I läroplanen för förskolan lyfts bemötandet med föräldrar fram, att oavsett hur omständigheterna ser ut när barnen blir lämnade och hämtade på förskolan så ska pedagogen bemöta föräldern på ett välkomnande sätt Lpfö 98 (skolverket 2010). Vårt syfte med studien är att ge en bild av kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar på en mångkulturell förskola när den verbala kommunikationen är begränsad. Studien omfattar tre frågeställningar och dessa är; vad pedagoger och föräldrar samtalar om, hur informationsutbytet ser ut för att föräldrar ska förstå den, samt vilka kommunikationssätt som används i mötet under lämning och hämtning av barn på förskolan..

Avloppsreningsverket Sundet i Växjö har en rötningsanläggning som producerar biogas. Anläggningen består idag av två rötkammare och en maskin för avvattning som substratet går igenom efter rötningen. Substratet som används i rötningsprocessen är avloppsslam från Växjö. Planer finns på att utöka processen med en tredje reaktor i vilken det rötade slammet ska återrötas. Detta för att få ut mer biogas ur slammet.

Bakgrund och problem: Allt fler företag väljer att presentera hållbarhetsinformation om företagens förehavande och en anledning till detta kan vara att företagsledningar tror att aktieägare påverkas av hållbarhetsinformation vid värdering av företag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur privata aktieägare förhåller sig till hållbarhetsinformation vid placeringsbeslut. Vi vill dessutom undersöka om den primära källan för hållbarhetsinformation är företagens hållbarhetsredovisningar och om det är viktigt att den blir granskad av tredje part.Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats för att utveckla hypoteser. För att få svar på våra hypoteser samt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning där primärdata samlats in från privata aktieägare genom en webbaserad enkät.Resultat och slutsats: Våra resultat visar att varken hållbarhetsinformation eller företagens arbete med hållbarhetsfrågor påverkar privata aktieägare vid placeringsbeslut. Däremot förekom det samband när vi bröt ner gruppen privata aktieägare till olika variabler. Vi fann samband mellan privata aktieägare och hur de förhåller sig till hållbarhetsinformation beroende på vilken ålder samt riskprofil de har.

Syftet med denna rapport är att undersöka om modern teknik kan åtgärda de problem som idag finns vid integration av nätverksresurser. En av grundtankarna i detta arbete är att nätverken i framtiden kommer att behöva anpassas till en mer flexibel och heterogen miljö. Anledningen till detta är att det i framtiden kommer utvecklas en rad nya produkter som ska kopplas in i nätverken.Rapporten är uppdelad i tre delar. I första delen undersöks vilka problem som finns idag vid resurshantering i nätverk. Denna undersökning gjordes med hjälp av intervjuer med ett antal systemadministratörer som har praktisk erfarenhet av sådana typer av problem.

Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna förhåller sig till lek och hur de agerar i den. Studien tar upp olika lekteorier där bland annat Piaget, Erikson, Vygotskij och Bateson nämns. Den tar även upp pedagogens roll i leken där den vuxne är barnets första lekkamrat, pedagogen som bekräftar och skyddar leken, som tar en roll och som avbryter leken. Metoden för datainsamlingen var observationer och ostrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex pedagoger på en förskola i södra Sverige.

Syftet var att kartlägga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för ämnet matematik. Kartläggningen ägde rum i år fyra, sju och nio samt med pedagoger från tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som påverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för ämnet matematik. Vi använde oss av enkätundersökningar för att få en så bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder på att eleverna är beroende av hur man som enskild individ mår, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, läromedel och lektionens utformning.

