Sök:

Sökresultat:

1509 Uppsatser om Den vanliga människan - Sida 31 av 101

Att leva i skuggan av döden : upplevelser hos patienter med cancer i den palliativa fasen

Problemformulering: Varje Är avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vÄrdas palliativt och mÄlet med den palliativavÄrden Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet. Upplevelser sÄ som rÀdslor och Ängest Àr vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det Àr dÀrför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stÄ inför döden för att ökaförstÄelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stÄ inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av Ängest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut Àr varierande och Àr viktiga att uppmÀrksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrÄn ett patientperspektiv krÀvs för att optimera denpalliativa vÄrden för patienter med obotlig cancer..

SÀkerhetssystem för dokumenthantering i Java

Det arbete som har utförts under vÄren och sommaren 1999 pÄ Siemens Elema och som behandlas i denna rapport, hade som mÄl att implementera sÀkerhetsfunktioner i ett dokumenthanteringssystem för patientjournaler.Arbetet baseras pÄ ett testsystem bestÄende av en applet och en servlet som i princip hade samma funktionalitet som det tilltÀnkta dokumenthanteringssystemet (loggade in anvÀndare, hÀmtade en fil frÄn server, möjliggjorde för anvÀndaren att Àndra i filen och till slut sparade filen pÄ servern). Följande sÀkerhetsfunktioner implementerades:- SÀker inloggning med dubbel, stark autentisering med certifikatsystem. Inloggningsproceduren undviker att skicka anvÀndarens lösenord över nÀtet.- SÀker, krypterad dataöverföring med SSL- Digitala signaturer som ger positivt bevis av att ett sparat dokument pÄ servern har skickats in av en viss anvÀndare.Hela systemet implementerades i Java 1.2 med standardkomponenter, som Àr fritt tillgÀngliga utan kostnad. Beslutet att anvÀnda Java 1.2 som utvecklingsplattform medförde att flera problem uppstod p.g.a. att sÀkerhetsfunktionaliteten i Java 1.2 (senare kallad Java 2) Àr relativt ny, oprövad och stödet för den Àr Ànnu inte fullt implementerat i de webblÀsare som Àr mest vanliga (Netscape Communicator och InternetExplorer4). Dessa problem Àr delvis lösta eller kan kringgÄs och systemet kan nu installeras och köras pÄ en vanlig PC, via en vanlig webblÀsare..

Hur smink pÄverkar ögat och kontaktlinsen - en pilotstudie

Syfte: Syftet med den hÀr studien var att undersöka smink pÄverkar kontaktlinsen och ögast frÀmre segment vid bÀrande av mjuka korttidsslinser.Metod: De medverkande fick anvÀnda smink en vecka och vara utan smink en vecka. Efter varje testperiod noterades eventuella belÀggningar och skador pÄ linserna och vanliga ögonkomplikationer graderades. Inför varje testperiod fick deltagarna vara utan linser frÄn och med kvÀllen innan och de fick ett nytt par linser och ett nytt linsetui.Resultat: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan testperioderna gÀllande ögonkomplikationerna, förutom vid palpebral konjunktival ojÀmnhet som visade sig ha ett högre medelvÀrde efter sminkperioden jÀmfört med  den sminkfria perioden.  En lins hade skador efter den osminkade perioden och en lins hade skador efter sminkperioden. BelÀggningar Äterfanns i större utstrÀckning efter smink-veckan, men skillnaden var inte statistisk signifikant.  Slutsats:Studien visar pÄ att smink inte pÄverkar kontaktlinsen eller ögat, förutom palpebrala konjunktiva, negativt efter en vecka sminkanvÀndning..

Avtalstolkning vid konsumentförhÄllanden

Avtalet som instrument bygger pÄ principen om likstÀllighet mellan parterna. Detta innebÀr att vardera parten mÄste ta ansvar för det de förbundit sig till i avtalet. Under senare tid har sociala skyddssynpunkter lett till allt större inskrÀnkingar i avtalsfriheten, detta genom konsumentskyddslagstifning till förmÄn för den generellt svagare parten. Tanken med avtal Àr att reglera parternas inbördes relationer i en viss situation. Trots detta hÀnder det att avtal Àr ofullstÀndiga eller oklara, hur faststÀlls dÄ vad som skall gÀlla mellan parterna? Syftet med arbetet var att faststÀlla om sÀrskilda tolkningsmetoder och/eller regler anvÀnds vid tolkning av konsumentavtal, samt i vilka sammanhang i sÄ fall.

