, regardless of experience teach the students through different approaches.

Sverige fick i augusti 2011 en ny läroplan som det runt om på skolorna satsats enormt mycket tid och resurser på att implementera. Vårt syfte med undersökningen är att visa hur den nu genomförda skolreformen mottagits och förankrats hos några rektorer och lärare på tre olika skolor. Vi har valt att rikta våra forskningsfrågor mot tre områden, styrdokumenten, implementeringsprocessen och professionen. Som teoretisk bakgrund har vi bland annat använt oss av det läroplansbetänkande (SOU 2007:28) som ligger till grund för reformeringen av skola 2011 och analyserat vår empiri utifrån både den kritik och de förslag på förändringar som ges i denna samt utifrån relevant forskning rörande skolutveckling och implementering. Vi valde att använda oss utav kvalitativa forskningsintervjuer som metod då vi ville få fram individuella skildringar och upplevelser av våra informanter. Resultatet visade att reformen förankrats likartat för lärarna respektive rektorerna men att det finns en skillnad mellan grupperna vad gällande deras syn på sin framtida profession.