SyfteDenna studie syftar till att undersöka hur samverkan upplevs fungera mellan de två professionerna pedagoger i skola och socionomer inom socialtjänst, gällande anmälningsplikten, med särskilt fokus på återkopplande aspekter. Med detta arbete vill vi också närma oss varandras professioner för att bättre kunna förstå och samverka i vårt stundande yrkesliv. Uppsatsens frågeställningar är: ? Hur upplever pedagoger i skolan och socionomer i socialtjänsten fenomenet återkoppling utifrån anmälningsplikten kring barn som far illa? ? Kan den eventuella återkopplingen ha någon inverkan på de olika aktörerna socialsekreterare och pedagoger i deras professioner, samt på interaktionen dem emellan, i så fall vilken?MetodFör att kunna uppfylla vårt syfte har vi valt ett kvalitativt angreppssätt genom sammanlagt nio intervjuer med pedagoger, socialsekreterare samt personer som arbetar med insatser för samverkan. ResultatDet resultat som vi har uppnått genom vår studie påvisar att återkoppling från socialtjänsten till den pedagog som gjort anmälan är ett komplext fenomen.

Mitt syfte med denna uppsats är att återge ändringar som enligt regeringens förslag till Ny försäkringsavtalslag kommer bli aktuell vid skadeförsäkring för konsumenter. Detta regleras till stor del idag av konsumentförsäkringslagen (KFL) men även av lagen om försäkringsavtalslag (FAL). FAL blir tillämplig i de fall då KFL inte ger vägledning, bl.a. då det gäller tredje mans rätt enligt försäkringsavtalet. Försäkringsrätten har varit föremål för ett genomgripande reformarbete som började med KFL:s ikraftträdande år 1981.

Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sätt att lära sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. Många barn tillbringar långa dagar i förskolan och därmed är förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem är att hjälpa barn som inte förstår och behärskar andra barns leksignaler. Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsätt personal i förskolan har på barns lek samt vilka arbetssätt och metoder de använder för att hjälpa barn som saknar förmåga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med åtta intervjupersoner.

- En granskning av Kairos Future. I Säffle sparar kommunen pengar genom att släcka var tredje gatlykta utanför centrum och tänker flytta delar av gymnasieskolan till Åmål. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen på ett pågående visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

Syftet med den här studien var att undersöka föräldrars syn på den fria leken i förskolan. Vi har även haft som syfte att undersöka om och på vilket sätt föräldrars syn skiljer sig åt om de har sina barn i förskola på landet, liten stad eller större stad. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär som har delats ut på tre förskolor. Vi har koncentrerat oss på föräldrar till barn födda 2003. Resultatet visar att vissa föräldrar inte visste så mycket om den fria leken, medan andra föräldrar verkligen vet betydelsen av fri lek.

Syftet med denna studie var att granska handläggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handläggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv användes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byråkrati. Innehållsanalysen resulterade i tre teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhållanden".

I den här undersökningen har tre förskolepedagogers språkutvecklande arbete i grupper med flerspråkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfället är att det enligt skolverket räknas som undervisning - inlärning under systematiska former. Med andra ord förutsätts i läroplanen att barn endast lär sig språk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremål, en händelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna särskilt uppmärksammar samt vilka strategier de använder sig av för att stimulera barnen i deras språkutveckling, med fokus på ordförståelse och ordförråd. Ett analysschema har använts för ändamålet och informationen har därefter analyserats enligt detta.

Sammanfattning: Syftet med mitt examensarbete är att titta på om pedagoger i förskolan är medvetna om hur de arbetar med matematiken och om de tar tillvara på alla vardagliga situationer under dagen som kan innehålla ämnet ifråga. För att få reda på detta har jag utfört observationer och intervjuer och jämfört dem med varandra. Resultatet jag kom fram till var att de pedagoger jag har studerat har varit medvetna om hur de själva agerar ute i verksamheten och att deras syn på vad som kan vara matematik har ändrats efter den matematikutbildning som de har gått. En viktig slutsats är att för att barnen ska få en så bra förutsättning till ämnet som möjligt måste pedagogen vara medveten om var och hur ämnet kan synliggöras i deras vardag.  .

The purpose of this thesis is to find out how gender roles are described in musical lyrics written for children. I used gender theories that describe how stereotypical gender roles are displayed in music and these theories were later compared with the songbooks I studied. The thesis is a qualitative study to detect masculine and feminine related differences in the texts. After having read, analyzed and compared over 200 songs I found that the stereotype notions of masculinity and femininity is reflected in songs. Society has transferred in this way normative values on to the children through the songs that teachers choose to sing in schools..