SAMMANFATTNINGNina Leufstedt & Sofie NilssonHandledare: Lena Stenmalm SjöblomDen viktiga lekenEn studie kring barns leksvårigheterThe importance of playA study about childrens difficulties at playAntal sidor: 33Leken är en stor del i förskolans värld och vi anser därför att det är väldigt viktigt att barn med svårigheter får hjälp tidigt att komma in i lekens trygga värld. Vårt syfte med detta arbete är att uppmärksamma förskolebarn som har svårt att behärska de tre lekreglerna som Birgitta Knutsdotter Olofsson beskriver: samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Vidare har vi även ett annat syfte, som är att ta reda på vad förskollärarna beskriver att de gör för att hjälpa barnen. För att nå vårt syfte och komma fram till ett resultat har vi valt observationer på barngruppen och intervjuer med pedagogerna som metoder i arbetet, dock har vi lagt ner mest energi på intervjuerna med förskollärare.Våra observationsresultat visar att barnen signalerar olika då de har svårt att behärska de tre lekreglerna. De visar det genom att stå utanför leken eller förstöra för andra.

Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud när de är ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig präster när de åker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten är att förstå vilka reaktioner som poliser kan mötas av när dödsbud meddelas för att de ska känna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel på hur gemensamma riktlinjer kan se ut när dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillståndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga när dödsbud meddelas är hämtat från litteratur och resultatet består av sex stycken intervjuer. Det är intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre präster, en polislärare och en begravningsentreprenör.

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt.

Syftet med den här kvalitativa intervjustudien var att undersöka hur personal i ett omsorgsföretag ser på sig själva och sitt arbete i relation till kompetens, samhörighet och autonomi. Dessa tre begrepp är centrala i Self-determination theory. Resultatet visade att samhörigheten främjades av ett nära samarbete med kollegor och genom många gemensamma aktiviteter, både på arbetstid och utanför. Det främsta hindret för att uppleva samhörighet var om arbetsgruppen strävade åt olika håll eller om det uppstod konflikter i samspelet. Kompetens innebar för respondenterna att känna sig trygga i sitt bemötande av brukarna och att de visste vad de skulle göra i olika situationer.

Ovanpå-        nya bostäder på befintliga husEtt examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i Stockholms inner- och ytterstad. Bristen på mark och en ofta relativt låg befintlig bebyggelse gör denna metod attraktiv för att skapa nya bostäder. Som alternativ till att riva och bygga nytt är påbyggnad ett intressant sätt att tillföra nya årsringar i staden. I många fall kan kommunen godkänna en påbyggnad utan detaljplaneändring vilket har uppmärksammats av både fastighetsägare och exploatörer som en lönsam investering. Dessutom finns nu en ökad politisk vilja att skapa nya bostäder och tillåta förändringar i stadsbilden.

Studien är en empirisk undersökning där syftet har varit att skapa en förståelse över hur det är att vara chef i en uppsägningsprocess som beror på arbetsbrist. Frågeställningen som har legat till grund för att uppnå syftet har varit: Hur upplever chefer uppsägningsprocessen vid arbetsbrist? Med hjälp av en kvalitativ metod i form av fyra stycken ostrukturerade intervjuer har empiriskt material blivit insamlat. Informanterna har bestått av mellanchefer med upplevelser från olika uppsägningsprocesser under finanskrisen år 2008. Med hjälp av Mintzbergs (1973) teori om en chefs roller samt Molinsky och Margolis (2006) teori om copingtekniker i samband med ett uppsägningssamtal har resultatet analyserats.

Malmös Östra sjukhusområde är i ett ombyggnadsskede till ett framtida perspektiv. Examensuppdraget är beställt av Stadsfastigheter Malmö i samband med områdets framtida planhandlingar att bestämma funktionen för ett av distriktets fastigheter. I nuläget är administrationsbyggnadens verksamheter inte fastställda än men enligt planhandligarna ska fastigheten ha en offentlig funktion. Husets verksamhet ska i första hand fokuseras på de boende i området men kan samtidigt fungera som en kommersiell funktion för den omgivande staden. Jag ser i samband med detta framtida möjligheter att ge byggnaden en betydande och offentlig roll där följande verksamheter kan skapas och utvecklas; ekologisk restaurang, ekologisk livsmedelsbutik, lekstuga för barn, aktivitetscenter för äldre och en utställning för områdets historik. Förslaget ska tillämpas i form av olika estetiska ritningar och tekniska beräkningar.

Bedömning av smärta hos icke kommunicerbara patienter är en utmaning för intensivvårdssjuksköterskan. Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor uppger att de bedömer smärta hos denna patientgrupp. En deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie gjordes med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten distribuerades till alla kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor (n=96, svarsfrekvens 75%) på två intensivvårdsavdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala.De smärtparametrar som sjuksköterskorna ansåg viktigast var pulsstegring, blodtrycksstegring och mimik/ansiktsuttryck. Påbyggnadsutbildning eller uppdrag inom smärtområdet hade ingen signifikant betydelse för vilka smärtparametrar sjuksköterskorna uppgav som viktigast.

