Sök:

Sökresultat:

3124 Uppsatser om Den vćrdande relationen - Sida 27 av 209

En glimt av ljus i mörkret. Hur en relation kan skapas mellan sjuksköterskan och patienten med depression

Psykisk ohÀlsa Àr ett av de största folkhÀlsoproblemen i Sverige. Varannan kvinna och var fjÀrde man riskerar att drabbas av depression nÄgon gÄng under livet. Vid depression ses en ihÄllande nedstÀmdhet och en generell hÀmning infinner sig. TankeinnehÄllet prÀglas av depressiva tankar som kan visa sig genom hopplöshet, skuldkÀnslor och kÀnslor av misslyckande. Syftet med litteraturstudien var att, med stöd av Jean Watsons karativa faktorer nr 2, 4 och 5, belysa hur en relation mellan en patient med depression och sjuksköterskan kan skapas.

Mer jÀmstÀllt - bÀttre hÀlsa? : En kvantitativ analys av relationen mellan jÀmstÀlldhet pÄ samhÀllsnivÄ och individuell subjektiv hÀlsa.

Denna studie behandlar relationen mellan jÀmstÀlldhet pÄ samhÀllsnivÄ och individuell subjektiv hÀlsa genom att korrelera data frÄn 23 europeiska lÀnder. Materialet erhÄlles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utstrÀckning individuell hÀlsa i allmÀnhet och de olika könen i synnerhet pÄverkas av samhÀllets jÀmstÀlldhetsgrad utförs linjÀr sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hÀnsyn till andra tÀnkbara komponenter som kan tÀnkas pÄverka relationen dÀr emellan.

Informellt ledarskap och hierarkibildning i grupper : En interaktiv studie

SammanfattningInformellt ledarskap och hierarkibildning i grupperSyftet med denna uppsats Àr i huvudsak att studera hur man som formell ledare pÄverkar hierarkibildning och styrkan i det informella ledarskapet. Ett andra syfte har ocksÄ varit att undersöka huruvida den interaktiva forskningsdesignen Àr tillÀmplig i en magisteruppsats. Den metod jag har anvÀnt Àr strukturerade och ostrukturerade observationer som jag har reflekterat över tillsammans med en praktiker. Detta har skapat lÀrprocesser hos oss bÄda och har genererat kunskap.De resultat jag har kommit fram till Àr att relationen mellan den formella ledaren och varje enskild gruppmedlem Àr viktig. Den relationen förhindrar hierarkibildning och avlastar den kÀnslomÀssiga stress som kan föregÄ hierarkibildning, genom bland annat konfliktlösning.

Kommunicera mera, -relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation

Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.

ProjektbestÀllares syn pÄ relationen med projektledaren : Ett utvecklande av projektdirektivet som en relation

Syftet med studien var att undersöka projektbestÀllares syn pÄ relationen med projektledare.Detta skulle förhoppningsvis skapa en större förstÄelse för projektbestÀllarens roll i relationenmed projektledaren. Studien utfördes med Wisén och Linbloms (1993) indelning avprojektdirektivet i tvÄ dimensioner, kontrakt samt process, som utgÄngspunkt. Dessa tvÄdimensioner var utgÄngspunkter för studien dÀr kontraktet sÄgs som det formella dokumentetsom upprÀttas i inledningen av ett projekt och processen som den öppna och Àrliga dialog sombör finnas mellan projektbestÀllaren och projektledaren. Den öppna och Àrliga dialogen deladestudien in i begreppen kommunikation och förtroende och studien fokuserade dÀrmed pÄ trehuvudaspekter av relationen mellan projektbestÀllare och projektledare: Det formella kontraktet,kommunikation samt förtroende. Efter att ha gjort denna indelning valde studien att benÀmnaWisén och Lindbloms term projektdirektiv som projektrelation, detta dÄ begreppetprojektrelation syftar till en utförligare beskrivning av Àmnet.

Genreindelningen i Ungdomsrummet pÄ Mariehemsbiblioteket : en utvÀrdering

Uppsatsen fokuserar pÄ informationssökning i sociala nÀtverk och om vi vet tillrÀckligt om de resurser som finns i vÄra nÀtverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medvetna gymnasieelever Àr om potentiella informationskÀllor inom ramen för deras sociala nÀtverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nÀtverket. Tre frÄgestÀllningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur lÄngt strÀcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nÀtverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskÀllor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra anvÀndning av nÀtverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser tvÄ till tre steg bort i nÀtverket. I majoriteten av fallen vet Àven respondenterna tillrÀckligt om sina nÀtverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

"Är det nĂ„gon som slĂ„ss Ă€r det mĂ€n, men jag tycker inte att man blir mer man för att man gör det." : En studie om synen pĂ„ mĂ€n, manlighet och vĂ„ld

NÀr det gÀller utövandet av vÄld Àr gruppen mÀn kraftigt överrepresenterade. MÀns utövande av vÄld Àr ett samhÀllsproblem som i allra högsta grad Àr relevant för socialt arbete. Uppsatsens syfte var att fÄ en ökad kunskap om relationen mellan manlighet och vÄld samt mÀns tankar om manlighet och vÄld. Förutom en genomgÄng av tidigare forskning genomfördes kvalitativa intervjuer med fem mÀn om deras tankar kring manlighet och vÄld. Ett strategiskt urval anvÀndes i syfte att fÄ fram informanter som uppvisade stor variationsbredd.

Icke-finansiella mÄl och mÄtt. En studie om överensstÀmmelsen mellan kundnöjdhet och kundlojalitet

Bakgrund och problemdiskussion: StrÀvan att uppnÄ mÄl Àr en grundlÀggande faktorsom pÄverkar alla typer av företag. Dessa mÄl kan uttryckas i finansiella termer, men pÄsenare Är har Àven icke-finansiella mÄl och mÄtt fÄtt allt större betydelse. Kundnöjdhetoch kundlojalitet har blivit viktiga mÄttstockar inom kundfokus och Àr tvÄ icke-finansiellafaktorer som allt oftare gÄr att finna i företags strategier och styrmodeller. Forskning visaratt det finns mÄnga olika uppfattningar om kundnöjdhets och kundlojalitets innebörd ochhur de kan studeras. MÄnga studier inom Àmnet har fokuserat pÄ endast kundernas synoch fÄ studier beaktar köp- och sÀljförhÄllanden dÀr bÄda parter Àr företag.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka och analysera om det förekommer enöverensstÀmmelse mellan leverantörers och kunders syn pÄ vilka faktorer som skaparkundnöjdhet och kundlojalitet samt pÄ relationen mellan begreppen.Metod: Studien har genomförts i konferensbranschen och personliga intervjuer har gjortsmed de leverantörer som ingÄr i studien.

Faktorer som pÄverkar vÄrdatmosfÀren: En systematisk litteraturöversikt

VÄrdatmosfÀr Àr ett komplext fenomen som Àr avgörande för hur vÄrdtagare och vÄrdpersonal kommer att trivas pÄ en vÄrdenhet. Det finns en mÀngd studier gjorda vad gÀller vÄrdatmosfÀr men de saknas studier som beskriver helheten. Syftet med studien var att sammanstÀlla kunskapen om faktorer som bidrar till en god vÄrdatmosfÀr. En systematisk litteraturöversikt gjordes dÀr kvalitativa, kvantitativa och översiktsartiklar integrerades. Resultatet baserades pÄ en analys av 20 artiklar bestÄende av tre dimensioner: delaktighet, relationen till vÄrdpersonal, fysisk miljö samt 12 faktorer som pÄverkar dessa.

Glöms lÀrarna bort? : En studie av SFI-lÀrares upplevelse av sin arbetssituation under en pÄgÄende offentlig upphandling

Syftet med denna studie Àr att undersöka SFI-lÀrares upplevelser av sin arbetssituation under en offentlig upphandling. För att besvara syftet har i studien anvÀnts tre frÄgestÀllningar:- Hur beskriver lÀrarna att miljön pÄ jobbet pÄverkas?- Hur beskriver lÀrarna att relationen mellan lÀrare och kommun pÄverkas?- Hur beskriver lÀrarna att privatlivet pÄverkas?För att besvara syftet har en kvantitativ metod dÀr 12 lÀrare har svarat pÄ en enkÀtstudie. Sedan har en kvalitativ metod anvÀnds för att intervjua fyra av dessa SFI-lÀrare rörande deras arbetssituation under pÄgÄende offentlig upphandling. De svar som framkommit i enkÀtstudien samt intervjustu-dien har sedan analyserats enligt appraisalteorin.

?Ingen ska fan sÀga till mig hur jag ska tillbringa tiden med mina barn? : En kvalitativ intervjustudie av lÀrares och förÀldrars perspektiv pÄ förÀldrasamverkan i grundskolan

Huvudsyftet med denna studie Àr att belysa utvalda lÀrares och förÀldrars perspektiv pÄ hur förÀldrasamverkan implementeras i deras aktuella grundskolor. Varierade aspekter till varför detta samarbete Àr vÀsentligt beskrivs i relation till den aktuella forskningsfronten. Grunden till examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie med sex förÀldrar och fem verksamma lÀrare i en kommun i mellersta Sverige. LÀrarna Àr verksamma pÄ skilda skolor i kommunen med omnejd, med elever i olika grundsko-lestadier, varav en Àr högstadielÀrare. FörÀldrarna har ett till fyra barn, dÀr de som Àr i grundskoleÄlder Àr mellan sju och sexton Är, Àven hÀr pÄ varierande skolor.I den tidigare forskningen har det bland annat framkommit att förÀldrasamverkan eller ett samar-bete mellan hem och skola gynnar barns skolgÄng.

Elevers bedömning av lÀrare - rÀtt vÀg till högre yrkesstatus?

Jansson, J & Johansson, J (2009). Elevers bedömning av lÀrare - rÀtt vÀg till högre yrkesstatus? Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet behandlar bedömning av lÀrare utifrÄn KAMEL - projektet. Elva lÀrare har intervjuats kring detta, varav tre har deltagit i projektet. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad lÀrare anser om projektet, hur de ser pÄ relationen mellan lÀrarprofession och bedömning av lÀrare samt att synliggöra ett samhÀllsperspektiv pÄ bedömning.

Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter i livets slutskede: en litteraturstudie

Mötet med patienter i livets slut vÀcker blandade kÀnslor och kan upplevas som nÄgot givande men samtidigt skrÀmmande. Det Àr viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och erfarenhet för att kunna ge optimal vÄrd, som ger patienter en chans att leva vÀrdigt in i det sista. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter i livets slutskede. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys och resulterade i fem kategorier: Att kunna hantera kÀnslor som maktlöshet, sorg och stress, Att sakna tid och behöva stöd, Relation till patient och nÀrstÄende som grund för en god död, Att inte ta över patientens lidande, Att lÀra sig och utvecklas som mÀnniska. Resultatet visade att vÄrden av döende var krÀvande och kÀnslor som uppkom var svÄra att hantera.

Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter i livets slutskede: en litteraturstudie

Mötet med patienter i livets slut vÀcker blandade kÀnslor och kan upplevas som nÄgot givande men samtidigt skrÀmmande. Det Àr viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och erfarenhet för att kunna ge optimal vÄrd, som ger patienter en chans att leva vÀrdigt in i det sista. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter i livets slutskede. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys och resulterade i fem kategorier: Att kunna hantera kÀnslor som maktlöshet, sorg och stress, Att sakna tid och behöva stöd, Relation till patient och nÀrstÄende som grund för en god död, Att inte ta över patientens lidande, Att lÀra sig och utvecklas som mÀnniska. Resultatet visade att vÄrden av döende var krÀvande och kÀnslor som uppkom var svÄra att hantera.

Kort och gott : Relationen mellan form och innehÄll i tre kortare prosatexter

UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att studera relationen mellan vissa aspekter av form och innehÄll i tre kortare prosatexter. Dessa aspekter Àr framförallt berÀttarinstans, berÀttelsens uppbyggnad, och det i tvÄ av texterna utryckliga temat förÀndring. De valda texterna Àr kortromanen PÄ Chesil Beach av Ian McEwan (2007), novellen ?Döden i Damaskus? av Anna-Karin Palm (2001) och kortromanen Berömmelse av Daniel Kehlmann (2010).Litteraturvetenskapliga perspektiv och analysredskap Àr valda med tanke pÄ att en av texterna pÄstÄr nÄgot om berÀttarens funktion, och att en av de andra texterna resonerar kring vad en berÀttelse Àr. De narratologiska verktygen faller sig dÀrför naturliga.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->