I samband med vaginal förlossning kan skador uppstå i bäckenbottens vävnader. Hos cirka 70 procent av de kvinnor som föder vaginalt uppstår en bristning som kräver suturering. I Sverige ingår det i barnmorskans ansvarsområde att suturera bristningar av grad ett eller två. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser vid suturering av grad ett och två bristningar. En kvalitativ ansats valdes.

Endometrios är en vanligt förekommande kvinnosjukdom som är kronisk. Vanligaste symtomen är kraftig menstruationssmärta, djup samlagsmärta och infertilitet. Många andra symtom förekommer, men skiljer sig samtidigt åt mellan kvinnorna vilket gör endometrios till en komplex sjukdom. Sjukdomen påverkar alla aspekter av kvinnornas dagliga liv och många gånger skapas ett lidande hos kvinnorna. Kunskapen inom vården om sjukdomen är kraftigt begränsad.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Endometrios är en vanligt förekommande kvinnosjukdom som är kronisk. Vanligaste symtomen är kraftig menstruationssmärta, djup samlagsmärta och infertilitet. Många andra symtom förekommer, men skiljer sig samtidigt åt mellan kvinnorna vilket gör endometrios till en komplex sjukdom. Sjukdomen påverkar alla aspekter av kvinnornas dagliga liv och många gånger skapas ett lidande hos kvinnorna. Kunskapen inom vården om sjukdomen är kraftigt begränsad.

Behovet av produktplaceringssamarbeten ökar eftersom traditionell reklam minskar i effektivitet samtidigt som filmproduktioner kräver större budgetar. Bondfilmer har lockat publik i 50 år vilket gör det möjligt att studera relationen mellan filmernas karaktär och produktplaceringar ur ett historiskt perspektiv. Materialet består av den första filmen Dr. No (1962) samt den senaste filmen Skyfall (2012). Semiotiska analyser görs av scener med framträdande produktplaceringar.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Uppsatsens syfte är att undersöka fyra interners upplevelser och erfarenheter av att vara pappor och sitta i fängelse. Hur upplever de intagna fäderna sitt faderskap under verkställighetstiden som avtjänas på anstalt och på vilket sätt förändras deras upplevelse under tiden i jämförelse med tiden före frihetsberövningen? Upplever de att kriminalvården uppmuntrar till bättre föräldraskap och i så fall på vilket sätt? Finns önskemål på hjälp från kriminalvårdens sida för en förbättrad kontakt med barnen? På vilket sätt? Efter att ha genomfört halvstrukturerade intervjuer med fyra interner med barn på en medelstor anstalt i Sverige, har en analys gjorts av den insamlade empirin. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt på faderskap samt ett rollteoretiskt perspektiv, har empirin presenterats och analyserats. En presentation av kriminalvården har haft till syfte att underlätta förståelsen för internernas upplevelser.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Ungefär vart femte par i fertil ålder drabbas av ofrivillig barnlöshet och många av dem genomgår då in vitro-fertilisering (IVF). Infertilitet och IVF- behandling kan leda till att upplevelsen av sig själv och sitt förhållningssätt till andra förändras och detta kan medföra ett lidande för kvinnorna. Antalet IVF behandlingar ökar för varje år och syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelse under IVF- behandling. Genom en ökad kunskap kan vårdpersonal på ett mer tillfredställande sätt möta kvinnor som genomgår fertilitetsbehandlingar och minska deras lidande. Den valda metoden är en kvalitativ innehållsanalys och litteraturen är begränsad till självbiografier, som ger en mer detaljrik inblick i kvinnornas livsvärld.

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om konsumenten påverkas av att få en gåva av handlaren. De hypoteser som undersöks är om nivån av kundtillfredsställelse ökar, om konsumenten handlar för en större summa pengar, om relationen stärks och om lojaliteten ökar när konsumenten får en gåva av handlaren. Ett experiment utförs på ICA Maxi i Karlstad för att om möjligt kunna se skillnader när tre olika gåvor delas ut; ett vagnmynt med personligt bemötande, en kupong för gratis Pringleschips och Pringleschips med personligt bemötande. Dessa resultat jämförs sedan med resultaten från ett nollvärde. I den teoretiska referensramen presenteras teorier som är kopplade till experimentet. Dessa handlar om kundtillfredsställelse, reciprocitet samt affektiv och kalkulativ relation. Referensramen avslutas sedan med att presentera fyra olika nivåer av lojalitet; kognitiv, affektiv, konativ och handlingslojalitet. För att besvara uppsatsens syfte har författarna först valt att samla in sekundärdata till den teoretiska referensramen.

Projektet 00.00.00 är namnet på en bok om löpning som tar sin utgångspunkt i personliga erfarenheter. Syftet med projektet har varit att finna nya sätt att gestalta löpning på, där text och bild verkar i samspel. Stora delar av designprocessen har därför ägnats åt experimentell fotografering i olika miljöer. Bokens tre kapitel handlar om upptäckter, smärta samt identitet, där avgränsningen för examensarbetet har legat i det förstnämnda. Förhoppningsvis kommer boken att inspirera andra att, genom löpning, utforska den egna relationen mellan sinne, kropp och omgivning..

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Introduktion: Majoriteten av stalkare är män och majoriteten av stalkningsoffer är kvinnor. Den vanligaste formen av stalkning är den som uppstår i samband med avslutandet av en intim relation. Stalkning mot en bekant eller främling uppfattas generellt som allvarligare än då offret är en före detta partner. Då gärningspersonen är en man och offret en kvinna uppfattas stalkningen som allvarligare än då en kvinna stalkar en man. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och redogöra för hur relationen mellan gärningsperson och offer (före detta partner, bekant eller främling) samt offret och gärningspersonens kön påverkar människors uppfattningar om stalkning.

Relationskvaliteten har i tidigare forskning visat sig viktig för såväl relationens varaktighet och välmående, som för den enskilda individens välmående. Det är därmed viktigt att utröna olika relationsfaktorers bidrag till relationens kvalitet. Tidigare forskning tyder på att relationskvaliteten försämras över tid, samt lider en plötslig försämring vid övergången till föräldraskap. Detta gör det intressant att undersöka huruvida relationslängden vid övergången till föräldraskap påverkar relationskvaliteten. Att undersöka huruvida relationslängden vid barnets ankomst påverkar relationskvaliteten är ett område som tycks vara relativt outforskat, och som snarare agerar kontrollvariabel än är ett huvudsyfte.