COPINGSTRATEGIER VID LÅNGVARIG SMÄRTA : En studie av bloggar skrivna av kvinnor

SAMMANFATTNINGBakgrund: En stor andel av den vuxna befolkningen lider av lÄngvarig smÀrta. Möjligheten att bli helt fri frÄn denna smÀrta Àr tyvÀrr liten. Som följd av detta skaffar sig de drabbade personerna olika strategier för att göra smÀrtan hanterbar och överkomlig i vardagslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrÄn bloggar beskriva copingstrategier hos personer med lÄngvarig smÀrta. Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial.

"Det kÀndes som vanligt, inte speciellt!": en studie om
elevernas upplevelser av skrivandet i samband med
naturvetenskapliga experiment

Studien undersöker elevernas upplevelser av skrivandet i samband med ett naturvetenskapligt tema: vattnets olika faser. Ett utvecklingsarbete genomfördes i Är 1-3 och innehöll aktiviteter i form av vattenexperiment samt skrivande av experimentrapporter. För att kunna tolka elevernas upplevelser anvÀndes de kvalitativa datainsamlingsmetoderna: intervjuer, observationer samt skriftliga reflektioner av eleverna. Slutresultatet visade att eleverna upplevde skrivandet i samband med naturvetenskapliga experiment som helt vanliga skrivinlÀrningssituationer i klassrummet. Elever, som tyckte om att skriva, gillade Àven skriva experimentrapporter, men de elever som inte tyckte om skrivandet, tyckte inte heller om att skriva experimentrapporter.

Lösningsstrategier vid tiotalsövergÄngar inom addition och subtraktion : en studie av elever i Är tvÄ

Syftet med vÄr studie Àr att upptÀcka vilka lösningsstrategier som elever i Är tvÄ anvÀnder sig av vid tiotalsövergÄngar i addition och subtraktion och hur effektiva dessa Àr. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat 15 elever frÄn tre olika skolor. Eleverna fick lösa 20 uppgifter, tio inom addition och tio inom subtraktion, av ökande svÄrighetsgrad. Av dessa 20 Àr tolv uppgifter berÀkningar över tiotalsgrÀnser.

Helt slut men kvar i livskampen : Upplevelser av fatigue hos patienter med hjÀrtsvikt

HjÀrtsvikt Àr en folksjukdom som förekommer hos omkring 2 % av befolkningen. Hos den Àldre befolkningen Àr det ett vanligt tillstÄnd och bland personer över 65 Är lider 6-10 % av hjÀrtsvikt. HjÀrtsvikt Àr ett allvarligt tillstÄnd med hög dödlighet, sjuklighet och nedsatt livskvalitet. Trötthet (fatigue) Àr ett av symtomen som diagnosen oftast grundar sig pÄ. Fatigue har en central betydelse för patienternas begrÀnsningar i sin funktionsförmÄga.

KLAMYDIA : Kvinnor och mÀns upplevelser av att ha en könssjukdom - en litteraturbaserad studie.

Bakgrund: Klamydia Àr den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i Sverige och i andra europeiska lÀnder. I dagens samhÀlle finns det mÄnga förÀndringar i attityder och beteenden som leder till sexuellt risktagande. Klamydia Àr en vÀldigt förrÀdisk sjukdom pÄ grund av dess mÄnga gÄnger asymtomatiska natur. PÄ grund av det faktum att mÄnga individer Àr omedvetna om infektionen kan den orsaka mycket skada. Syfte: Syftet med studien var att fÄ en inblick i hur kvinnor och mÀn upplever en klamydiainfektion Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats.

Estetiska lÀroprocesser - ett verktyg i undervisningen : En studie om pedagoger och specialpedagogik

VÄrt val av forskningstema föll sig naturligt dÄ vi bÄda finner det av yttersta vikt att de estetiska lÀroprocesserna framhÄlls i de didaktiska praktikerna. DÀrför var vi nyfikna pÄ att fÄ reda pÄ hur det förhÄller sig med detta i empirin. VÄrt huvudsyfte med studien var att fÄ svar pÄ frÄgan pÄ vilket sÀtt de estetiska lÀroprocesserna anvÀnds i arbetet med barn med sÀrskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, vad pedagoger anser Àr fördelen med att anvÀnda sig av de estetiska lÀroprocesserna, samt vilka faktorer som styr de estetiska lÀroprocessernas utrymme i skolorna. Vi valde att göra en fÀltstudie pÄ nÄgra skolor i norra Norrland, Kiruna samt SkellefteÄ.

Kvinnors liv efter en hjÀrtinfarkt

HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr de frÀmsta dödsorsakerna bland bÄde kvinnoroch mÀn. Varje Är drabbas ungefÀr 15 000 svenska kvinnor av akuthjÀrtinfarkt. Först pÄ senare Är har forskningen börjat inkludera kvinnor istudier om hjÀrtinfarkt. Forskning kring hjÀrtinfarkt och kvinnor har dockfrÀmst handlat om upplevelsen av den akuta fasen och inte tiden efterÄt.Uppsatsens syfte var att undersöka hur kvinnor upplever och hanterar sinlivssituation, en mÄnad - fem Är, efter en hjÀrtinfarkt.Vi sökte efter vetenskapliga artiklar i databasen Cinahl och valde ut desom bÀst motsvarade vÄrt syfte. Texterna analyserades med induktivmetod.

"...det Àr ett jobb liksom. DÀr utbildningen blir en konsekvens". : En intervjustudie om AT-lÀkares vardag i Stockholm

AbstractInledningsvis beskrivs vad AT-tjÀnst i Sverige innehÄller, samt grundlÀggandearbetsmiljömÀssiga omstÀndigheter för AT-lÀkare. Bakgrunden tar upp teori om"den goda organisationen", motivation och stress, samt lagar och föreskrifter enligtSocialstyrelsen och SocialtjÀnstlagen. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur ATlÀkarnaser pÄ sin arbetssituation i Stockholm, hur de formar sina yrkesroller ochhur de kan pÄverka sin situation. Sex studier frÄn Sverige och andra lÀnder tas uppgÀllande AT-lÀkare el. motsvarande, bl.a.

Minerarflugor som angriper perenner

Perenner Àr vanliga prydnadsvÀxter i vÄra hemtrÀdgÄrdar. Vi odlar dem för deras blommor och/eller bladverks skull och skadegörare som minskar prydnadsvÀrdet Àr dÀrför inte uppskattade. Fluglarver som minerar bladen Àr en av flera sÄdana skadegörare som dock inte Àr sÀrskilt uppmÀrksammade inom vÀxtskyddsomrÄdet, bara ett fÄtal arter beskrivs inomsvensk litteratur.Denna litteraturstudie beskriver ett urval av 10 minerande flugarter förekommande i Sverige med vÀrdvÀxt, utbredning i Sverige och Norra Europa, biologi samt skadebild. De flesta arter Àr ganska monofaga och angriper ett fÄtal slÀkten, medan vissa Àr vÀldigt polyfaga med brett vÀrdvÀxtregister. Runt 100 perennslÀkten som Àr vanligt förekommande i Sverige Àr registrerade som vÀrdvÀxter för minerarflugor och drygt 100 arter av minerande flugarter pÄ dessa perennslÀkten finns i landet.

Sjuksköterskors trycksÄrsprevention och omvÄrdnad av patienter som utvecklat trycksÄr. : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor arbetar med preventiva ÄtgÀrder vid trycksÄrs uppkomst samt vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som ges till patienter som utvecklat trycksÄr. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline via Pubmed och Cinahl med sökorden nursing, pressure ulcer, prevention, treatment, therapy, intervention. Endast artiklar frÄn Är 2003- mars 2008 anvÀndes i studien. BÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar anvÀndes, dessa artiklar granskades utifrÄn tvÄ modifierade granskningsprotokoll. Resultatet pÄvisade variationer av dessa preventiva insatser som sjuksköterskor anvÀnde sig av.

Artificiell intonationsÀndring av inspelad sÄng: hur mÄnga cent kan tonhöjden pÄ en sÄngröst Àndras inom en halvton utan att det blir en hörbar skillnad?

SÄngen Àr i mÄnga musikgenres den centrala delen av lÄten som det lÀggs störst fokus pÄ för att den ska lÄta sÄ bra som möjligt. Nuförtiden har nÀstan all sÄng i kommersiell musik behandlats med nÄgon form av röstspecifikt signalbearbetningsverktyg. Denna uppsats handlar om anvÀndning av pitch-shifting (tonhöjdsÀndring) pÄ ett korrigerande sÀtt. Det tas upp lite bakgrundsinformation om olika tekniker för pitch-shiftning. Ett lyssningstest genomförs för att fÄ svar pÄ frÄgan om hur mÄnga cent ledsÄngen pÄ en inspelning kan Àndras i pitch för att den vanliga lyssnaren ska mÀrka en skillnad.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->