Personer i behov av vård känner sig trygga med sjuksköterskor som inger naturligt förtroende. Trygghet uppstår då personer i behov av vård har förmåga att bilda en relation med sjuksköterskor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av trygghet i relationen till sjuksköterskor beskrivet av personer i behov av vård. Studien är baserad på 12 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan åren 1998-2008. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Grundtanken med examensarbetet har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på om ett betyg i service och bemötande är aktuellt och efterfrågat inom hotell- och restaurangbranschen och vad införandet av ett sådant betyg skulle tänkas få för konsekvenser för eleven. Vidare belyses vikten av en god attityd i servicebranschen, en egenskap som värderas väldigt högt och ställa detta i kontrast till skolan och hur lärare och handledare arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleven. Jag valde att intervjua fyra yrkeslärare på hotell och restaurangprogrammet i en större stad och tre APU-handledare på tre skilda hotell i staden. Gemensamt för lärarna och APU-handledarna är gedigna branschkunskaper och aktivt arbete med elever/praktikanter i flera år. Undersökningen visar att lärare och APU-handledare är positivt inställda till ett betyg i service och bemötande, men reservationer finns angående vem som har behörighet att sätta betyget samt vem som ska få ta del av betyget. Forskningen tyder på att betyget i service och bemötande inte bör visas för APU-handledare före praktikperiodens start då det kan skada elevens självkänsla. APU=arbetsplatsförlagd undervisning.

I denna studie har trygghet och kommunikation inom äldrevården undersökts. Studien utfördes med syftet att undersöka hur kommunikation och informationsdelning mellan äldre vårdboende, deras anhöriga och deras vårdpersonal ser ut idag. Studien syftade även till att undersöka vilka faktorer som påverkar de äldre vårdboendes och deras anhörigas trygghetskänsla. Förhoppningen var att bredda kunskapen kring fenomenen trygghet och kommunikation inom äldrevården och att resultaten ska kunna främja utvecklingen av kommunikations- och anhörigportaler.Datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av tre olika målgrupper som tillsammans formade vad som valdes att kallas för en omsorgscirkel.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser på sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. Utifrån deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro, på sitt liv och på sin delaktighet i det svenska samhället. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nätverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhället? Hur upplever de den nya identiteten och de nya värderingarna i det nya samhället? Utifrån respondenternas synvinkel har jag försökt att svara på de ovannämnda frågorna.

Den här studien beskriver tre brytpunkter som inte bara påverkat Sveriges historia utan även gjort Tomelilla kommun till det moderna samhälle det är idag. Jag har fokuserat på följande brytpunkter: när skiftesreformerna moderniserade jordbruket, när kommunikationer och då främst järnvägen banade vägen för handel och nya möten, och sist har jag diskuterat effekterna av den rationalisering och strukturomvandling som skedde efter andra världskriget. Utifrån olika begrepp som exempelvis expertsystem och modernisering, som jag lånat av sociologerna Anthony Giddens och Håkan Thörn, har jag undersökt på vad brytpunkterna lett till för Tomelilla kommun. Idag är jordbruket ett avancerat företagande där lantbrukarna blir allt färre och arealen större. Tåget har utvecklats från att vara en produkttransport till en pendlingsmöjlighet för människor som vill bo på landet och ha ett arbete i staden. Strukturomvandlingen som sedan skedde med rationaliseringen skapade ett samhälle byggt på effektivitet och storproduktion..

AbstraktBakgrundInnan 90-talet betraktades spädbarn inte kunna känna smärta. Idag finns annan förståelse för att spädbarn känner smärta och att spädbarn uppfattar större smärta än vuxna vid samma smärtstimuli. Föräldrar och spädbarn bildar ett system där föräldra är spädbarns trygga bas. Föräldrars delaktighet ger trygghet vilket gör att spädbarn kan hantera sjukdom och smärta. Förebygga och minska smärtupplevelsen hos spädbarn främjar deras välbefinnande och utveckling.SyfteBeskriva hur spädbarns smärtupplevelse lindras av föräldradelaktighet.MetodEn systematiskt litteraturstudie med sökning i Cinahl och Pubmed där 6 kvantitativa artiklar inkluderades i studien.

Varje elev i den svenska skolan har rätt att få kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta är stadgat i den svenska Skollagen och i läroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta på ett hälsofrämjande sätt. Elevinflytande och delaktighet i skolan är positiva hälsofrämjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att själva få påverka sin situation och därmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta grundskoleelever från åk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet.